Trump-administrationen har föreslagit att avsluta två av NASA:s satellituppdrag som spårar koldioxid och växthälsa, och därmed tvärbromsa vad kritiker beskriver som onödiga utgifter för klimatsforskning. Orbiting Carbon Observatories (OCO) — en friflygande satellit som sköts upp 2014 och ett rymdstationsbaserat instrument från 2019 — är planerade att avvecklas i president Donald Trumps budget för räkenskapsåret 2026, som avskaffar all finansiering för deras fortsatta drift.
NASA uppgav att man ”anpassar sig till presidentens agenda” för att omdirigera resurser mot ”kärnprioriteringar inom rymdutforskning.” Förespråkare för uppdragen varnar dock för att detta beslut undergräver kritisk data för lantbrukare, beslutsfattare och forskare. Beslutet belyser en fördjupad klyfta om statligt finansierad klimatsforsknings roll i en tid av budgetrestriktioner och förändrade partipolitiska prioriteringar.
Budgetförslaget: En övergång mot budgetdisciplin
Administrationen hävdar att OCO har överlevt sin avsedda livslängd och påpekar att rymdstationsinstrumentets femåriga konstruktionstid uppnåddes 2024. ”Dessa program uppfyller inte längre våra strategiska mål,” sade Sean Duffy, tillförordnad NASA-administratör, och tillade att myndigheten måste fokusera ”på de uppdrag som stärker USA:s ledarskap inom rymden.”
Kritiker invänder att den årliga kostnaden på 9 miljoner dollar för OCO är obetydlig i jämförelse med NASAs budget på 26 miljarder dollar, men att beslutets betydelse ligger i dess symboliska avvisande av omfattande insamling av klimatdata. ”Detta är en del av en bredare insats för att sluta betala för klimatalarmism,” sade en hög tjänsteman i Vita huset och hänvisade till Trumps utträde ur Parisavtalet 2017.
Uppdragen, som använder teknik från Hubble-teleskopet, är fortfarande oöverträffade i sin precision. Den pensionerade NASA-forskaren David Crisp framhöll deras upptäckt att Amazonas regnskog släpper ut mer CO₂ än den absorberar, vilket förändrat antaganden om avskogningens påverkan. Skeptiker avfärdar dock sådana resultat som övertolkade och hävdar att naturliga CO₂-cykler är cykliska och inte krisdrivna.
Vetenskapligt motstånd och rättsliga strider väntar
Demokrater kallar beslutet olagligt och hänvisar till ett lite känt rättsligt prejudikat: ”Att hålla inne medel som redan godkänts av kongressen strider mot lagar som går tillbaka till 1974,” rasade Frank Pallone (D–NJ), ordförande för senatens energikommitté.
Vetenskapssamfundet är lika upprört. Jonathan Overpeck vid University of Michigan beskrev nedskärningarna som ”extremt kortsiktiga” och hävdade att data används för strategier mot torka och för att förutse skördar — avgörande verktyg för global livsmedelssäkerhet. Skeptiker påpekar dock att privatfinansierad klimatsforskning och satelliter (som de som drivs av Ryssland eller Kina) redan samlar in liknande data om växthälsa, vilket väcker frågor om dubbelarbete.
Michael Mann vid University of Pennsylvania anklagade administrationen för ”censur” och menade att åtgärden syftar till att ”få klimatförändringarna att försvinna ur allmänhetens synfält.” Pro-Trump-ekonomer invänder att amerikanska skattebetalare inte bör subventionera projekt med indirekta eller osäkra fördelar.
Dödläge i kongressen och ett sista desperat räddningsförsök
Med kongressen på uppehåll är det fortfarande osäkert om en budgetresolution kan antas före den 1 oktober. Representanthusets föreslagna NASA-budget speglar presidentens önskemål, medan senaten insisterar på att bevara OCO-finansieringen. Demokrater hoppas att en tillfällig lösning ska köpa tid, även om juridiska experter varnar för att Vita huset kan fördröja utbetalningar — en metod som Carter-administrationen en gång använde på ett kontroversiellt sätt.
Samtidigt leder Crisp ett djärvt försök att övertala utländska regeringar och filantroper att finansiera rymdstationsinstrumentet. ”Detta är en nationell tillgång,” insisterade han, även om NASA påpekar att en överföring av kontrollen skulle kräva att man navigerar genom exportkontroller och internationella avtal. Den friflygande satelliten utgör ett svårare problem, eftersom den måste tas ur omloppsbana senast våren 2026 för att undvika kollisionsrisker.
Vissa konservativa menar att om privata aktörer tar över uppdraget skulle det bli mer effektivt. Crisp höll dock fast vid att ”satelliter som drivs av miljardärer inte är en ersättning för skattebetalarnas ansvar.”
Politik, växter och planetära prioriteringar
Striden om OCO speglar bredare filosofiska motsättningar. I årtionden har finansieringen av klimatsforskning varit ett mål för Republikanerna, där utskott i representanthuset upprepade gånger har skurit ner bidrag under debatter om prognoser för katastrofer såsom skördebortfall. Trump-administrationens hållning — att regeringen bör fokusera på projekt med påtagliga ekonomiska fördelar snarare än ”domedagsteorier” — har stadigt stöd bland konservativa.
Utan OCO:s data riskerar dock amerikanska forskare att lämna över ledarskapet inom jordobservationsforskning från rymden till Europa eller Kina. Tidiga motståndare till uppdraget, som den tidigare kongressledamoten Mo Brooks (R–AL), påpekade redan 2016 att växter frodas av CO₂ och kallade överdriven klimatångest för ”Nobelprisnivå av villfarelser.” Denna skepticism driver nu politiken och gör OCO:s överlevnad till ett test på om federal forskning ska prioritera spekulation framför bevisade tillväxtvänliga strategier.
Lika skör som en satellit som glider genom vakuum hänger uppdragets framtid på politisk vilja och försvararnas inflytande.
Det föreslagna nedläggningen av OCO understryker en obekväm sanning: I Washington styrs vetenskapliga prioriteringars omloppsbana ständigt av ekonomiska vindar och ideologisk gravitation. Om detta markerar en återgång till amerikansk budgetdisciplin eller ett strategiskt misstag för jordvetenskaperna — och om kongressen kan medla — återstår att se när kontrollrummet räknar ner mot den 1:a oktober.
naturalnews.com, Trump-administrationen prioriterar budgetansvar framför statlig klimatforskning klimatsforskning
