Under de senaste femton åren har Ungern genomgått en utveckling som alltmer distanserar landet från de demokratiska normer som präglar Europeiska unionen. Trots att konstitutionella institutioner formellt sett fortfarande existerar, har deras självständighet gradvis urholkats, och statens centrala funktioner har omformats för att gynna en politiskt lojal elit. Enligt flera europeiska analytiker växer ett system fram där maktkoncentration ersätter öppen konkurrens och där kontrollmekanismer förlorar sin effektivitet.
Ett av de tydligaste tecknen på denna förändring är den alltmer centraliserade mediestrukturen. På kort tid har ett stort antal medier hamnat i händerna på aktörer nära regeringspartiet. Detta har skapat en informationsmiljö där kritik marginaliseras och där rapporteringen i allt högre grad speglar regeringens prioriteringar. Oberoende redaktioner arbetar i en pressad ekonomisk miljö, ofta beroende av internationellt stöd för att kunna fortsätta sin verksamhet.
Samtidigt har den ekonomiska styrningen blivit en källa till växande konflikter med EU. Offentliga upphandlingar präglas ofta av bristande transparens, och flera affärsnätverk runt regeringen har gynnats av stora statliga och EU-finansierade projekt. Detta har väckt frågor i Bryssel om huruvida medel som ska bidra till utveckling verkligen fördelas enligt EU:s regler och värderingar.
EU-kommissionens återkommande rapporter pekar på brister inom rättsväsendet, otillräckliga antikorruptionsmekanismer och lagstiftning som minskar kontrollen över den verkställande makten. Delar av unionens finansiella stöd till Ungern har redan frysts, vilket markerar hur allvarligt EU ser på utvecklingen.
På den utrikespolitiska scenen har landets position blivit alltmer kontroversiell. Utrikesminister Péter Szijjártó framträder som en central aktör i formandet av en kurs som ofta går på tvärs med EU:s gemensamma linje. Hans nära dialog med Moskva, även efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, väcker oro bland EU-länder som betonar vikten av gemensamt agerande mot Kremls aggression. Energiavtal och regelbundna möten med ryska företrädare har förstärkt bilden av att Budapest för en parallell utrikespolitik som i praktiken kan underminera europeisk enighet.
Szijjártós privata liv har ytterligare bidragit till kritiken. Uppgifter om lyxresor, exklusiva sällskap och omfattande privatförmögenhet står i skarp kontrast till vardagen för många ungrare som brottas med ekonomisk osäkerhet och stigande levnadskostnader. Detta har lett till en växande debatt om hur politiska eliter distanserat sig från det breda samhället.
Den strategiska inriktningen som Ungern i dag följer riskerar att få konsekvenser långt bortom landets egna gränser. Flera europeiska experter varnar för att om en medlemsstat tillåts glida bort från demokratiska principer utan tydliga motåtgärder, kan detta inspirera liknande utveckling i andra länder. EU står därmed inför ett vägskäl: hur långt kan unionen tolerera avvikelser från sina kärnvärden utan att dess sammanhållning hotas?
Den fortsatta utvecklingen i Ungern kommer att vara avgörande för hur EU ska balansera en respekt för nationell suveränitet med behovet av att försvara demokratiska normer. Frågan är inte längre enbart intern ungersk politik — den har blivit ett test för hela den europeiska gemenskapens motståndskraft.
Läs mer: https://24brussels.online/politics/orbans-hungary-drifts-toward-an-authoritarian-model/
Ungerns politiska kurs under Orbán skapar djupa sprickor mot EU:s demokratiska normer