Att helt övergå till en ekologisk kost kan minska nivåerna av bekämpningsmedel i urinen på bara två veckor – ”med i genomsnitt 98,6 procent” – och samtidigt påskynda kroppens reparation av DNA-skador jämfört med en kost bestående av livsmedel odlade med kemikalieintensiva metoder. Detta enligt resultat från en randomiserad klinisk studie som publicerats i tidskriften Nutrire.
Forskarna förklarar att denna effekt ”troligen beror på två huvudfaktorer: förekomsten av ämnen som är typiska för [en ekologisk] kost, vilka kan ha höga halter av antioxidanter som skyddar DNA och även stimulerar DNA-reparation, samt frånvaron eller den minskade förekomsten av bekämpningsmedel i denna typ av kost, eftersom dessa är kända för sina genotoxiska effekter och sin förmåga att påverka organismers genetiska reparationssystem.”
Folkhälsoexperter och drabbade familjer fortsätter att slå larm om de rekordhöga nivåerna av kroniska sjukdomar, varav många är kopplade till exponering för bekämpningsmedel, samt om den akuta nödvändigheten av att utveckla lösningar som erkänner sambandet mellan jordbrukspolicy, näringspolitik och folkhälsa.
Bakgrund och metodik
Syftet med denna studie var att identifiera eventuella samband mellan hälsopåverkan av kemikalieintensiva kontra ekologiska kosthållningar under en period på två veckor.
Mer specifikt förklarar författarna att syftet med forskningen var ”att fastställa innehåll och koncentration av insektsmedel, samt lever- och proteinindikatorer i urinen; analysera genetiska skador; och utvärdera DNA-reparationskapacitet i blodet hos personer som åt en konventionell kost jämfört med personer som åt en ekologisk kost.”
Studien genomfördes av ett tvärvetenskapligt forskarteam vid Federal University of Rio Grande i Rio Grande, Brasilien.
Det fanns inga redovisade konkurrerande intressen hos författarna, och de fick forskningsfinansiering från den brasilianska federala myndigheten för stöd och utvärdering av forskarutbildning (CAPES Foundation) samt det nationella rådet för vetenskaplig och teknologisk utveckling.
Studien var en dubbelblind, randomiserad kontrollerad studie, vilket innebär att varken forskarna eller deltagarna visste vilken grupp de skulle tillhöra, för att minimera risken för bias. Den 14 dagar långa studien ägde rum vid universitetet, i en stadsmiljö långt från områden med aktiv användning av bekämpningsmedel.
Alla deltagare var universitetsstudenter mellan 18 och 40 år och fria från kroniska, icke-smittsamma eller autoimmuna sjukdomar. Personer som ammade, var gravida eller hade vana av rökning eller alkoholmissbruk uteslöts.
Innan försöksperioden började genomgick deltagarna en sju dagar lång utfasningsperiod (washout period) där båda grupperna fick samma konventionella kost med livsmedel odlade med kemikalieintensiva metoder. Därefter delades deltagarna in i två grupper: en konventionell grupp med 25 personer och en ekologisk grupp med 24 personer.
All mat till den ekologiska gruppen kom från certifierade ekologiska producenter, och frukt och grönsaker levererades av lokala certifierade lantbrukare. För båda grupperna lagades huvudmåltiderna (lunch och middag) av universitetets personal, och deltagarna fick även mellanmål och drycker efter önskemål.
Blod- och urinprover samlades in på dag 1 innan den första måltiden samt på dag 15, för att analysera eventuella skillnader i DNA-skador genom ett comet assay-test, som mäter både skador och reparationsmarkörer på mikroskopisk nivå. Detta var studiens huvudsakliga mått för att avgöra i vilken utsträckning ekologisk eller konventionell kost påverkar människors hälsa.
Forskarna identifierade totalt 24 olika bekämpningsmedel hos samtliga 49 deltagare. Se Tabell 2 (sida 6 av 11) i den publicerade studien för mer information om de identifierade insektsmedelstyperna och deras nivåer både före och efter interventionen.
Resultat och huvudsakliga fynd
Författarna drar följande slutsats:
”En genomsnittlig minskning av bekämpningsmedelsnivåerna på 98,6 procent observerades för den ekologiska kosten, medan den genomsnittliga minskningen för den konventionella kosten var 66,2 procent.”
”Av de 24 insektsmedel som upptäcktes i den ekologiska gruppen återfanns endast tre efter interventionen (aldrin, fipronil och mirex), medan de detekterade metaboliterna efter interventionen i den konventionella gruppen var Phenothrin-1 och Phenothrin-2.”
Forskarna fortsätter: ”Nivåerna av pyretroider (en typ av insektsmedel) minskade från 4,6 µg/L [mikrogram per liter] till icke-detekterbara nivåer i den ekologiska gruppen, medan de ökade från 0,18 till 0,34 µg/L i den konventionella gruppen.”
Hälsoförespråkare är oroade över dessa resultat, särskilt med tanke på att vissa förbjudna bekämpningsmedel fortfarande förekommer i människokroppen, i synnerhet organoklorininsekticider, som bryts ner mycket långsamt och kan bioackumuleras i miljön.
Till exempel fann en studie från 2021, publicerad i Environmental Health Perspectives, att långvarig exponering för aldrin kan öka risken för att utveckla monoklonal gammopati av okänd betydelse (en blodsjukdom) som sannolikt föregår multipelt myelom (blodcancer).
Den amerikanska miljömyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) förbjöd mirex redan 1978 på grund av dess misstänkta koppling till cancer, baserat på dåvarande forskningsresultat från djurstudier samt Internationella cancerforskningsinstitutets (IARC) klassificering av mirex som en sannolik cancerogen substans.
Fipronil är däremot inte ett förbjudet bekämpningsmedel; det är faktiskt ett av de mest använda insektsmedlen, både inomhus och inom markförvaltning utomhus.
Deltagarna som följde den ekologiska kosten hade en ”högre andel DNA-reparation” efter den två veckor långa interventionen.
”I vår studie visade den ekologiska kosten en signifikant ökning av både DNA-reparationskapacitet och bas-excisionsreparationsmekanismen [den process där DNA-glykosylas fungerar som en genetisk renhållare genom att klippa bort och eliminera skadade lesioner] (Tabell 4).”
Det finns en växande mängd forskning (se här, här och här) som visar på de återställande egenskaperna hos en ekologisk kost.
Befintlig forskning
Medicinska forskare har dokumenterat sambanden mellan giftig bekämpningsmedelsexponering och en rad negativa hälsoeffekter.
En studie från 2023, publicerad i Environmental Toxicology and Pharmacology, bygger vidare på tidigare forskning (se här, här och här) och visar att långvarig exponering för glyfosat genom kosten kan bidra till utvecklingen av icke-alkoholorsakad fettlever genom att orsaka leverinflammation och oxidativ stress.
Hälsoförespråkare fortsätter att ifrågasätta det sektoriserade synsättet inom livsmedelsregleringen, särskilt med tanke på resultaten i denna 2023-studie, där forskarna bekräftar att fettlever uppstod vid nivåer inom toxikologiska gränsvärden – alltså doser av glyfosat som klassificeras som ”utan skadlig effekt” (No Observed Adverse Effect Level).
Glyfosats påverkan på tarmfloran har också varit föremål för flera studier (rapporterade i Daily News här, här, här och här), där det framkommer att ämnet kan störa hälsosamma tarmbakterier och leda till nedsatt immunfunktion, eftersom det har förmåga att korsa blod-hjärnbarriären och orsaka andra negativa neuroendokrina effekter.
För förespråkarna är detta inte överraskande, med tanke på åratal av data från U.S. Department of Agriculture’s Pesticide Data Program Annual Summary, som dokumenterat bekämpningsmedelsrester i den amerikanska livsmedelskedjan.
En granskning av sju års data från PDP visar att 20 procent av de testade livsmedlen utgör en “hög risk” för allmänheten, och att 12 specifika livsmedel är så farliga att barn och gravida inte bör konsumera mer än en portion per dag, enligt en analys från Consumer Reports (se Daily News här).
Den ökande förekomsten av dessa negativa hälsoeffekter handlar dock inte enbart om glyfosat. Flera studier har kopplat andra kemikalier och kemiska blandningar till en ökad hälsorisk.
Dessa risker inkluderar:
- Neurotoxisk påverkan och neuroutvecklingsförsening hos barn som exponeras för pyretroider under fosterstadiet och tidig barndom (se Daily News här).
- Störd tarmflora vid långvarig exponering för organofosfater (se Daily News här).
En studie från 2019, publicerad i Environmental Health, fann att bekämpningsmedelsrester förekommer fyra gånger oftare i konventionellt odlade livsmedel jämfört med ekologiskt producerade.
En separat studie från 2023, publicerad i Scientific Reports, visade att växtbaserade dieter kan öka exponeringen för bekämpningsmedelsrester jämfört med kosthållningar med högre andel kött. Studien fann att en växtbaserad kost, som är näringsmässigt jämförbar med en konventionell blandkost, kan öka risken för bekämpningsmedelsexponering, eftersom torkad frukt, baljväxter, soja, fullkorn, grönsaker och vegetabiliska oljor har bland de högsta nivåerna av bekämpningsmedelsrester.
Bekämpningsmedel av särskild oro som identifierades i dessa studier inkluderar neonikotinoider, organofosfater, pyretroider och 2,4-D.
Trots dessa utmaningar är förespråkarna optimistiska tack vare den växande mängden forskning som belyser de många fördelarna med en ekologisk kost.
En studie från 2023, publicerad i Environmental Health Perspectives, visade att urinhalterna av glyfosat minskade signifikant hos gravida som antog en ekologisk kost, förutsatt att de bodde mer än 0,5 kilometer från ett jordbruksområde.
Däremot visade studien att omställning till ekologisk kost hos gravida som bodde närmare än 0,5 kilometer från jordbruksområden inte ledde till en lika stor minskning av glyfosatnivåerna, vilket antyder att det finns alternativa föroreningskällor utanför kosten.
En studie från 2020, publicerad i Environmental Research, fann att glyfosatnivåerna kunde minskas med upp till 70 procent efter endast en vecka på helt ekologisk kost.
Vidta åtgärder
Föräldrar, läkare och samhällsmedlemmar känner lättnad över att veta att en övergång till en ekologisk kost inte bara har visat sig drastiskt minska nivåerna av bekämpningsmedelsrester i kroppen, utan även stödjer kroppens genetiska läkningsprocess.
Konsumenter borde inte ensamma tvingas bära kostnaden för det prispåslag som ofta följer med att köpa certifierade ekologiska eller regenerativa ekologiska produkter – bara för att skydda sig själva från potentiellt skadliga rester.
Läs mer här om hälsovinsterna med ekologiskt jordbruk och kriterierna för hållbara markförvaltningssystem.
