Norsk lax i blåsväder

7
43368
laxodling

Är odlad lax från Norge farlig att äta? Enligt dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles som gjordes av France 2, är den det. Dokumentären stoppades från att visas på SVT men du kan nu se hela filmen här på Vaken.se och läsa mer om den obekväma sanningen bakom den norskodlade grannen och odlad fisk.

Norge började med laxodling redan på 1970-talet och är i dag en massindustri som producerar över en miljard ton fisk till 97 länder världen över. Norsk laxodling hade en sammanlagd vinst på nästan 30 miljarder kronor bara mellan åren 1998-2012 men nu slår journalister, forskare, läkare och experter larm om innehållet i fisken.

— Det farligaste du kan äta, säger miljöaktivisten Kurt Oddekalv i den franska dokumentären som SVT stoppade.

Svenska SVT hade köpt in den franska dokumentären (som du nu kan se nedan här på Vaken.se), men sändningen ställdes in efter att SVT berättar, ”att ett omfattande [norskt] PR-maskineri drogs igång” mot den svenska TV-kanalen. SVT uppger att de började ifrågasätta innehållet i dokumentären och att de fann att den endast gav ”en sida av historien”, trots att även fiskodlare intervjuades i dokumentären. Däremot fick inte de norska fiskodlarna komma till tals och mycket obekväma rapporter berättades i filmen om norsk laxodling och den odlade fisken i sin helhet.

Chefredaktören, Martin Falklind för den svenska tidningen Fiskejournalen har själv erfarit de norska fiskeodlarnas ”PR-maskineri” och väljer att kommentera SVT’s val att stoppa sändningen av den franska dokumentären:

— Jag tror säkert att SVT i detta fall hade goda skäl för att ställa in sändningen. Men jag har själv erfarenheter av hur norsk odlingsindustri agerar när de upplever att de har blivit trampade på tårna. De kan upplevas ganska hotfulla, säger Martin Falklind till Fiskejournalen och säger att han hoppas på att det kommer fler filmer som granskar den norska laxodlingsindustrin. Men, då hoppas han att nya dokumentärer ger ett större fokus på fiskodlingarnas klimatpåverkan:

— Det är tydligt att de [norska fiskodlare] vill vända blickarna bort från själva kärnproblemet, hur laxodlingarna påverkar ekologin i havet och älvarna, säger Martin Falklind. Anledningen till att jag inte köper norsk lax, är det faktum att odlingarnas negativa miljöeffekter hotar havsmiljön och de vilda laxbestånden. Dessutom har norsk fiskodlingsindustri odlingar över hela världen och på bortaplan verkar de ta ännu mindre naturhänsyn.

På Sveriges Radios hemsida står det numera att laxen inte är farlig att äta enligt de svenska och norska myndigheterna som kontrollerar fisken. Men enligt norska forskare och läkare anses det vara en gåta varför fisken tillåts att säljas över huvud taget eftersom den odlade fisken innehåller mycket högre halter av kemikalier och antibiotika än vad övriga matvaror innehåller. Ändå säger de norska hälsomyndigheterna att gifterna i den norskt odlade fisken ligger långt under de tillåtna gränsvärdena.

Anne-Lise Bjørke Monsen, seniorkonsult på Haukelands universitetssjukhus i Norge, har svar på varför:

— Det finns ämnen i odlad lax som det inte sätts gränser för, men det betyder endast att du inte har tillräckligt med kunskap om ämnena och att de fortfarande kan vara potentiellt farliga ämnen, säger hon till norska tidningen VG. Hon berättar att hon finner det som ”ett nödvändigt försiktighetstänkande” när hon och hennes kolleger på sjukhuset nu råder kvinnor, ungdomar och barn från att äta odlad fisk.

— Föroreningarna i den odlade fisken kan ge permanenta skador på barnens organ och dessa ämnen förknippas även med forskningsresultat som visat att de också kan leda till autism, ADHD, störningar i immunförsvaret och det endokrina systemet. Hon berättar också att när det ska fastställas vad som är tillåtna gränser av gifter i fisk, så måste det baseras på vad som händer under graviditet och amning.

— Om man inte har tillräckligt med kunskap om hur ämnen påverkar utvecklingen hos spädbarn, ska man inte rekommendera livsmedel som innehåller dessa ämnen. I Norge görs det mycket reklam för den norskt odlade fisken, där man bland annat uppmuntrar mammor och barn att äta fisken och det oroar oss, fortsätter den norska sjukhusexperten Anne-Lise Bjørke Monsen.

Norsk lax ratas
I den franska dokumentären,  Generique poisson: Elevage en eaux troubles intervjuas den norska miljöaktivisten, Kurt Oddekalv. I filmen varnar han för att den norska laxen är full av höga halter av farliga kemikalier, gifter och läkemedel som kvicksilver, endosulfan, dioxin, hemoglobin och antibiotika. En av orsakerna till detta hävdar han vara på grund av att för många laxar odlas i för små utrymmen.

— Uppåt 2 miljoner laxar kan leva i dessa små fiskodlingar. Laxen blir sjuk, säger Kurt Oddekalv och visar en film som tycks visa hur arbetare besprutar laxen med något slags medel.

Han berättar att höga mängder kemikalier, gifter och antibiotika används för att behandla den sjuka laxen. När de i dokumentären intervjuar vietnamesiska fiskodlare, framgår det att fiskens bakterier till slut blir resistenta mot det de besprutas med. Detta gör att företagen ständigt behöver höja doserna av de antibiotika och kemikalier som används i deras fiskodlingar.

Men det är inte bara i franska dokumentärer som den norska laxen hamnar under blåsväder. Anne-Lise Bjørke Monsen, seniorkonsult på Haukelands universitetssjukhus i Norge, förstärker varningen med att säga följande till norska tidningen VG:

— Jag rekommenderar inte att gravida kvinnor, barn eller unga äter odlad lax. Detta är för att det är för osäkert med hur mycket gifter och läkemedel laxen innehåller och för att vi inte vet tillräckligt om hur dessa ämnen påverkar barn, ungdomar och gravida kvinnor.

De ämnen som den odlade fisken innehåller föder oro hos experterna och då är det de farliga miljögifterna i fisken som främst oroar. Miljögifterna som den norska fisken innehåller kallas för POP, vilket är en förkortning för Persistent Organic Pollutants. POP är ett samlingsnamn för några av världens farligaste miljögifter som bland annat, DDT, PCB och dioxin.

— Vad vi vet är, att den typ av föroreningar som har upptäckts i odlad lax, har visat sig ha en negativ effekt på hjärnans utveckling och har förknippats med bland annat autism, ADHD och minskad IQ, fortsätter Anne-Lise Bjørke Monsen. Vi vet också att föroreningarna i den odlade laxen kan påverka andra organ i kroppen, kroppens immunförsvar och ämnesomsättningen.

Men vissa av de miljögifter som påträffas i den norskodlade fisken anses endast vara farliga för spädbarn, berättar hon, där de bland annat kan leda till nervskador och sterilitet senare i livet. Tyvärr säger hon även att dessa gifter redan kan finnas lagrade i kroppen hos de mammor som har varit återhållsamma med odlad fisk under graviditeten.

—Gifterna lagras i kroppens fettvävnader och när du är gravid eller ammar överförs de till fostret eller spädbarnet. Om du började att äta odlad lax när du var liten kommer höga halter av dessa gifter att redan finnas i din kropp när du är gravid. Under tio års tid, säger Anne-Lise Bjørke Monsen, bryts endast hälften av POP-toxinerna ned av kroppen men 94% av dem överförs däremot med fetterna i mammans bröstmjölk.

Endosulfan och fiskfodret
Även gifterna i det foder som används i de norska fiskodlingarna har hamnat under, ett i detta fall, norskt blåsväder och då är det det farliga bekämpningsmedlet endosulfan man talar om. I flera forskarrapporter berättas det att endosulfan är ett av världens främsta orsaker till bekämpningsmedelsförgiftningar hos arbetare samt för de övriga djur, insekter och människor som kommer i kontakt med bekämpningsmedlet.

Endosulfans kroniska effekter hos människor rapporteras även att innebära defekta foster, reproduktionsproblem, långvariga hjärnskador, återkommande kramp, epilepsi, autism, försenad utveckling av reproduktionsorgan, flera olika cancer, lägre IQ, cerebral palsy, psykiatriska sjukdomar och blindhet. Många dödsfall hos djur — inkluderat fisk, vilddjur, husdjur och kreatur — har också vetenskapligt dokumenterats. Andra vanliga sjukdomstillstånd som har uppstått när djuren har kommit i kontakt med endosulfan är könsorgansdeformationer, missfall, infertilitet, avstannande i växten och sämre tillökning.

De vetenskapliga tester som har gjorts visar att endosulfan är väldigt giftigt för däggdjur vid hudkontakt, inandning eller förtäring och skapar en rad akuta neurologiska effekter, som inkluderar konvulsioner och död. Men det är inte bara människor och däggdjuren som tar stor skada av endosulfan utan bekämpningsmedlet är vetenskapligt dokumenterat att det även skapar stor skada på havs- och sjölevande organismer och djur. Speciellt farligt är endosulfan för nyfödda, ynglingar samt ägg och bekämpningsmedlet har visat sig störa hela ekosystemet i det vatten det kommer i kontakt med.

I vattendrag världen över har man hittat en högre koncentration av endosulfan som är över en dödlig dos och bekämpningsmedlet påverkar 5% av världens sötvatten- och marinlevande fiskar, däggdjur, kräldjur, kräftor, växter och organismer. Endosulfan är också giftigt för groddjur, reptiler, sniglar, vattenväxter, korallevande organismer, fåglar, bin, maskar, insekter och mikroorganismer.

Norge vill öka den tillåtna mängden
Men trots att flera forskarrapporter backar upp farorna med endosulfan, vill Norge nu öka de tillåtna nivåerna av bekämpningsmedlet som ges i de norska fiskodlingarna. Tidningen NewsVoice berättar att regeringen baserar sitt beslut på att en ny forskningsrapport har kommit ut som ställer sig tveksamt positiv till endosulfan. Den nya studien visar istället på att laxen tål giftet bättre om det ges i fodret än om de utsätts för det i vattnet.

Den norska motsvarigheten till Livsmedelsverket, Mattillsynet berättar att bakgrunden till att den norska regeringen har pressat EU för att ändra gränsvärdet för endosulfan i fiskfodret, är för att man nu har en övergång till vegetabiliskt laxfoder.

Fodret som används till den norskt odlade laxen importeras i stor utsträckning från Sydamerika, där det fortfarande är tillåtet att använda endosulfan. Forskarrapporter visar på att flera dödsfall och förgiftningar har skett i Asien, Afrika och till och med Sydamerika. Sydamerika är också det område som de norska laxodlingarna beställer in deras fiskfoder från.

Världen över avvecklas och förbjuds endosulfan
I USA fastslog man därför att endosulfan inte kan användas på ett säkert sätt och år 2010 valde man att redusera  användandet av endosulfan. Man planerar att helt förbjuda användandet av bekämpningsmedlet år 2016. Sedan dess har Brasilien och flera andra länder följt USA’s exempel och har reducerat användandet av endosulfan för att senare helt förbjuda det.

Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants enades man i april 2011, att endosulfan bör bannas från att användas världen över. I juni samma år, lades endosulfan även till under ett annat internationellt avtal, The Rotterdam Convention. Kemikalier som ingår i The Rotterdam Convention anses så farliga att berörda regeringar måste meddela varandra om dessa ämnen importeras eller levereras.

EU tillåter Norge att öka mängden
Ändå tillåts endosulfan att användas i fiskfoder på de norska fiskodlingarna och i nästan tre års tid har den norska regeringen tryckt på att EU’s gränsvärde för endosulfan ska ökas i det fiskfoder som används i Norge.  Trots protester från andra länder lades till slut ett nytt EU-direktiv ut på remiss i höstas som handlade om att tiofalt öka gränsvärdena på endosulfan i norskt inköpt fiskfoder.

Gränsvärdet för endosulfan i fiskfoder har därför ändrats från 0,005 mg/kilo till 0,05mg/kilo efter att ärendet nu avgjordes i EU. De nya direktiven för endosulfan används redan i Norge.

Ingunn Ormstad som är ”senior adviser” på Mattillsynet — den norska motsvarigheten till Livsmedelsverket — berättar vad som tycks tala om att det ligger ett vinstintresse bakom Norges  nya intresse för endosulfan i fiskfodret:

— Gränsvärdet för innehållet av endosulfan i laxfoder är av stor ekonomisk betydelse för fiskodlingen, såväl på kort som på längre sikt, säger hon till tidningen NewsVoice.

Experterna varnar
Forskaren, Jérôme Ruzzin arbetar på Institutet för biologi, på norska Universitetet i Bergen med att studera gifter i maten. Han anser att miljögifterna i norskodlad lax är så hög i jämförelse med annan mat att han tycker att man nu måste reagera. Enligt Jérôme Ruzzin bör speciellt gravida kvinnor och småbarn minska deras konsumtion av odlad lax till att bli så liten som möjligt.

— Men även andra bör vara restriktiva, säger han till tidningen NewsVoice.

Medan Jérôme Ruzzin tror på en sänkning av konsumtionen av den odlade fisken, anser sjukhusrådgivaren och forskaren, Anne-Lise Bjørke Monsen att nolltollerans är det enda säkra valet:

— Kvinnor bör hålla sig borta från odlad fisk, åtminstone tills de har fått sina barn. På grund av försiktighetsprincipen, tycker jag inte att barn eller ungdomar bör äta odlad lax. Omega3-halterna i fisken är dessutom numera så små i den odlade laxen att det är bättre om du väljer att äta vildfångad sill eller makrill.

Den franska dokumentären
Här kan du nu se France 2’s dokumentär, Generique poisson: Elevage en eaux troubles som stoppades från att visas på SVT:

 

Källor:
Den franska dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles: https://vimeo.com/104376663

Svenska tidningen Fiskejournalens artikel, ”Norsk laxodlingsindustri  stoppar film på SVT”:

http://fiskejournalen.se/norsk-laxodlingsindustri-stoppar-film-pa-svt/

Norska tidningen VG’s artikel, ”Läkare och professorer: — Ät inte odlad lax”:  http://www.vg.no/forbruker/helse/leger-og-professorer-ikke-spis-oppdrettslaks/a/10117390/

News Voices artikel, ”Odlad norsk fjordlax — Giftet i fodret ökas tio gånger”: http://newsvoice.se/2013/11/06/gift-i-norskt-laxfoder-okas-med-tio-ganger/

WHOs rapport som berättar om akut bekämpningsmedelsförgiftning och dödsfall på grund av bland annat endosulfan: http://www.who.int/heli/risks/toxics/bibliographyikishi.pdf?ua=1

Sveriges Radios uttalande om den inställda dokumentären: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/522141?programid=2795

 

Forskarrapporter:
Kishi et al 2002, Oktay et al 2003, Roberts et al 2004, Wesseling et al 2005, PANNA 1999, EJF 2002, El, Hindi et al 2006, GEF CAC 2002, Venkateswarlu et al 2000, Glin et al 2006, Mingxin 2007, Aleksandrowicz 1979, Pradhan et al 1997, Quijano 2002, NIOH 2003, Saiyed et al 2003, Roberts et al 2007, Venugopal 2008, PANNA 1996, Ton et al 2000, GEF CAC 2002, GEF SSA 2002, Quijano 2002, NIOH 2003, Schulz 2004, Glin et al 2006, ERMANZ 2007b, GFEA-U 2007, ATSDR 2000, Bollmohr et al (2007), Elzen 2001, Bostanian & Akalach 2004, Bastos et al 2006, Schneider et al 2006, Alizadeh et al 2007, Benamú et al 2007.

  • Björn Olsson

    Den som gör sig besväret med att kolla källorna upptäcker snart att det inte är riktigt som artikeln säger, att ”experterna varnar”. Det finns helt klart några läkare som uttalar sig ut från att de själva känner en osäkerhet, men det verkar faktiskt som att de flesta experter faktiskt rekommenderar moderata mängder av odlad lax.

    Så bör man väl ta allt med måtta, man bör väl inte äta lax 7 dagar i veckan….

    • Just det Bjorn Olofsson, man ska vara försiktig med uttrycket ”expert” eftersom det ofta är en subjektiv bedömning av kunskapsläget. Personligen nöjer jag mig med bl.a. utlåtandet från det universitet-labb som figurerar i den franska dokumentären. Dom som arbetar där är inga fisk ‘experter’ eller läkare, dom har sin expertis inom Biologi. Man kan ju i dokumentären själv se stapeln som indikerar antalet kemikalier efter genomförda tester och göra sin EGEN bedömning.

      En liten artikel jag fann om hur lobbyism påverkar kunskapsläget gällande just Norsk lax-odling. http://www.aftenbladet.no/meninger/Helseskadelig-lobbyisme-3226836.html

      • Björn Olsson

        Jag tror nog att du bör vara försiktig med att se på Oddekalv som en förmedlare av sanningen. Det är en kontroversiell person, också i miljörörelsen i Norge.

        Så är det nog sant att man kan finna ämnen som i tillräckligt stor mängd är giftiga i både norsk lax och svenska kyckling-, gris-, och nötköttprodukter. Men frågan är om mängden av dessa ämnen uppnår skadlig nivå, jag tvivlar på det (homeopater ordinerar till exempel små mängder arsenik som medicin utan at det blir någon stor grej av det).

        Själv tror jag att norsk lax är betydligt sundare än det mesta av maten som säljs i EU.

        • Niklas Olsson

          ”homeopater ordinerar till exempel små mängder arsenik som medicin”
          Nej, det gör de inte. Läs på lite om homeopati. Hela grejen med deras ”medicin” är att den är så utspädd att den inte innehåller nånting av det verksamma ämnet.

  • Pingback: Lax – bra eller dåligt? | IFDtabell.se()

  • Jarla

    En sån vacker himmel! Har de inga chemtrails?

  • Ronald Forslund

    Om jag foerstaar raett saa aer vael 1 miljard ton lika med 1000 miljoner ton och det finner jag vara en total omoejlighet att norrmaennen kan producera saa mycket lax!