Slutna sällskap och superhemliga grupper

Någonting som uppdagats under de senaste två åren är att alltfler människor runtom i vårat avlånga land har en inre önskan om att passa in och få tillhöra. Man vill vara med i gänget, hänga tillsammans med likasinnade och dela tankar och livsåskådningar med de som är inne på samma spår som en själv. Inget konstigt med det, människan är ju ändå ett typ av flockdjur, och det är klart att man vill umgås med de som är lika en själv.

Det som dock blir farligt är när dessa grupper blir alltmer slutna, trångsynta och icke-tillåtande för andra typer av åsikter än det narrativ och de riktlinjer som satts upp. Oavsett om detta gäller mainstream och den stora massan där alla ska tycka och tänka som sin trevlige granne Svensson, lyssna på Mix Megapol på väg till jobbet, kolla på Talang och käka tacos på fredagar, rösta rött och skänka kläder till Ukrainska flyktingar i nöd, eller om det är den självutnämnda vakna befolkningen som med plakat och slagord marscherar på stadens gator och torg, blir utmålade som anti-vaxxare och foliehattar, sitter uppe sent om nätterna framför ännu en dokumentär på Bitchute, och delar siffror och statistik dagarna i ända på sina sociala medier, så är det skygglapparna på båda dessa typer av människor som skapar klyftor i samhället som i sin tur föder okunskap som senare ofta mynnar ut i stenkastning. Och vi vet ju alla att kasta sten i glashus är sällan någonting positivt.

Det finns numera många slutna sällskap som samlas för att diskutera samhällsproblem på både ett fysisk, mentalt och själsligt plan –  man ses för att utbyta information och hemliga saker, man säger sig vilja starta revolution och hjälpa till med att höja vibrationer hos befolkningen, och krossa eliten och den världsordning som råder. Upp till kamp! Detta klingar väldigt dåligt i mina öron. Hemlighetsmakeri och möten som inte är öppna för alla att delta i, grupperingar och inbördes beundran i sällskap där man hyllar den ene efter den andre så kallade vakna och ”han-vet-minsann-vad-han-pratar-om”-personer låter mer för mig som någonting mainstream och den stora massan sysslar med när de knäböjer inför Hollywood och politiker, och går på det skådespel som satts upp utan att inse vad som sker bakom kulisserna. Man efterapar det man själv föraktar utan att veta om det, men spännande superhemliga möten – det vill väl alla gå på? Men nej, det är bara för vissa. Vissa utvalda. Man vill känna sig viktig. För det är viktigt att vara viktig.

Jag själv har blivit inbjuden till otaliga hemliga möten där krav på det ena och det andra ska uppfyllas innan man ens får reda på vad mötets syfte är och vilka andra typer av personer som kommer att vara på plats. Ni kan ju gissa hur många superhemliga spännande möten jag deltagit i när det inledningsvis direkt börjas med krav. Likaså har jag otaliga gånger lagts till i någon superhemlig spännande Messenger- eller Telegramgrupp vars syfte är att dela insiderinformation om vad som sker bakom alla kulisser, vars källor kommer ifrån dessa ”han-vet-minsann-vad-han-pratar-om”-personer.

I dessa superhemliga chattgrupper är det oftast en, två eller ibland tre personer som kallar sig själva för ”admin” och som bestämmer vad som får delas och vad som får sägas. Om man inte följer dessa regler blir man utslängd ur gruppen. För att tycka och tänka som man vill, det sysslar ju inte ens mainstream och den stora massan med, så vad kan man förvänta sig av viktiga personer som vill känna sig viktiga och som säger sig ha vaknat upp till den stora lögnen vi så fint lever i. Syftet med dessa grupper sägs vara att exponera hur eliten censurerar sanningen och vad som försiggår bakom stängda dörrar, och i de kulisser pöbeln inte vistas i, men det enda dessa superhemliga slutna sällskap och grupper gör är exakt samma sak som de man pekar finger åt.

Den som är utan synd kastar första stenen – ja, ni förstår vart jag vill komma.

Så många törstar dock efter att få tillhöra, efter att få vara med i gänget, så ofta godtar man denna interna beundran, censurering, pekpinnefasoner och tillrättavisningar – för ens tankar och åsikter där ute bland Svensson-grannarna skiljer sig ännu mer än här inne i den slutna gruppen, och där ute vill man absolut inte bli utsatt för stenkastning. Bättre att ta upp en sten själv och ställa sig på andra sidan med några som åtminstone delar en eller två tankar lika som en själv.

En dokumentär har nyligen släppts där det tydligen exponeras så till den grad att det är uppenbart att ett viktigt val i amerikansk historia var iscensatt och detta valfusk har nu offentliggjorts. Måndagen 16 maj 2022 sägs vara dagen då det återigen ska bli ordning och reda, sanningen kommer att få se dagens ljus och det rörs om i grytan rejält! Igen, som vanligt. Den här grytan som sanningen flera gånger ska ha rört om i borde ju varit klar för längesedan, serverad och uppäten och till och med faten diskade, polerade och tillbakasatta i sitt skåp, så många gånger man hört att nu – nu händer det!

Men av någon konstig anledning blir grytan aldrig färdig att serveras. Den här informationen delas också bara i spännande superhemliga grupper och når aldrig den stora massan, det är tydligen så mycket som händer som så få tydligen vet om. Vilket också betyder att den här grytan som sanningen ska röras om i förmodligen inte ens befinner sig i det kök medborgarna sitter redo till bords i. Någon så kallad sanning når inte Svensson-grannen eftersom sanningen hålls i slutna sällskap och Svensson, ja han står vid grillen på sin nybyggda altan med all-round-kryddan i högsta hugg.

Kodord, hemliga aktioner, varningar, regler,  tillrättavisningar och avstängda mobiltelefoner.  Otrevligt bemötande, skygglappar och munkavel på, tystnadskultur och information som är så viktig att man inte delar med sig av det man vet om den andre inte är villig att betala dyrt och heligt för den. Hylla de på piedestalen och spotta på pöbeln på bänken. Det här är beteende som finns i den självutnämnda vakna befolkningen och de olika rörelserna, grupperna och sällskapen runtom i vårat avlånga land, och det har nu gått så långt att jag hellre tar en kopp kaffe med min sovande Svensson-granne och talar om vädret än att sitta och diskutera nästa stora gryta som ska röras om i med någon som säger sig vara ”woke”. I de grupperna får man numera tycka, tänka och säga precis vad man vill så länge man tycker som de och hatar motståndaren. Ljus och kärlek till alla – men bara om du tycker och tänker som vi.

Samtidigt som galenskapen fortsätter i de politiska rummen följer stora delar av västvärlden en direktsänd rättegång med en av världens mest hyllade skådespelare. Det är sorgligt att se en av de bästa sälja ut sig på detta sätt. Men det som jag sörjer mest är att se så många där ute, både foliehattar och Svenssons, gå på denna cirkus precis på samma sätt som man faller för krigsnyheter och virusspridning. Spelets gång tar sina omvägar men slutdestinationen är alltid den samma. Vi förblindas endast för att fortsätta följa agendan till att bli kontrollerade får vallade av samma herde.

Den förre amerikanske presidenten blev snuvad på sin seger i valet och ska nu tydligen få tillbaka makten. Nu händer det – upp till kamp! Sanningen ska fram. Som om det kommer att betyda någon som helst förändring för dig som läser detta. Oavsett vem som styr eller inte styr, kommer du fortfarande att vara lika fast i dina invanda mönster och beteenden som du skapat under de år du levt på denna jord, och många kommer förmodligen inte vara starka nog att klara av att förändra dessa mönster och börja söka inåt, utan istället fortsätta kasta sten utåt – kasta sten på grannen, på vem som är president i USA och på de som sägs vara eliten som styr världen med järnhand. Men det enda du gör är att kasta sten i glashus.

Vem som kommer fram som näste ledare och tar över taktpinnen i ett av världens mest inflytelserika länder spelar ungefär lika stor roll som vem som vann Eurovision i helgen. Någon måste utses som vinnare, den som vinner måste passa in i det som sker just nu. I år vann såklart det krigsdrabbade Ukraina världens största musiktävling. Lika mycket fusk som i alla stora val där många människor blir påverkade på ett eller annat sätt. Det vi måste lära oss, är att faktiskt inte bry oss om vad som händer. Så länge det visas upp för oss på ett sätt som är menat att skapa negativa eller positiva känslor så kan jag garantera dig att det är metoder för att stänga av dina egna tankar om vad du själv faktiskt tycker är viktigt i livet.

:Martin:Nilsson., Slutna sällskap och superhemliga grupper

SKARPTs hemsida