Konsten kan säga saker som de är. Och bildkonstens historia är rik på sanningar om svåra teman. Den 18:e februari 2023 tog jag med mig en målning till Jernbanetorget i Oslo, ställde upp den på ett staffli och klättrade upp på fyra pallar. Målningen visar en grupp människor blandade med norska flaggor på Karl Johan som stoppas av två polisblockader upp mot slottet. Jag tar mikrofonen och säger: detta är ”17 maj 2021”.
Dagen efter haglade det av kommentarer om konsten från den socialrealistiske konstnären.
NTB – Norges visuella nyhetsminne – hade dragit igång ett fokus som medierna, både huvudström och alternativmedia, skulle ägna månader åt att diskutera.
Men det handlade inte om mig, och jag är inte heller en typisk socialrealistisk konstnär, även om jag vill tro att jag efter den här målningen, ”17. mai 2021”, också behärskar ett sådant tema.
Målningen var Christian Krohgs ”Leiv Eiriksson oppdager Amerika”. Den dåvarande direktören för Nasjonalmuseet hade sagt att den var kolonialistisk och att den borde ställas i källaren.
Vad ska man säga om det? Att norrmän är amerikaner? Och att amerikansk politik styr Norge mer än vi vågar erkänna? Att Amerika är Norge och att vi alla är kolonialister som vill ta över världen? Att Israel är Amerika och att Oljefonden är den största investeraren i Europa för folkmord i Palestina?
Nej, det var inte detta min målning handlade om. Den handlade om att kungen inte sade sitt nej till apartheid 2021. Folket slets brutalt åt varsitt håll, ”de vaccinerade” och ”de ovaccinerade”. Var var kungen då? Den ”högste” i kommandokedjan, skeppets kapten, var tyst. Hela poängen med en ledarroll är att finnas där när man behöver den som mest, när valen är så svåra att man söker en klokare röst som kan visa vägen. Men nej, det var kusligt tyst. Segregationen började — i familjer, på arbetsplatser, i skolor — coronapasset infördes på restauranger, Oslo Maraton och Pride.
Men vi sade nej, och ropade högt, outtröttligt, tiotusentals av oss i Norge, miljontals världen över, i tre år … nej till lockdown, nej till vaccinpress, nej till vaccinering av barn och unga, nej till coronapass, nej till totalitära pandemitraktat.
Uppstädningen efter lockdown går långsamt men säkert, och konst som den jag tog med mig till Jernbanetorget hjälper till att minska beröringsångesten. Konsten har inte alla svar, men det är inte heller dess roll. Konst är enastående på att väcka den kritiska tänkaren till liv, och om det var något det rådde brist på under åren 2020–2023, så var det kritiskt tänkande. Rädsla gör sådant.
Det är just därför konstnärer måste kliva in mer i politiken och i arbetet för mänskliga rättigheter; levnadskostnaderna stiger och den förväntade livslängden sjunker. Konstnärer är många gånger modiga av naturen. Att blotta sin själ för andra, eller att gå en väg som aldrig liknar någon annans, kräver mod.
Det var inte så att jag plötsligt vaknade en dag och ville skapa en historisk målning som kritiserar auktoriteter genom att skildra den historiska händelsen då 17:e maj-tåget ställdes in för första gången sedan andra världskriget.
Jag har alltid haft en anarkistisk natur, en frihetssökande själ. År 2019 målade jag en gul väst, 2020 målade jag Guy Fawkes-masken i en mer kvinnlig version, sedan Röda Mössor, en fenix med anledning av den historiska dagen 20 mars 2021 — den första World Wide Rally for Freedom, då över 40 länder och 200 städer stod enade mot coronadiktaturen. Sedan fortsatte jag in i bildkonstens ökända satirgenre. Dåvarande statsminister Solberg och hälsominister Høie, tv-ansiktena för Norges drastiska lockdown-åtgärder. Och det blev tiotals hemmagjorda målade och skrivna plakat för demonstrationer under den aktiva kampen mot coronarestriktionerna.
Mycket coolt med konst
Bra för immunförsvaret
En studie från King’s College London visar att det inte bara påverkar oss känslomässigt eller intellektuellt att titta på konst, utan också kan minska stress och inflammation i kroppen.
50 deltagare besökte antingen Courtauld Gallery eller såg reproduktioner på en annan plats. Forskarna mätte hjärtfrekvens, hudtemperatur, kortisol och inflammatoriska cytokiner.
Resultaten var tydliga:
● Kortisol sjönk med 22 % hos dem som såg originalkonst i galleriet, jämfört med 8 % i kontrollgruppen.
● IL-6 och TNF-alfa minskade med 30 % respektive 28 % i galleriet, men förändrades inte hos de andra.
Dr. Tony Woods säger att sådana stress- och inflammationsmarkörer är kopplade till många hälsoproblem och att originalkonst verkar påverka immun-, endokrina och autonoma system samtidigt – ett fynd som forskarna beskriver som unikt.
Bildens överlägsenhetseffekt
Och så har vi ”The Picture Superiority Effect”, eller den bildliga överlägsenhetseffekten — ett begrepp som kommer från experiment som visat att bilder har en dramatisk fördel framför text när det gäller människans minne. När information presenteras muntligt, kommer människor efter tre dagar bara ihåg 10 % av den. Men om bilder läggs till förbättras minnet till 65 %.
Bilder bearbetas snabbare, mer holistiskt och med större känslomässig resonans.
Storm
Men i konstvärlden stormar det, vilket är normen inom många områden: jobb tas över av AI, privata och offentliga institutioner förlorar ekonomiskt stöd, och konstsamlarna blir kanske mer tillbakadragna i tider präglade av krig och oro.
Men då är det desto viktigare att investera i röster som kan bidra poetiskt, vackert, direkt eller indirekt till att mildra världens turbulens. Jag vill hävda att konstnärer är inneboende skapare, ofta visionärer, problemlösare med vetenskapliga angreppssätt — och därmed en motkraft till destruktiva krafter.
Så konstnärer, dyk djupare. Ser ni stormen? Känner ni orätten? Vår uppgift är på många sätt att belysa den från alla världens perspektiv. Låt känslorna transcendera i det konstnärliga språket för att visa vägar framåt.
I min målning “Bunnen-Og-Opp (ett självporträtt)” från 2024 målade jag min hyllning till ”Truth Freedom Health”-rörelsen på hoodien i målningen, och vid sidan målade jag växter där man kan se fröet stå i kosmisk jord — för gräsrötter kan inte klippas eller ryckas upp när vi står sammanlänkade över tid och rum.
Konst är nästan ett outnyttjat verktyg i frihetskampen, men med en enorm potential. Jag vill uppmana alla med formell konstutbildning eller fem år i konstfältet att reflektera över om det inte är vår medborgerliga plikt att skapa samtidens konst för att hjälpa till att styra skutan mot ljusare tider. Så, konstnärer — skapa rebellisk konst nu!
Bildens överlägsenhetseffekt:
Rebellkonst
