Varje klick, sökning och like du gör på nätet skapar ett digitalt avtryck. Dessa dataspår formar din digitala identitet – en osynlig profil som företag, plattformar och ibland även myndigheter använder för att kartlägga dig. Men vem äger egentligen denna information, och hur används den? I en värld där data är den nya valutan är det dags att syna vad som händer med dina spår.
Vad är din digitala identitet?
Din digitala identitet är summan av all data du lämnar efter dig online. Det kan vara allt från din e-postadress och IP-adress till vilka produkter du tittar på i webbutiker eller vilka videor du pausar på streamingtjänster. Sociala medier, appar och till och med smarta enheter som klockor och högtalare samlar in information om dina vanor. Enligt en rapport från Statista genererar en genomsnittlig internetanvändare cirka 1,7 MB data per sekund. Denna information används för att skapa en detaljerad bild av dig – ofta utan att du ens märker det.
Företag som Google och Meta bygger sina affärsmodeller på att samla in och analysera data. Genom algoritmer kan de förutspå vad du vill köpa, vilka nyheter du vill läsa eller till och med vilken musik du kommer att gilla nästa vecka. Men det är inte bara techjättar som är intresserade. Även mindre aktörer, som e-handelsplattformar och spelbolag, använder data för att skräddarsy sina tjänster.
Hur samlas dina data in?
Ett exempel är onlinebaserade tjänster där snabb och enkel registrering är en del av användarupplevelsen. Att skapa ett konto på ett nätcasino utan svensk licens tar ofta bara ett par minuter och kräver vanligtvis minimalt med information, som en e-postadress eller ett telefonnummer, till skillnad från casinon med svensk licens som genom BankID får tillgång till alla ens personuppgifter. Dessa utlands licensierade plattformar lockar dessutom med generösa bonusar, spel utan begränsningar och möjlighet till insättningar och uttag med kryptovalutor, vilket ytterligare minskar behovet av personlig information. Trots detta kan data om spelval eller transaktioner användas för att skräddarsy erbjudanden och, i vissa fall, delas med tredjepartsföretag för riktad marknadsföring, vilket sprider dina dataspår vidare.
Vem äger informationen?
Här blir det knepigt. Rent juridiskt äger du inte alltid den data du genererar. När du godkänner användarvillkor – som de flesta klickar förbi utan att läsa – överlåter du ofta rätten till din data till företaget bakom tjänsten. I EU har GDPR stärkt användarnas rättigheter, såsom rätten att begära ut eller radera sin data. Men i praktiken är det svårt att få full kontroll. Företag kan lagra information på servrar utanför EU, där reglerna är mindre strikta, och många användaravtal är skrivna för att skydda företaget, inte dig.
Dessutom säljs data ofta vidare till datamäklare, som sammanställer profiler och säljer dem till högstbjudande. Enligt en studie från Pew Research är 79 % av amerikanerna medvetna om att deras data samlas in och säljs, men bara 20 % tror att de kan göra något åt det. I Sverige är medvetenheten något högre, men känslan av maktlöshet är densamma.
Hur används dina dataspår?
Dina dataspår används primärt för tre ändamål: reklam, personalisering och analys. Reklam är det mest uppenbara – tänk på annonser som verkar ”läskigt” träffsäkra. Personalisering handlar om att skräddarsy innehåll, som när Netflix föreslår en serie baserat på vad du tidigare sett. Analys används för att förutsäga trender, som när företag försöker räkna ut vilka produkter som kommer att sälja nästa säsong.
Men det finns också en mörkare sida. Data kan användas för att manipulera beteenden. Under Cambridge Analytica-skandalen avslöjades hur data från Facebook användes för att påverka väljare i politiska val. Även om sådana fall är extrema, visar de hur kraftfull – och farlig – datainsamling kan vara.
Vad kan du göra för att skydda dig?
Att helt undvika dataspår är nästintill omöjligt i dagens uppkopplade värld, men det finns sätt att minska dem. Använd webbläsare som Firefox eller Brave, som blockerar spårare. Aktivera inkognitoläge för känsliga sökningar och rensa cookies regelbundet. Du kan också använda VPN-tjänster för att maskera din IP-adress och kryptera din trafik. Att läsa igenom användarvillkor, även om det är tidskrävande, kan ge dig en bättre bild av vad du godkänner.
En annan strategi är att vara selektiv med vilka tjänster du använder. Välj plattformar som är transparenta med hur de hanterar data och undvik att dela onödig information, som din exakta plats eller födelsedatum, om det inte är absolut nödvändigt. Appar som Signal eller e-posttjänster som ProtonMail erbjuder också alternativ med fokus på integritet.