Orsaken till att dollarn spelar en så viktig roll i världsekonomin vilar i huvudsak på två fundament. Dels har USA:s dominerande roll i världsekonomin under hundra år gjort dollarn till den inofficiella reservvalutan med vilken stora delar av världshandeln sker, dels att säkerheten för dollarn, efter att president Nixon tvingades överge guldmyntfoten (att valutan kunde växlas mot guld) år 1971, är att världens oljehandel sker i dollar – den s.k. petrodollarn. Det senare tvingar fram en ordning, där alla som har behov av olja måste hålla stora dollarreserver för att kunna betala sin import, vilket håller uppe efterfrågan på dollar och därmed valutans kurs.

Petrodollarns effekt tillsammans med övrig internationell handel i dollar har starkt influerat sammansättningen av IMF:s speciella dragningsrätter den s.k. SDR korgen där dollar idag har en dominerande ställning med över 40 procent. Detta har lett till att världens finansiella marknader är väldigt känsliga för förtroendet för dollarn. Det faktum att USA missbrukar dollarns ställning genom en skenande upplåning, är orsaken till många problem på de finansiella marknaderna.

Petrodollarn implementerades 1973 genom en överenskommelse mellan OPEC, Saudiarabien (då världens dominerande oljeproducent) och USA om att oljeländerna bara skulle sälja sin olja mot betalning i dollar. Huvudansvariga för avtalet var president Nixon och Saudiarabiens kung Faisal. Det Nixon erbjöd i utbyte var USA:s militära skydd av Saudiarabien och övriga Gulfstater. Oljeexportörerna blev förpliktigade att bedriva sina affärer i dollar i enlighet med villkor som USA ensidigt satte upp, i utbyte mot generöst beskydd i god mafiastil.

Vad som nu sker, är att sakta men säkert allt mer av världshandeln sker i kinesiska yuan och att IMF därför har tvingats att ta in den kinesiska valutan i sin SDR-korg. Till en början utgör yuan 10 procent av korgen och är därmed större än andelen för yen och sterling, fortfarande är yuanens andel långt mindre än dollarns (41%) och eurons (31%). Orsaken till dollarns starka ställning är att den globala efterfrågan på dollar för att bedriva handel är och varit dominerande. Det kan verka osannolikt, men praktiskt taget alla länder till för ett fåtal år sedan använde dollar i handeln mellan varandra, till och med länder som var klart antiamerikanska. Detta är nu på väg att skifta, i takt med att många länder blivit medvetna om den enorma fördel som dollarhandeln gett USA och de risker som systemet medför.

Till att börja med innebar den intensiva användningen av dollar att man skapade en ekonomisk standard baserad på dollar som ersatte värdefulla metaller som guld som tidigare varit standarden för den globala ekonomin. Detta har lett till en avgörande instabilitet och till ekonomiska system som under gångna år orsakat förödande finanskriser som vi t.ex. sett åren 2000 och 2008.

Den huvudsakliga källan till ekonomisk säkerhet förflyttades från guld till dollar, specifikt till amerikanska statsskuldväxlar. Detta viktiga skifte gjorde det möjligt för Federal Reserve att trycka upp obegränsat med dollar (som vi sett under senare år med räntesatser för lån från FED på nära 0%) som om denna efterfrågan på dollar aldrig skulle upphöra. Dessa billiga pengar har också hållit liv i omfattande privata och publika företag som bl.a. frackingindustrin. Det hela har lett till en utveckling av globala ekonomiska system, baserade på finansiella instrument som derivat och andra värdepapper, istället för reala tillgångar som guld. Genom att låta denna utveckling ha sin gång för att gynna USA, har man skapat förutsättningar för en ny finansbubbla som skulle kunna krascha hela världsekonomin när den spricker.

USA har haft den avundsvärda positionen att kunna trycka papperslappar i form av skuldbrev utan någon säkerhet i form av guld och sedan byta dem mot reala varor. Detta ekonomiska arrangemang har tillåtit Washington att uppnå en exempellös strategisk fördel över sina geopolitiska motståndare som Ryssland och Kina. Man har haft en praktiskt taget obegränsad kapacitet att spendera dollar trots att man ackumulerat en astronomisk statsskuld, till idag på 21.000 miljarder dollar.

Den destabiliserande faktorn för den globala ekonomin har varit USA:s möjlighet att ackumulera enorma offentliga skulder utan att behöva bekymra sig för konsekvenserna eller ens för misstroende från den internationella marknaden. Länder behövde helt enkelt dollar för sin handel och har därför köpt amerikanska statsskuldväxlar för att diversifiera sina finansiella tillgångar.

Användningen av dollar som betalningsmedel för i stort sett allt, kopplat med en nästan oändlig kapacitet för FED att trycka pengar och finansdepartementet att ge ut skuldväxlar, har gjort dollarn till den främsta säkra tillflykten för organisationer, länder och individer, vilket legitimerat detta perversa finansiella system som nu har drabbat världsfreden i decennier.

Dollarn och misslyckade krig
Problemen för USA började i slutet av 90-talet, vid tidpunkten för expansionen av det angloamerikanska imperiet i kölvattnet av Sovjets upplösning. Det uppsatta geopolitiska målet var att skapa en global hegemoni – en ny världsordning styrd av oligarkins elit. Med en obegränsad ekonomisk kapacitet och en ideologi baserad på amerikansk expansionalism, verkade denna ambition nåbar för oligarkins beslutsfattare såväl i Pentagon som på Wall Street.

En central del för att uppnå global hegemoni var att stoppa Kina, Ryssland och Iran från att skapa ett eurasisk integrerat område. Av olika skäl fortsatte dessa länder trots det under många år att bedriva handel i stor skala, underordnande sig ett bedrägligt finansiellt system skapat för att gynna USA:s intressen. Kina behövde fortsätta i sin roll att bli världens fabrik, som alltid accepterade dollarbetalningar och som köpte amerikanska statsobligationer för hundratals miljarder. Med Putins tillträde som rysk president 1999 började dock Ryssland nästan omedelbart att avdollarisera sin ekonomi och återbetala utlandslån i dollar för att försöka minska det ekonomiska trycket på landet.

Ryssland är idag ett av de länder i världen med lägst offentlig och privat skuldsättning i dollar. Det nya förbudet att använda dollar i ryska hamnar är det senaste exemplet. För Iran har problemet skapats av sanktioner som gett dem starka incitament att kringgå dollarn och hitta alternativa betalningsmedel.

Den avgörande faktorn som ändrade uppfattningen i länder som Kina och Ryssland var 2008 års finanskris, såväl som USA:s ökande aggression med början i Jugoslavien 1999. Det illegala anfallet på Irak 2003 hindrade Saddam från att börja handla sin olja i euro, vilket var ett allvarligt hot mot petrodollarn och dess hegemoni i Mellanöstern. Krigen och USA:s fortsatta militära närvaro i Afghanistan underströk Washingtons intentioner att fortsätta kringränna Kina, Ryssland och Iran för att försöka förhindra en eurasisk integration.

Naturligtvis är det så att ju mer dollarn användes runt om i världshandeln, ju mer har USA att spendera på sin militär. För USA innebar betalningen av räkningen på 6.000 miljarder dollar för krigen i Irak och Afghanistan ingen betydande påfrestning, vilket givetvis skapar en oöverträffad fördel över länder som Kina och Ryssland. Deras militärutgifter i jämförelse är bara en femtedel resp