Opinionsbildaren Jonatan Alfvén dömdes i onsdags av Stockholms tingsrätt för grovt förtal efter att ha publicerat namn och bilder på fem dömda sexualbrottslingar. Samtidigt har ett annat uppmärksammat fall, där en 17-årig flicka dömdes efter att ha varnat andra i en privat gruppchatt, väckt krav på förändrad lagstiftning. Nu växer den politiska debatten om vad som ska vara tillåtet att berätta om personer som dömts för sexualbrott.
Jonatan Alfvén döms till villkorlig dom för sex fall av grovt förtal efter att ha publicerat namn, bilder och bostadsorter på fem personer som dömts för sexualbrott. Han ska även betala 22 000 kronor i böter och sammanlagt 350 000 kronor i skadestånd till de fem målsägarna.
Alfvén har uppgett att hans syfte varit att informera och varna andra för de dömda personerna. Han har också sagt att han velat förändra förtalslagstiftningen. Under rättegången erkände han att det var han som publicerat inläggen, men nekade till brott. Han menade bland annat att han agerat i en nödvärnssituation.
Stockholms tingsrätt gör en annan bedömning. Domstolen konstaterar att Alfvén haft över 100 000 följare på Facebook och närmare 50 000 på Instagram och att inläggen fått stor spridning.
Enligt tingsrätten kan spridningen till en så stor och obestämd krets inte anses försvarlig, även om uppgifterna huvudsakligen byggde på information från offentliga domar.
Straffvärdet för gärningarna bedöms motsvara sex månaders fängelse. Eftersom Alfvén är tidigare ostraffad döms han i stället till villkorlig dom.
17-åring dömd efter varning i gruppchatt
Fallet med Alfvén är inte det enda som har väckt frågor om förtalslagstiftningen.
Natalie var 17 år när hon under våren 2025 skrev i en privat gruppchatt med omkring 20 personer och varnade för en man som dömts för sexualbrott mot barn. Hon kände till mannen sedan tidigare och hade själv vittnat mot honom. Han dömdes 2022 för sexuellt ofredande mot en 13-årig flicka som Natalie var vän med.
Tre år senare mötte Natalie mannen i samband med en fritidsaktivitet. När hon förstod vem han var skrev hon i gruppchatten för att varna andra.
Trots att uppgifterna handlade om en person som faktiskt var dömd för sexualbrott dömdes Natalie för grovt förtal. Hovrätten fastställde domen och ändrade påföljden från ungdomstjänst till böter. Hon ska dessutom betala 30 000 kronor i skadestånd.
Domstolarna ansåg att det inte varit försvarligt att sprida uppgiften. Hovrätten hänvisade bland annat till att brottet hade begåtts flera år tidigare. Tingsrätten bedömde också att gärningen var grov eftersom uppgiften riktades till personer i mannens nära omgivning.
Natalies mamma Elisabeth är kritisk till domen och vill se en förändring av lagen.
– Vi vill få till en lagändring. Det är så felvridet att man ska kunna utföra sexualbrott och sedan tjäna pengar på att någon berättar om det, säger hon.
Politisk debatt om en lagändring
Fallen har nu blivit en del av en politisk debatt om den svenska förtalslagstiftningen.
Sverigedemokraterna höll en presskonferens utanför Stockholms tingsrätt när rättegången mot Alfvén inleddes. Även Moderaterna har uttryckt stöd för möjligheten att varna andra för personer som dömts för allvarliga sexualbrott.
Statsminister Ulf Kristersson har bland annat skrivit att Moderaterna anser att människor borde kunna varna sina grannar om en dömd pedofil flyttar in i området och varna för farliga våldtäktsmän.
Dagens lagstiftning innebär att även sanna uppgifter kan utgöra förtal om domstolen bedömer att det inte varit försvarligt att sprida dem. Det är den gränsdragningen som nu diskuteras politiskt: när ska en varning om en dömd sexualbrottsling anses vara försvarlig, och när övergår den till förtal?
Natalies fall har anmälts till Justitiekanslern och organisationen Förtalsstödet har engagerat sig i målet. Familjen hoppas också att frågan ska kunna prövas i Europadomstolen.
Förtalsdomar väcker debatt om varningar för sexualbrottsdömda
