I slutet av 2024 väckte Bill Gates upprördhet i Indien efter att han i en podcast med Reid Hoffman beskrev landet som ”ett slags laboratorium för att testa saker”. Gates framhöll Indiens stabilitet som en idealisk ”testmiljö” för globala initiativ.

Hans uttalanden möttes av stark kritik. Sociala medier exploderade, och många indier anklagade Gates för att reducera deras nation till ett enkelt experimentfält för västerländska intressen.

Användare på sociala medier kallade indier för ”försökskaniner” i Gates laboratorium och ifrågasatte etiken och motiven bakom sådana experiment.

Ett brett delat inlägg på X fångade känslan:

”Indien är ett laboratorium, och vi indier är Bill Gates försökspersoner. Den här personen har lyckats kontrollera allt från regeringen till oppositionspartierna till medierna. Hans kontor är verksamt här utan FCRA, och vårt utbildningssystem har gjort honom till en hjälte! Jag vet inte när vi kommer att vakna!”

(FCRA syftar på lagen Foreign Contribution (Regulation) Act, som reglerar utländska bidrag för att säkerställa att de inte skadar nationella intressen.)

Kontroversen blossade upp igen den 5:e maj när Indien blev det första landet att officiellt släppa två genomredigerade risvarianter: Kamala (DRR Dhan 100 Kamala) och Pusa DST Rice 1.

Dessa klassificeras inte som genetiskt modifierade (GM) grödor. Till skillnad från traditionella GM-grödor, där främmande DNA introduceras, använder dessa genredigerade sorter CRISPR-Cas-teknik (SDN-1 och SDN-2), som ofta påstås inte introducera främmande DNA utan bara ändra befintliga gener.

Även om detta påstående inte håller för vetenskaplig granskning, marknadsförs skillnaden kraftigt av agri-bioteknikindustrin för att få genredigerade grödor att slippa de strikta biosäkerhetsregler och långvariga fältförsök som krävs för GM-grödor.

År 2022 undantog den indiska regeringen sådana växter från reglerna för farliga ämnen enligt miljöskyddslagen (Environment Protection Act).

Att undanta genredigerade grödor från rigorösa biosäkerhetsbedömningar väcker oro över potentiella hälso- och miljörisker. Trots att tekniken hyllas av industrin för sin ”precision” handlar detta mer om PR än om vetenskap.

Även små genetiska förändringar kan leda till oförutsägbara effekter. Harvardbioteknikern George Church har beskrivit CRISPR som ”en slö yxa” och varnat för allvarliga oavsiktliga konsekvenser och risker.

Kritiker menar att transparent och oberoende testning är avgörande innan genredigerade grödor får bred användning.

Det nuvarande regulatoriska undantaget i Indien ses som förhastat och potentiellt olagligt, särskilt då Högsta domstolen fortfarande granskar användningen av genredigering inom jordbruket.

Kampanjgrupper hävdar att tillsynsmyndigheter utsätts för påtryckningar från bioteknikindustrin för att kringgå säkerhetsprotokoll och marginalisera offentlig och vetenskaplig granskning.

Även om dessa sorter har utvecklats av det indiska rådet för jordbruksforskning (ICAR), påpekar civilsamhällesgrupper – särskilt Coalition for a GM-Free India – att genredigeringsverktyg som CRISPR/Cas9 är patenterade teknologier, vilket väcker oro för utsädes­suveränitet och bönders rättigheter.

Underliggande patent kan öka företagens kontroll över det indiska jordbruket och underminera bönders traditionella rätt att spara och byta utsäde.

Oro kring äganderätt och immateriella rättigheter står i centrum för kritiken mot genredigerat ris i Indien. Debatten sträcker sig bortom biosäkerhet och miljörisker till bredare frågor om bönders självständighet, utsädessuveränitet och maktförskjutning från offentliga institutioner till privata patenthavare.

Kritiker kräver transparens gällande immaterialrättslig status för dessa nya rissorter och ifrågasätter användningen av offentliga resurser via ICAR för att utveckla grödor som i första hand kan gynna företagsintressen.

Avsaknaden av offentlig information om utvecklingsprocessen, säkerhetsdata och detaljer kring immateriella rättigheter är djupt problematisk.

Den erfarna kampanjledaren Aruna Rodrigues, som länge motsatt sig kommersialiseringen av GMO-grödor i Indien, varnar för att regeringen upprepar gamla misstag (som misslyckandet med Bt-bomull i landet; se Bt cotton in India is a GMO template for a monumental irreversible catastrophe) genom att driva fram otillräckligt testade teknologier utan ordentlig tillsyn.

Hon har avslöjat regleringsmisslyckanden, inklusive kommersiellt utsläpp av herbicidtolerant (HT) basmatiris utan godkännande, vilket hon kallar olagligt och ett brott mot regelverket för farliga och genetiskt modifierade organismer (se artikeln Amazon Gets Fresh, Bayer loves Basmati).

Hon har även varnat för att ICAR:s agerande äventyrar Indiens lukrativa exportmarknad för ekologiskt ris och ignorerar en rekommendation från den tekniska expertkommitté som Högsta domstolen tillsatt, vilken förespråkar ett totalförbud mot HT-grödor på grund av miljöriskerna.

Rodrigues menar att tillsynsmyndigheterna lider av allvarliga intressekonflikter, där statliga organ både främjar och övervakar GMO och genredigerade grödor, vilket leder till att tillsynen har fångats upp av företagsintressen.

Vetenskaps- och teknikministeriet, jordbruksministeriet och ICAR främjar alla aktivt genetiskt modifierade livsmedelsgrödor och nu även genredigerade grödor – samtidigt som de är ansvariga för tillsynen.

Rodrigues hävdar att tillsynsapparaten har tagits över i sin helhet av företagsintressen, där statliga myndigheter agerar som tjänare åt bioteknikindustrin.

Coalition for a GM-Free India och Rodrigues har gång på gång avslöjat misslyckanden och intressekonflikter inom Indiens biosäkerhetsmyndigheter. Den ovan nämnda expertkommittén fann stora brister i biosäkerhetsbedömningarna och föreslog en omfattande översyn – men dessa problem kvarstår än i dag, många år senare.

Förespråkare för genredigerat ris upprepar samma påståenden som tidigare gjorts för GMO: högre skördar, bekämpa hunger, hjälpa bönder och hantera klimatproblem. Dessa narrativ är medvetet vilseledande och fungerar som retoriska verktyg för att öppna Indiens jordbrukssystem för företagskontroll.

Indiska bönders svårigheter bottnar i politiska misslyckanden, inte i låg produktivitet, och agroekologiska småskaliga jordbrukssystem har visat sig vara effektiva när det gäller klimat- och stressresiliens samt avkastning (se Challenging the flawed premise behind pushing GMOs into Indian agriculture).

Påståenden om ökad avkastning från genredigerat ris påminner om tidigare löften om GMO som aldrig infriades – samtidigt som det redan finns högavkastande inhemska rissorter som bidragit till ökad produktion.

Coalition for a GM-Free India och representanter för bönder ifrågasätter påståendena att de två genredigerade rissorterna skulle leda till 25–30 % högre avkastning, eftersom det saknas transparenta och offentligt tillgängliga fältdata.

De kräver ansvar och verkliga tester, och påpekar att Indien redan har ett överskott av risproduktion – och att obekräftade påståenden om avkastning inte rättfärdigar införandet av riskabla genredigerade grödor.

Att avreglera genredigeringstekniker utan biosäkerhetstester ses som olagligt och ovetenskapligt, vilket kastar tvivel över trovärdigheten i påståenden om förbättrad avkastning.

Vi har hört liknande vilda löften om avkastning tidigare i Indien. Utvecklarna av GM-senap vid Delhi University gjorde liknande påståenden som senare motbevisades genom en rad vittnesmål som Rodrigues lämnade till Högsta domstolen.

Motståndare anklagar regeringen för att ge efter för företagslobbying och för att framställa genredigering som exakt och säker, trots att vetenskaplig litteratur pekar på omfattande risker och osäkerheter (utförligt dokumenterat på webbplatsen GMWatch).

Indiens omfamnande av genredigerade grödor – uppmuntrad av personer som Bill Gates och möjliggjord av komprometterade tillsynsmyndigheter – är ett tydligt exempel på företagsmakt och regulatorisk undergrävning.

Gates, som länge förespråkat genetiskt modifierade grödor, träffade premiärminister Narendra Modi i mars – kort före regeringens tillkännagivande om genredigerat ris.

Även om händelseförloppet kan vara en slump, är Gates inflytande över jordbruksbioteknik väl dokumenterat.

Indiens framtida livsmedelssäkerhet och ekologiska hälsa beror på att man står emot obeprövade teknologier och återställer regleringsintegritet som är fri från företags- och filantrop-plutokratisk påverkan.

Gates behandlas ofta som kunglighet av medier och politiker på grund av sin förmögenhet, men hans teknokratisk-lösningsinriktade ideologi reducerar komplexa sociala, politiska och ekonomiska problem till tekniska lösningar.

Allt för ofta leder denna medvetna ignorans till att länder förvandlas till ”testområden” för insatser som underlättas av medlöpare inom regeringar och tillsynsmyndigheter – insatser som i slutändan tjänar till att koncentrera makt hos företagsintressen. Samtidigt marginaliseras och förlöjligas verkliga lösningar.

Många av de frågor som tas upp i artikeln ovan behandlas i författarens öppet tillgängliga onlinebok Power Play: The Future of Food. Bagha Books distribuerar nu tryckta exemplar (på hindi och engelska) till civilsamhällesgrupper, utbildningsinstitutioner och intresserade läsare i Indien.

childrenshealthdefense.org, Mutantris och laboratorieråttor: Bill Gates väcker ilska efter att ha kallat Indien för ett testområde för experiment

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här