Sitter du för mycket? Ny studie avslöjar att inte ens träning helt kan motverka risken för hjärnkrympning

I en värld där kontorsjobb, seriemaraton och oändligt scrollande dominerar vardagen, varnar en banbrytande studie för att långvarigt sittande kan undergräva hjärnhälsan – även hos dem som tränar regelbundet.

Forskning från Vanderbilt University’s Memory and Alzheimer’s Center, publicerad i Alzheimer’s & Dementia (maj 2025), visar att äldre vuxna som satt i 13 timmar dagligen uppvisade en snabbare krympning av hjärnregioner avgörande för minnet – oberoende av fysisk aktivitetsnivå.

Resultaten utmanar gamla antaganden om att träning ensam kan motverka skadeverkningarna av ett stillasittande liv, särskilt hos dem med genetisk benägenhet för Alzheimers.

Studien: Stillasittande vanor kontra hjärnhälsa
Genom att följa 404 vuxna (medelålder 71 år) under sju års tid använde forskarna handledsburna accelerometrar för att exakt mäta aktivitetsnivåer. Deltagarna var i genomsnitt stillasittande i 13 timmar per dag – motsvarande en typisk vardag med pendling, kontorsarbete och kvällsavkoppling. Hjärnskanningar visade att de som satt mest uppvisade uttunning i hippocampus (ett minnescentrum känsligt för Alzheimers) och sämre resultat på kognitiva tester. Anmärkningsvärt nog uppfyllde 87 procent av deltagarna CDC:s rekommendationer för motion (150+ minuter måttlig aktivitet per vecka), men deras hjärnor försämrades ändå.

”APOE-ε4-bärare verkar löpa ökad risk för neurodegeneration kopplad till mer stillasittande beteende, oberoende av fysisk aktivitetsnivå,” noterade studien och pekade på en genetisk sårbarhet. Bärare av denna Alzheimersassocierade genvariant förlorade mer hjärnvolym i pann- och hjässloberna – områden viktiga för beslutsfattande och sensorisk bearbetning.

Varför stillasittande skadar hjärnan
Även om stillasittande livsstil är känd för att skada hjärt-kärlhälsan, lägger denna studie nu även hjärnan till listan. Forskarna misstänker att långvarigt sittande kan:

• Minska blodflödet till hjärnan, vilket svälter neuroner på syre och näringsämnen som är avgörande för kognitiv funktion.
• Öka inflammation, som skadar nervförbindelser och påskyndar neurodegeneration.
• Störa ämnesomsättningen, vilket kan leda till insulinresistens – något som kopplats till Alzheimers sjukdom.

”Det är inte bara hur mycket du rör dig som påverkar hjärnan, utan hur länge du förblir stilla,” förklarar Dr. David Raichlen, en av studiens medförfattare. Avancerade rörelsesensorer – som registrerade rörelse 30 gånger per sekund – bekräftade att även lätt aktivitet (t.ex. att gå till köket) skilde sig avsevärt från stillasittande perioder, som visade sig vara mycket mer skadliga än man tidigare trott.

Från industrialisering till ”sittsjukan”
Ökningen av stillasittande beteende går hand i hand med teknologiska förändringar. År 1900 krävde endast 10 procent av jobben låg fysisk aktivitet – idag är siffran 40 procent. Den ökade medellivslängden (från 50 till 80 år) har haft ett dolt pris: ”sittsjukan”, som kopplats till diabetes, hjärtsjukdomar och nu även kognitiv försämring.

Pandemin förvärrade detta ytterligare – enligt en studie från Journal of Occupational Health (2023) ökade distansarbete stillasittandet med upp till 40 procent.

Skydda din hjärna: Rörelse framför muskler
Lösningen är inte bara mer träning – utan mindre sittande. Här är några sätt att mildra skadorna:

• Ståbord – Minskar stillasittandet med 30–60 minuter per dag.
• Mikrorörelser – Två minuters promenad varje timme förbättrar blodcirkulation och kognitiv funktion.
• ”Aktivitets-snacks” – Att gå runt under telefonsamtal, stretcha eller till och med skruva på sig kan vara hjälpsamt.
• Fritidsrörelse – Trädgårdsarbete, dans eller lätt hushållsarbete kan minska risken för demens med upp till 35 procent.

”Tänk på hjärnan som en trädgård,” säger neuroforskaren Dr. Angela Jefferson, studiens huvudförfattare. ”Träning vattnar den, men stillasittande är som en torka. Båda har betydelse.”

Slutsatsen: Omvärdera den moderna livsstilen
Eftersom antalet Alzheimersfall förväntas tredubblas till år 2050, understryker denna studie att förebyggande börjar flera decennier innan symtomen visar sig. Även om farmakologiska genombrott fortfarande uteblir, erbjuder livsstilsförändringar ett omedelbart hopp. För en generation som är fastklistrad vid skärmar är budskapet tydligt: Res dig upp, rör dig ofta och skydda det organ som gör dig till den du är.

”Den bästa tiden att ta hand om din hjärna var för 20 år sedan,” konstaterar författarna. ”Den näst bästa tiden är nu.”

Ytterligare tips för att motverka hjärnkrympning

• Inkludera konditionsträning – Promenader, simning eller cykling i 30 minuter dagligen kan bromsa hjärnans åldrande.
• Styrketräning – Motståndsövningar förbättrar blodflöde och neuroplasticitet.
• Kropp och själ-praktiker – Yoga och tai chi stärker den kognitiva funktionen genom att minska stress och förbättra cirkulationen.
• Socialt umgänge – Att interagera med andra stimulerar hjärnaktivitet och minskar risken för demens.

Genom att göra små men konsekventa förändringar kan vi motverka det tysta hotet om hjärnkrympning och bevara den kognitiva hälsan under många år framöver.

naturalnews.com, Sitter du för mycket? Ny studie avslöjar att inte ens träning helt kan motverka risken för hjärnkrympning