I juli 2025 inledde brittiska forskare en kontroversiell strävan att syntetisera hela människans genom från grunden, vilket väcker akuta etiska frågor om mänsklighetens framtid. Det 13,7 miljoner dollar stora projektet, lett av Oxford University, syftar till att skapa syntetiskt DNA för att bekämpa sjukdomar och hantera den globala fertilitetskrisen, men kritiker varnar för att det riskerar att korsa en moralisk Rubicon. Med spermieantal som har halverats sedan 1970-talet och mikroplaster som ackumuleras i mänsklig vävnad, kan jakten på laboratorieframställda lösningar få oåterkalleliga konsekvenser. Som dokumentären Playing God belyste, kan denna forskning omdefiniera livet självt – eller innebära dess undergång.
Vetenskapen och insatserna: Ett genombrott inom syntetiskt DNA eller en biologisk tidsbomb?
Projektets uttalade mål inkluderar att utveckla terapier för autoimmuna sjukdomar, hjärtsvikt och åldrande. Forskarna planerar att bygga syntetiska DNA-segment och införa dem i hudceller, en process som liknas vid att ”skriva om den genetiska koden från grunden.” Genom att konstruera hela kromosomer hoppas forskarna få insikter i hur defekta gener orsakar sjukdomar och, så småningom, reparera dem.
Ändå vilar en oro över detta. ”Anden är ute ur flaskan,” varnar professor Bill Earnshaw, genetiker vid University of Edinburgh. ”Om en organisation med rätt utrustning bestämde sig för att börja syntetisera vad som helst, tror jag inte att vi skulle kunna stoppa dem.” Etikern Dr. Pat Thomas tillägger: ”Vetenskapen kan omdirigeras för att skada och till och med för krigföring.”
Historiska prejudikat, som skapandet av Synthia 2010 (den första syntetiska bakterien), visar att framsteg kan gå snabbare än etiken. Men mänskligt DNA, med sina tre miljarder baspar, är exponentiellt mer komplext. Projektets femåriga tidslinje – som kulminerar i en syntetisk kromosom – lämnar lite utrymme för eftertanke.
Varför denna brådska att uppfinna mänskligheten på nytt?
Brådskan härrör från alarmerande trender. Enligt studier ledda av Hagai Levine vid Hebreiska universitetet har det globala spermieantalet sjunkit med 50 procent sedan 1970. Miljöföroreningar, plaster och elektromagnetisk strålning är de främsta misstänkta. En studie från 2024 visade att mänskliga hjärnor nu innehåller ”en sked” mikroplaster, med nivåer som har ökat kraftigt de senaste åren. Plastpartiklar återfinns också i reproduktionsvätskor och försämrar kvaliteten på ägg och spermier.
”Detta är ett existentiellt problem,” hävdar Robert F. Kennedy Jr. ”En tonåring idag har mindre testosteron än en 68-årig man.” När de infertila befolkningarna växer överväger vissa nationer syntetiska lösningar: laboratorieodlade ”designerbebisar” eller konstgjorda livmödrar. Men kritiker menar att detta överger verkliga lösningar, såsom att minska plastavfall eller bekämpa toxiner, till förmån för riskfyllda ”fixar”.
Etik och moral: Till vilket pris för mänskligheten?
Projektets sociala forskningskomponent – ett erkännande av behovet av etisk granskning – anses av många vara otillräcklig. ”Vi talar om att skapa själva livet,” säger professor Iain Brassington. ”Skulle syntetiska människor ha själar? Spelar vi tärning med vår arts framtid?”
Teologer och bioetiker framhåller de djupa andliga implikationerna. ”Guds skapelse är helig,” insisterar pastor Jane Whitaker, direktör för Coalition for Ethical Science. ”Syntetiskt DNA behandlar människor som produkter, inte som varelser skapade till Guds avbild.” Samtidigt varnar det libertarianska Cato Institute för eugeniska övergrepp: ”En framtid där eliter skapar ‘överlägsna’ människor?”
De miljömässiga riskerna är lika allvarliga. Genmodifierade organismer – såsom bakterier designade för att bryta ner mikroplaster – skulle kunna mutera på oförutsägbara sätt. ”En laboratorieolycka eller ett illasinnat utsläpp skulle kunna utlösa en ekologisk kollaps,” varnar Dr. Elena Petrova från Greenpeace.
En vägskäl för vetenskapen och civilisationen
När den syntetiska biologin accelererar står samhället inför ett avgörande val: att gå fram med försiktighet eller kasta sig ut i okänd bioetisk terräng. Forskarnas optimism om att kunna bota sjukdomar krockar med rädslan för en brave new world där själva mänsklighetens essens tillverkas. Med varje genombrott öppnas Pandoras ask allt mer.
”Det handlar inte bara om vetenskap – det handlar om vad vi värdesätter,” säger etikern Dr. Thomas. ”Om vi förlorar vår mänsklighet i jakten på perfektion, vad har vi då egentligen vunnit?” Klockan tickar, men hittills förblir en samsyn om kostnaderna – och moralen – kring syntetiskt liv undflyende.
naturalnews.com, Syntetiskt människogenomprojekt väcker etiska varningssignaler mitt i fertilitetskrisen
