Aluminium finns överallt – i mat, vatten, luft och vardagsprodukter. Det är det vanligaste metallen i jordskorpan, men dess utbredda närvaro i miljön har väckt oro över potentiella hälsorisker. Även om små mängder aluminium generellt anses vara ”säkra”, har överexponering kopplats till allvarliga neurologiska och utvecklingsrelaterade störningar, bensjukdomar samt risker för spädbarn och barn.
En aktuell översiktsartikel publicerad i Environmental Science and Pollution Research lyfter fram den växande mängden bevis som tyder på att kronisk aluminiumexponering kan bidra till tillstånd som Alzheimers, autism och epilepsi, samt utgöra betydande risker för spädbarn och barn genom bröstmjölksersättning, intravenös näring och vacciner. Trots dessa farhågor är regleringsinsatser för att minska exponeringen fortfarande begränsade och många konsumenter är omedvetna om riskerna.
Aluminium förekommer naturligt i berg, jord och vatten. Det används också ofta i antiperspiranter, köksredskap, kosmetika, livsmedelstillsatser och läkemedel. Vattenreningsverk använder aluminiumföreningar som fällningsmedel, och bearbetade livsmedel innehåller ofta aluminium som konserveringsmedel.
Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt ett provisoriskt tolerabelt veckointag (PTWI) på två milligram per kilogram kroppsvikt, baserat på en nivå utan observerade skadeeffekter (NOAEL) på 30 mg/kg kroppsvikt per dag och en säkerhetsfaktor på 100. Detta PTWI gäller för alla aluminiumföreningar i livsmedel, inklusive tillsatser. Det tidigare PTWI-värdet på ett mg/kg kroppsvikt drogs tillbaka 2011.
Många människor överskrider dock ovetande detta värde på grund av kumulativ exponering från flera källor. Med tiden kan aluminium ansamlas i kroppen och potentiellt leda till långsiktiga hälsoeffekter. De mest utsatta grupperna inkluderar spädbarn, barn, personer med njursjukdom (som inte effektivt kan utsöndra aluminium) och äldre.
Sambandet mellan aluminium och hjärnsjukdomar
En av de mest oroande frågorna är aluminiums möjliga koppling till neurodegenerativa sjukdomar. Forskning har påvisat höga halter av aluminium i hjärnvävnad hos Alzheimerspatienter, vilket tyder på en möjlig roll i kognitiv försämring.
Ett välkänt fall inträffade 1988 i Camelford, England, där 20 000 hushåll exponerades för dricksvatten förorenat med aluminiumsulfat – den värsta massförgiftningen via vatten i Storbritanniens historia. År senare visade studier att dessa individer uppvisade kognitiva nedsättningar och minnesförlust, och vissa utvecklade symtom på Alzheimers sjukdom. Liknande studier har funnit aluminiumavlagringar i hjärnorna hos personer med autism och epilepsi, vilket har väckt oro för dess roll i neurologiska störningar.
Forskare tror att aluminium kan störa viktiga hjärnfunktioner, särskilt i områden som hippocampus, som är avgörande för inlärning och minne. De exakta mekanismerna är dock fortfarande oklara och forskarna betonar behovet av ytterligare studier för att bekräfta ett direkt orsakssamband.
Aluminium i bröstmjölksersättning, intravenös näring och vaccin
Spädbarn är bland de mest sårbara för aluminiumexponering, särskilt genom bröstmjölksersättning, intravenös näring och vaccinationer.
Många bröstmjölksersättningar – särskilt de som är baserade på soja – innehåller betydande mängder aluminium. Detta är oroande eftersom spädbarns njurar ännu inte är fullt utvecklade, vilket gör det svårare för dem att utsöndra överskottsaluminium. Studier har visat att barn som matas med ersättning kan ansamla aluminium i hjärnan och skelettet, vilket väcker oro för långsiktiga utvecklingsmässiga konsekvenser.
En annan stor källa till oro är intravenös (IV) näring, som ofta ges till för tidigt födda, lågviktsbarn eller sjukhusvårdade spädbarn som inte kan matas oralt. Parenterala näringslösningar innehåller höga nivåer av aluminium, vilket kan ansamlas i skelettet och centrala nervsystemet (CNS), vilket ökar risken för osteomalaci (mjukgörande av skelettet) och neurologiska skador. Studier har visat att ungdomar som fått höga doser aluminium genom IV-näring i spädbarnsåldern har lägre bentäthet, vilket ökar risken för frakturer senare i livet.
Aluminium används även som adjuvans i vacciner för att förstärka immunsvaret. Även om vaccinadjuvanser har ansetts vara säkra i små mängder, oroar sig vissa experter för att den kumulativa aluminiumexponeringen från vacciner i tidig barndom kan få oavsiktliga konsekvenser – särskilt hos för tidigt födda och lågviktsbarn.
Daglig exponering: Antiperspiranter, köksredskap och kosmetika
Aluminium är också en vanlig ingrediens i hygienprodukter, särskilt antiperspiranter, där det fungerar genom att blockera svettkörtlarna. Långvarig absorption genom huden har dock väckt hälsobekymmer. En fallstudie om ”hyperaluminemi” rapporterade att kvinnor som använt aluminiumhaltiga antiperspiranter i fyra år utvecklade skelettsmärtor och kronisk trötthet. Efter att de slutade använda produkten förbättrades symtomen och aluminiumhalterna i blod och urin återgick till normala nivåer.
Även köksredskap och aluminiumfolie kan bidra till exponeringen, särskilt vid tillagning av sura livsmedel som tomater eller citrusbaserade rätter. Metallen kan lakas ut i maten och därmed öka det dagliga intaget ytterligare.
För att minska exponeringen för aluminium kan följande åtgärder övervägas:
- Välj aluminiumfria produkter. Leta efter alternativ vid köp av köksredskap och hygienprodukter som antiperspiranter och kosmetika.
- Var uppmärksam på livsmedelskällor. Begränsa intaget av processade livsmedel med aluminiumtillsatser, såsom natriumaluminiumsulfat (ett jäsmedel och potentiellt neurotoxin), och undvik att laga sura rätter i aluminiumkärl.
- Filtrera ditt dricksvatten. Vissa hushållsfilter kan minska halterna av aluminium.
- Amma om möjligt. Data visar att exklusiv amning i minst sex månader kan ha en skyddande effekt och hjälpa spädbarn att mer effektivt metabolisera och utsöndra gifter.
Forskare betonar behovet av starkare reglering, tydligare produktmärkning och ytterligare studier för att förstå aluminiums långsiktiga hälsoeffekter.
naturalnews.com, Aluminiumpåverkan: Ett tyst hot mot människors hälsa
