En ny våg av protester har svept över internet, där många uppmanar till bojkott av Arla efter företagets beslut att testa Bovaer® – en tillsats i kornas foder som sägs minska deras metanutsläpp. Kritiker menar att detta inte bara handlar om klimatet utan att det finns dolda agendor bakom projektet. Är detta ytterligare ett försök att manipulera naturen, och människan?
Flera påståenden har dykt upp i debatten om Bovaer®, bland annat att tillsatsen skulle vara cancerframkallande, minska fertilitet eller vara giftig för djur och människor. Vissa röster hävdar att produkten är en del av en global ”depopulationsagenda” och kopplar den till Bill Gates, som påstås ha ett finger med i spelet.
Trots dessa påståenden har inga tydliga bevis framkommit som styrker kopplingarna mellan Bovaer® och hälsorisker, än mindre till Bill Gates. Tillverkaren DSM Firmenich uppger att tillsatsen har genomgått omfattande tester under 15 år och godkänts av flera internationella livsmedelssäkerhetsmyndigheter. Ändå lämnas frågan öppen: Kan vi lita på forskningen och de institutioner som står bakom den?
Jag tror att detta är en del av ett större uppvaknande. Folk ser igenom klimatforskningen som en del av en agenda att kontrollera oss. Folk ser igenom medicinindustrin som lever på att hålla oss sjuka. Folk ser igenom ”demokratiska” organisationer som påstår sig arbeta för oss, men i hemlighet försöker att kontrollera. Och vi ser att personligheter och ”filantroper” som Bill Gates personifierar girighet.
Oavsett vad som är sant eller falskt i detta fall pekar debatten på en växande trend av misstro mot läkemedelsindustrin, forskare och globala organisationer. Många får upp ögonen för att något är fel i systemet. Vi kan se otaliga fall där olika produkter saluförts som ”säkra och effektiva” trots att bevisen pekar i rakt motsatt håll. Jag ser denna typ av kampanjer som ett sunt tecken på att människor börjar att vakna upp till en större förståelse.
Misstro kan driva viktig granskning, men vi ser vi även hur falsk information sprids utan källor eller efterforskning. Detta är en farlig utveckling. När människor slutar bry sig om fakta och istället baserar sina åsikter på rykten och memes riskerar vi att förlora grunden för en rationell samhällsdebatt. Detta är ett problem vi måste ta itu med. Gör din research innan du återpostar det där memet på facebook. Många säger att de inte har tid, men i så fall skulle jag inte heller återposta något sådant. Det jag brukar göra är att kolla alla faktagranskare och läsa deras motargument. Jag vet mer än väl att dessa faktagranskare är köpta lobbyorganisationer, men det visar den andra sidans argument. Om jag läser igenom det noggrant så ser jag både var de faktiskt har rätt i och samtidigt ser jag var deras argument inte håller och inte har faktan på sin sida.
En annan aspekt av frågan handlar om huruvida vi bör manipulera naturens processer alls. Även små förändringar i ett ekosystem kan få långtgående konsekvenser. Bovaer® representerar en tro på att vi kan mikrokontrollera komplexa system för att åtgärda problem. Men ekosystemens komplexitet innebär att varje ingrepp måste testas noggrant under lång tid för att undvika oväntade katastrofer. Hur många mediciner, bekämpningsmedel och annat har vi inte tagit in i våra samhällen med öppna armar endast för att se enorma skador på djur och natur? Är vi verkligen kvalificerade att påverka ekosystem och klimat på ett positivt sätt? Även om vi skulle vilja göra gott så är det kanske helt omöjligt att veta konsekvenserna för ett sådant experimenterande.
Att ifrågasätta forskning och globala organisationer är inte fel i sig. Tvärtom är det viktigt att vara vaksam, särskilt eftersom mäktiga intressen historiskt har använt sin position för att manipulera och kontrollera samhällen. Skepticism kan vara en styrka om den leder till att vi kräver transparens och ansvarstagande. Vi vet att läkemedelsindustrin utnytjar alla medel för att fylla sina fickor. Det ser vi i otaliga fall. Det är faktum.
Debatten om Bovaer® visar på en skärningspunkt mellan vetenskap, misstro och desinformation. Den lyfter fram både behovet av transparens och riskerna med blind tro eller misstro. Vi måste lära oss att navigera dessa frågor med kritiskt tänkande, samtidigt som vi respekterar naturens komplexitet och undviker att spela hasard med vårt ekosystem.
Så varför inte fortsätta bojkotta Arla? Så kanske det visar att vi inte köper agendan.
Mikael Cromsjö – Bojkotta Arla och Bovaer
