CBD har antipsykotiska egenskaper och nej rökande av cannabis gör dig säkerligen inte psykotisk

0
625
cannabis

Denna artiklen går igenom hur ny forskning stödjer att cannabisämnet CBD kan minska psykotisk symtom. Hur massmeida har spridit överdrifter om studier angående kopplingen mellan cannabis och ökad risk för utveckling av psykos. Hur psykossjukdomen schizofreni inte finns på riktigt enligt expert, och hur en ny studie utmanar vår förståelse för schizofreni som en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling. Vi tittar även på studier som visar en koppling mellan tobak och psykoser, en koppling som inte fått mycket uppmärksamhet gentemot cannabis kopplingen till psykoser. Hur data visar att nittiosju procent av alla tolv och femtonåringar inte ingår i riskzonen för de som kan utveckla psykoser från cannabisbruk. Hur utifrån den kunskap vi har om cannabis idag betänkligheter om mental hälsa rättfärdigar inte kriminalisering.

Forskare undersöker hur cannabis kan förhindra psykoser.

LäkemedelsVärlden rapporterar om ny forksning som stödjer att CBD minskar psykotisk symtom:

”Forskare vid institutet för psykiatri, psykologi och neurovetenskap vid King’s College i London har gjort en placebokontrollerad, dubbelblind studie på patienter med schizofreni. Studien publiceras i American Journal of Psychiatry.

Patientgruppen var på totalt 88 personer. Utöver sin befintliga antipsykotiska läkemedelsbehandling fick 43 patienter CBD och 45 placebo under en period på sex veckor. Patienternas psykiska status bedömdes före och efter behandlingen med hjälp av fyra standardiserade bedömningsskalor.

Patienterna som fick CBD bedömdes i högre grad som bättre i sin psykiska sjukdom och uppvisade något högre resultat när det gällde kognition och generella funktioner. Det var främst när det gällde läkarnas bedömningar av patienterna som resultaten visade en tydlig skillnad.

CBD tycks ha en god effekt på patienter med schizofreni, skriver forskarna i sin artikel. Men effekten verkar inte bero på påverkan på dopaminreceptorn. Därför kan CBD innebära ett nytt sätt att i framtiden behandla psykossjukdom.”

Brittiska forskare har upptäckt hur en icke-rusframkallande komponent i cannabis påverkar viktiga områden i hjärnan och minskar onormala aktiviteter hos patienter som löper risk för att drabbas av psykos. Upptäckten kan leda till att ingrediensen kan användas som en ny form av antipsykotiskt läkemedel.

Tidigare forskning vid King’s College i London har visat att CBD motverkar effekterna av tetrahydrocannabinol (THC), det rusframkallande ämnet i cannabis. Men hur detta går till var ett mysterium.

Nu har Sagnik Bhattacharyya och hans kolleger visat i tester att CBD-tabletter minskade den onormala aktiviteten i striatum, den mittre temporala barken och mitthjärnan. 33 ungdomar som drabbats av allvarliga psykosliknande symptom, men som ännu inte hade fått diagnosen fullt utvecklad psykos, deltog i MRT-undersökningarna.

Abnormiteter i alla de tre områdena i hjärnan har kopplats till uppkomsten av psykiska sjukdomar som schizofreni.

De flesta antipsykotiska läkemedlen idag blockerar dopaminreceptorer i hjärnan, men CBD fungerar på ett annat sätt.

Framför allt ger substansen mycket få biverkningar, till skillnad från befintliga läkemedel som ofta medför viktökning och andra problem med ämnesomsättningen.

”En av anledningarna till att CBD är spännande är att den har mycket få biverkningar jämfört med andra tillgängliga antipsykotiska läkemedel”, säger Bhattacharyya.

”Det finns ett akut behov av en säker behandling för ungdomar som befinner sig i riskzonen för psykos.”

Institutet för psykiatri, psykologi och neurovetenskap vid King’s College planerar nu ett stort kliniskt test med 300 patienter för att bedöma möjligheterna att använda CBD som läkemedel. Rekrytering till testet beräknas starta i början av 2019.

John Stirling, docent vid forskningsinstitutet för hälsa och social förändring vid Manchester Metropolitan University, et al., skrev i sin artikel daterad 21 oktober 2004, ”Cannabis Use Prior to First Onset Psychosis Predicts Spared Neurocognition at 10-year Follow-up”, i tidskriften Schizophrenia Research:

”A priori-cannabisbruk registrerades vid första inskrivning för 112 deltagare i gruppen av patienter i Manchester som drabbats av psykos för första gången. En uppföljning av 69 av de 100 överlevande patienterna (huvudsakligen schizofreni) gjordes 10–12 år senare och bedömdes utifrån en rad kliniska, beteendemässiga och neurokognitiva kriterier. Personer som inte hade använt cannabis före det första sjukdomsfallet gick i allmänhet inte att särskilja från cannabisanvändare vid uppföljning, förutom att den senare gruppen visade märkbart bättre neurokognitiv förmåga …

[C]annabisbrukare hade på flera områden bättre kognitiv förmåga än patienter som inte använde cannabis, inklusive formminne, verbal språkbehärskning, objektmontering, klossmönster, bildåtergivning, bildarrangemang och ansiktsigenkänning.”

De flesta studier har rapporterat ökad kognitiv förmåga bland psykotiska patienter som använder cannabis, jämfört med patienter som inte gör det. Men cannabisbruk kan innebära sämre kliniska resultat bland psykotiska patienter, såsom högre risk för återfall, sämre psykosocial hälsa och sämre följsamhet vid behandling.

En färsk undersökning visar att CBD har potential att förbättra svårbehandlade negativa symtom och kognitiva störningar som patienter med schizofreni uppvisar.

Cannabis och psykoser som schizofreni

I februari 2011 höll psykiatriska forskare vid University of New South Wales en presskonferens om bland annat dr Matthew Larges studie tillsammans med Australian National Cannabis Prevention and Information Centre där man försökte bevisa kopplingen mellan marijuana och orsaken till eller påskyndandet av schizofrenisk sjukdom.

Darryl J Wade, fil. dr vid institutionen för psykiatri på University of Melbourne, uttryckte tvivel om resultaten. Doktor Serge Sevy vid Feinstein Institute for Medical Research och andra forskare kommenterade dr Matthew Larges studie på följande sätt:

”Eftersom vi anser att uppgifterna om sambandet mellan användning av cannabis och de inledande stadierna av psykos fortfarande är obekräftade verkar det förhastat att påstå att ingreppet i en variabel kan resultera i förändringar i en annan variabel”.

En sak som sticker ut i dr Matthew Larges rapport från den 7 februari 2011 är hur ”psykotiska” symptom definieras och allvarlighetsgraden för dessa symptom. Det verkar rimligt att misstänka att de studier som dr Large använde i sin metaanalys har en snäv definition av ”psykotiska” symptom, vilket kan förklara det anmärkningsvärda i att statistiken inte visade någon tydlig koppling mellan ”psykotiska” symtom och alkoholkonsumtion. Dessutom verkar rapporten inte beakta den reella möjligheten att ”uppkomsten av psykotiska symptom” blandats ihop med vanliga biverkningar av marijuana. Många som inte utvecklar schizofreni eller annan psykisk sjukdom upplever ändå tillfälliga paranoia eller ångest i samband med marijuanabruk på grund av att de är regelbundna eller tunga användare eller på grund av att de använder extra starka substanser. Med tanke på detta är det rimligt att både schizofrena och mentalt friska personer rapporterar ”psykotiska” symptom i betydligt lägre ålder jämfört med personer som aldrig har använt marijuana eller någon annan typ av narkotika.

Naturligtvis kan det finnas andra störfaktorer, t.ex. distribuerar langare ofta marijuana tillsammans med andra droger. Studier visar att ju yngre personer är när de först provar marijuana, desto troligare är det att de kommer i kontakt med andra olagliga droger, inklusive de som kan orsaka mer allvarliga psykotiska biverkningar. Å andra sidan finns det barn som använder Ritalin och andra receptbelagda läkemedel som ökar dopaminnivåerna, för att förbättra sina studieresultat. Det finns en tilltagande oro för att dessa substanser kan orsaka schizofreni.

Tobak/nikotinanvändning kan också vara en annan störfaktor som oväntat utelämnas i dessa studier av kopplingen mellan marijuana och schizofreni, trots den vanliga förekomsten av nikotinanvändning bland schizofrena patienter. Enligt det amerikanska National Institute of Mental Healths webbplats:

”Det är svårt för människor att sluta röka eftersom det kan leda till att deras schizofrenisymtom förvärras under en period”.

Författarna till en systematisk översikt och metaanalys från 2015 som publicerades i The Lancet rapporterade att personer som röker tobak varje dag löper högre risk både för psykos, särskilt schizofrenirelaterad psykos, och att i tidigare ålder drabbas av psykotisk störning. I den senaste systematiska översikten var personer som drabbades av en psykotisk episod för första gången tre gånger oftare rökare än icke-rökare. En senare tobaksstudie från 2018 fann också en länk mellan psykos och tobak.

Det går snabbt att bli beroende av nikotin (vissa missbruksspecialister menar att det räcker med ett paket) och många nikotinanvändare börjar i de tidiga tonåren. Många rökare känner pressen på sig att sluta eller försöka sluta, men abstinensbesvären leder till stress och ångest, faktorer som kan bidra till att utsatta personer utvecklar symtom på schizofreni vid tidigare ålder.

Enligt Dr. Larges rapport: ”Ingen studie [som han granskade] hade tobaksbruk i sin definition av substansanvändning.” Det är vanligt att marijuanabrukare också röker tobak, vilket innebär att abstinensbesvär orsakade av nikotin eller nikotinrelaterad psykos felaktigt kan komma att tillskrivas marijuanabruk. Många före detta marijuanabrukare kämpar med nikotinberoende långt efter att de slutat med marijuana. Abstinensbesvär orsakade av marijuana kan dock också vara förknippade med stress för tunga, frekventa brukare (även om besvären inte alls är lika stora som vid nikotinberoende), så det kan också vara en faktor. Vetenskapliga studier visar emellertid att marijuana är avsevärt mindre beroendeframkallande och berusande än alkohol och mycket mindre beroendeframkallande än nikotin.

Oavsett om marijuana, alkohol eller tobak i hög grad utgör en risk för att drabbas av schizofreni eller inte ska barn i unga åldrar inte använda någon av dessa substanser. Här krävs definitivt en mer aktiv debatt om huruvida reglering av marijuana på liknande sätt som alkohol kan bidra till att minska regelbunden användning bland unga tonåringar.

2015 cirkulerade flera artiklar i massmedia som överdrev resultatet från en studie angående kopplingen mellan potent cannabis och ökad risk för utveckling av psykos. De skrev tex att skunk är skyldig för ‘1 av 4 av alla nya allvarliga psykiska störningar’ något studien de citerade inte visade. Alternet.org rapporterar:

”Studie: psykos fem gånger mer troligt bland cannabisanvändare” hette en artikelserie från Agence France-Presse. Även i brittiska Mail on Sunday förekom liknande rubriker: ”Forskning visar att cannabis TREDUBBLAR risken för psykos”. Något överraskande var det Fox News som intog den mest försiktiga positionen och hävdade att ”rökning av stark marijuana kan leda till psykiska problem”.

Vad var då källan till den senaste vågen av sensationsrubriker? I en artikel i februarinumret av den brittiska tidskriften The Lancet Psychiatry undersökte forskare olika grader av cannabisanvändning bland en grupp patienter i södra London som drabbats av psykos för första gången jämfört med cannabisanvändningen hos en liknande grupp vald bland den allmänna befolkningen. Författarna rapporterade att personer med psykos var mer benägna att uppge att de hade använt ”skunkliknande cannabis” dagligen jämfört med kontrollgruppen, medan de som rapporterade att de i första hand brukade haschisch inte löpte någon förhöjd risk för en sådan diagnos. (Forskarna definierade ”skunkmarijuana” som cannabis med THC-koncentrationer över 15 procent.) Eftersom cannabis är olagligt i Storbritannien och det marijuana som handlas på den svarta marknaden inte analyseras i fråga om styrka är det oklart hur personerna som deltog i studien – eller författarna – visste om de konsumerade ”extra stark” marijuana eller bara ”vanlig” marijuana.)

Författarna bekräftar även att nästan hälften av psykospatienterna uppgav att de hade rökt 100 cigaretter eller mer. Dessa patienter var också i högre utsträckning svarta och hade i lägre utsträckning avslutat gymnasiet jämfört med kontrollgruppen, men ingen av dessa konstaterade kopplingar ledde till några internationella rubriker.

”Den här studien visar att vi skulle kunna förhindra nästan en fjärdedel av alla fall av psykos, om ingen rökte ’stark’ cannabis”, sade Sir Robin Murray, forskningsledare och professor i psykiatri vid King’s College, i pressmeddelandet som skickades ut i samband med att studien publicerades. Murrays uttalande, som publicerades i stor utsträckning i traditionella medier, var inte bara en överdrift, utan stod även i strid med god vetenskapsteori: att association inte är detsamma som orsakssamband. Faktum är att patienter med olika psykiska störningar tenderar att konsumera många berusningsmedel, inklusive hasch, men även tobak, i större mängder jämfört med den allmänna befolkningen, och att många av dem sannolikt gör det som en form av självmedicinering. Men denna överlappning är knappast bevis för att ett beteende orsakar ett annat.

Samma gamla visa

Har du hört att ”marijuana leder till psykiska sjukdomar” förut? Ja. 2007 publicerade The Lancet en metaanalys som påstod att ”personer som någon gång har använt cannabis i genomsnitt löper cirka 40 procent högre risk att utveckla en psykotisk sjukdom senare i livet jämfört med människor som aldrig har använt cannabis”. Att författarna till studien varnade för att en sådan association ”inte nödvändigtvis speglar ett orsakssamband” mellan marijuanarökning och psykisk sjukdom nämndes knappt i mediarapporterna.

Ändå har ett stort antal senare (men långt mindre uppmärksammade) studier tonat ner sannolikheten för att cannabisanvändning är en direkt orsak till psykiska sjukdomar som schizofreni. En studie från 2009 i tidskriften Schizophrenia Research jämförde marijuanabruk och förekomsten av schizofreni i Storbritannien under perioden 1996–2005. Författarna rapporterade att ”förekomsten och utbredningen av schizofreni och psykoser var antingen stabil eller sjunkande” under denna period, trots att användningen av marijuana bland befolkningen ökade. Deras slutsats: ”Denna studie stöder därför inte det specifika orsakssambandet mellan cannabisbruk och förekomsten av psykotiska störningar. … Detta överensstämmer med andra rapporter som visar att den ökade cannabisanvändningen bland befolkningen inte har medfört en ökning av förekomsten av psykoser.”

På samma sätt rapporterade en forskningsöversikt från 2010 av ett par brittiska forskare i journalen Addiction att de kliniska bevisen för att användningen av marijuana skulle vara kopplad till fall av schizofreni eller andra psykiska sjukdomar inte är övertygande. Författarna skrev: ”Vi anser fortfarande att bevisen för att cannabisanvändning skulle orsaka schizofreni vare sig är nya eller, enligt normala kriterier, särskilt övertygande. … Till exempel visar vår senaste modellering att vi måste förebygga mellan 3 000 och 5 000 fall av tung cannabisanvändning bland unga män och kvinnor för att förhindra ett fall av schizofreni, och att fyra eller fem gånger fler unga människor skulle behöva undvika lätt användning av cannabis för att förhindra ett enda schizofrenifall. … Vi drar slutsatsen att det starkaste beviset på ett eventuellt orsakssamband mellan cannabisanvändning och schizofreni uppstod för över 20 år sedan och att nyare bevis kan ha övervärderats.”

Mer nyligen har forskare vid Harvard University publicerat en studie som ytterligare avvisar påståendet om att marijuana skulle leda till psykiska sjukdomar. I en artikel i tidskriften Schizofrenia Research från 2013 jämförde forskare familjehistoriken hos 108 schizofrenipatienter och 171 personer utan schizofreni för att bedöma om användningen av cannabis i ungdomen var en oberoende faktor för att utveckla sjukdomen. Forskarna rapporterade att schizofreni i familjen ökade risken för att utveckla sjukdomen, oavsett om personerna använde marijuana i sin ungdom eller inte. De drog slutsatsen: ”Resultaten av den aktuella studien, både när de analyseras med användning av sjuklighetrisk och beräkning av familjefrekvens, tyder på att den ökade familjära risken för schizofreni är den underliggande grunden för schizofreni i dessa tester och inte cannabisanvändningen. Även om cannabis kan ha en viss inverkan på vid vilken ålder schizofreni uppstår är det osannolikt att det orsakar sjukdomen.”

Faktum är att vissa forskare tror att specifika cannabinoider, såsom cannabidiol (CBD), kan vara effektiva vid behandlingen av psykossymtom. Enligt en studie som publicerades i januari 2014 i tidskriften Neuropsychopharmacology: ”CBD har viss potential som antipsykotiskt läkemedel. … Med tanke på att biverkningar är sällsynta och att kostnadseffektiviteten är hög kan CBD visa sig vara ett attraktivt alternativ till nuvarande antipsykotiska läkemedel.” En dubbelblind, randomiserad placebokontrollerad studie från 2012, där användningen av CBD jämfört med det receptbelagda antipsykotiska läkemedlet amisulprid utvärderades hos 42 personer med schizofreni och akut paranoia, konstaterade att de två substanserna gav liknande förbättringsnivåer, men att cannabidiol gjorde det med betydligt färre biverkningar.

Fallrapporter i den vetenskapliga litteraturen antyder också att vissa patienter använder cannabis för upplevda, subjektiva fördelar, även om andra studier visar att användning kan förvärra vissa symptom hos patienter med psykiska sjukdomar. Trots det bekräftar även en nyligen publicerad rapport som sammanfattar de ”skadliga hälsoeffekterna av rekreationellt bruk av cannabis” att ”det är svårt att avgöra om cannabisbruk har haft några effekter på förekomsten av psykoser, eftersom cannabisbruk skulle leda till en mycket blygsam ökning av förekomsten, även om sambandet vore kausalt”.

Kort sagt, betänkligheter om mental hälsa rättfärdigar inte kriminalisering

Är det möjligt att återkommande bruk av ”starkt” cannabis kan förvärra eller till och med utlösa psykiska problem hos personer som är predisponerade för vissa psykiska sjukdomar? Ja. Sådana farhågor rättfärdigar dock inte en fortsatt kriminalisering av cannabis. Snarare tvärtom. Det finns många negativa hälsoeffekter kopplade till alkohol, tobak och receptbelagda läkemedel, som alla är farligare och dyrare för samhället än cannabis. Det är just på grund av dessa konsekvenser som dessa produkter är reglerade och konsumtionen är begränsad till specifika omständigheter och till vissa konsumenter (där de som löper störst risk, till exempel gravida kvinnor, ofta uttryckligen varnas för substansens potentiella negativa effekter för den aktuella gruppen). Det är dags att en gång för alla lägga åt sidan samhällets nästan hundraåriga fasa för cannabis och istället använda samma sunda förnuft som för de ovan nämnda substanserna.”

WBUR, en public service-radiokanal i Boston intervjuade den 21 oktober 2016 den ledande psykosexperten dr Dost Öngür, chef för avdelningen för psykotiska sjukdomar vid McLean Hospital, som samarbetar med Harvard.

I intervjun sägs bland annat följande,

WBUR: Det går även att argumentera att man måste förhindra flera tusen ungdomar från att röka marijuana för att förhindra ett psykosfall, med tanke på de aktuella siffrorna.

Dost Öngür: Det är nog en av anledningarna till att vi inte redan har en större folkhälsokampanj. Psykiska störningar är inte särskilt vanliga. Beroende på hur man räknar, så diagnostiseras ungefär 1 till 3 procent av befolkningen med en psykisk störning som schizofreni eller liknande sjukdom eller psykotiska former av bipolär sjukdom. Och ungdomar som röker marijuana varje dag i de tidiga eller mellersta tonåren löper ungefär en tredubblad risk. Det innebär att risken ökar från 1 procent av befolkningen till 3 procent. 97 procent av ungdomarna som röker marijuana varje dag när de är i åldern 12–15 kommer alltså inte att drabbas av en allvarlig psykisk sjukdom.

Det betyder att även om man hindrar alla tonåringar från att röka marijuana kommer det inte att få en lika stor inverkan på folkhälsan som vissa andra typer av förebyggande åtgärder kan ha, till exempel rökning och lungcancer.

Det här handlar alltså inte om de allmänna negativa effekterna av marijuanabruk utan snarare ett mycket specifikt riskfönster. Jag brukar säga: ”Om du har passerat riskfönstret kan du röka hur mycket marijuana du vill utan att drabbas av psykos eller schizofreni”.

De flesta är i 25–30-årsåldern och jag brukar säga: ”Ni kan röka hur mycket marijuana ni vill utan risk för schizofreni”. Det är tonåringarna vi är oroliga för, och det är här vi borde minska exponeringen för cannabis.

Expert hävdar att ”schizofreni” inte existerar och en ny studie ifrågasätter vår definition av schizofreni som en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling.

Begreppet ”schizofreni”, med konnotationer till hopplös kronisk hjärnsjukdom, bör avskaffas och ersättas med något i stil med ”psykosspektrumsyndrom” menar en professor i psykiatri.

Professor Jim van Os vid Maastricht University Medical Center säger att många andra efterlyser en uppdatering av de psykiatriska klassificeringarna, särskilt beträffande begreppet ”schizofreni”. Japan och Sydkorea har redan övergett begreppet.

En ny studie visar att 30 procent av patienter med schizofreni klarar sig utan antipsykotisk medicin efter tio år av sjukdomen, utan återfall i psykos.

Resultaten går stick i stäv med konventionell behandling av psykos och schizofreni.

Bjørn H. Ebdrup, forskningsledare och doktor vid forskningscentret för neuropsykiatri och schizofreni vid Köpenhamns Universitet, är överraskad av de nya resultaten.

”Det är mycket intressant. Det går stick i stäv med uppfattningen att schizofreni alltid är en sjukdom som varar hela livet. Om det stämde så skulle de inte ha gjort de observationer [de har gjort här]”, säger han.

Hälften av alla ungdomar tillfrisknar från schizofreni

Fram till nyligen trodde medicinska experter att endast en minoritet av patienterna kunde återhämta sig från schizofreni. Men nu tyder ny norsk forskning på att mer än hälften av deltagarna i studien mår bra.

Efter fyra års behandling hade 55 procent av ungdomarna helt eller delvis tillfrisknat, och hela tio procent av dem som är helt återställda tar inte längre några läkemedel.

”Att en så hög andel är väl fungerande visar att schizofrena patienter har större möjlighet att bli bättre än tidigare forskning har visat”, säger professor Anne-Kari Torgalsbøen vid psykologiska institutionen vid Oslo universitetet.

Hon tror att diagnosen ofta förenas med överdriven pessimism.

Mer än 15 procent av alla ungdomar har psykotiska symptom under normal utveckling. De hör röster eller är paranoida. I 80 procent av fallen försvinner dessa symptom naturligt. Sensitivitet för psykoser varierar och går inte att förutsäga. Endast 20 procent av dem som drabbas har en negativ prognos; de flesta återhämtar sig eller lär sig att leva med den. Uppskattningsvis 25 till 40 procent av alla akuta psykoser försvinner utan behandling med antipsykotiska läkemedel. Dr Harry Stalker vid University of Edinburgh och många andra tidiga psykiatriker konstaterade att vissa patienter som drabbades av schizofreni för första gången helt tillfrisknade utan någon form av behandling. Visa har dock psykotiska besvär stora dela av sitt liv, och därför är det viktigt att unga håller sig borta från droger.

Att kalla cannabis för en farlig drog, som vi ofta hör okunniga politiker göra, är dock en kraftig överdrift. Chansen att utveckla psykos pekas ofta ut av propagandister som orsaken till varför drogen är påstått farlig. Tobaks länk till psykoser får däremot ingen uppmärksamhet av dessa propagandister. Att nittiosju procent av alla tolv och femtonåringar kan röka cannabis dagligen utan att utveckla psykotiska symtomer som den ledande psykosexperten Dost Öngür pekar ut, och att man inte är i någon riskzon runt 25-30 års åldern, tillsammans med faktumet att cannabisbruk inte orsakar strukturella abnormiteter i hjärnan visar att det inte går att klassa cannabis som en farlig drog. Resurser bör läggas på att utbilda ungdomar om de verkliga riskerna med cannabis, så att de förstår att det inte är riskfritt att i ung ålder röka cannabis ofta eller dagligen. Skolor bör satsa på utbildning av ungdomar om droger så att ungdomar kan fatta korrekta beslut om när det är lämpligt att börja att använda cannabis utifrån ärlig och korrekt information. Att ljuga för dom med skrämsel propaganda om att det är en livsfarlig drog, gör bara att de blir nyfikna och använder det i större utsträckning än vad de hade gjort om de fick ärlig information om riskerna.

Måttligt bruk av cannabis har flera positiva effekter och har inte många allvarliga negativa effekter, tillfällig minnesnedsättning är kanske den största negativa effekten av cannabis. Cannabis lindrar smärta, minskar inflammation och främjar sömn. Måttligt cannabisbruk ger höjd IQ och cannabisbruk har ingen långsiktig negativ inverkan på global intelligens. En studie visade att de lätta och tunga cannabis rökgrupperna hade ungefär samma eller mindre åldersrelaterade kognitiva nedgångar än icke-rökare. En annan studie visade att långtidsrökning av cannabis har absolut ingen negativ inverkan på intelligens. Cannabisbruk orsakar inte strukturella abnormiteter i hjärnan så som man kan se vid tung alkoholanvändning. Långvarig och daglig användning av cannabis skadar inte hjärnan. Regelbundet cannabisbruk av tonåringar leder inte heller till hjärnskada. Marijuana kan skydda hjärnan mot hjärnskakning och trauma. Många läkare och forskare tror att marijuana har mycket kraftfulla neuroprotektiva egenskaper, en uppfattning som stöds av både laboratoriedata och data från kliniska tester. Åtminstone en färsk studie i ämnet visade att patienter som hade använt marijuana löpte mindre risk att dö av traumatiska hjärnskador. Läs vidare här och här om en rad positiva effekter cannabis kan ha.