Medan media och politiker laddar upp inför årets valgala så snickrar de globala arkitekterna vidare på det som de mest inflytelserika världsledarna kallar för Den Nya världsordningen. Valet och vår demokrati förvandlas till en gammal verkningslös tradition bortom inflytande för människor. Media och politiker väljer att mörka det nya globala paradigm och de nya värderingar som kommer att bestämma vardagen för de svenska väljarna framöver. En global stat, mer övervakning och en söndrad befolkning väntar.

Nyheter och debattämnen flödar genom våra media i en ständig ström. Mest i formen av snuttifieringsjournalisitk och genom upplevelsesamhällets gratistidningar med nyheter i lagom stora tuggor. De klassiska dagstidningarna viker ut nyheterna desto mer men är istället begränsade av sina ägares ideologiska synsätt. Det blir en journalistik med S-märkta reportage och kulturinlägg som borrar sig ner på djupet men på redan utforskade marker istället för att våga sig på bredden och om möjligt ge perspektiv på vår värld. Den vetgirige tvingas ut på internet och informationens fria marknad. Den är ratad av många eftersom det inte finns några ”garantier” för vad som är sant och för att vilken dåre som helst kan påstå vad som helst. Nåja, detta gäller även för de dominerande dagstidningarna kan jag upplysa om. Deras garantier utgörs självklart enbart av dem själva. Vaccinationshysterin och kopplingarna mellan WHO och läkemedelsindustrin samt klimatproblemen och avslöjandena om klimatforskare som väljer forskningsresultat efter tycke är två områden som på bara några månader skapat sprickor i medias blankpolerade sanningsbilder. I början och av ett spydigt media betraktat som tokiga konspirationer , idag har IPCC:s ordförande avgått i spåren av flera felaktigheter och WHO ställs till svars inför Europarådet.

Cirkus val kommer till stan

Nu är vi mitt uppe i ett valår och då är det dags för media att tillsammans med våra politiker fira demokratin. Sanningarna kring vår politik kräver ju förvisso inte direkt någon djup journalistik. När de blåa har makten så leder de röda opinionssiffrorna och tvärtom. Och bredden på politiken, ja den tycks bli smalare för varje år som går. Etableringen av blocksystemet blir alltmer tydlig och det är en tidsfråga innan även vi har ett tvåpartisystem. Men som sagt, i vårt alltmer populistiska samhälle så blir det mindre krångligt på det sättet. Och i höst drar det igång på allvar. Cirkus val kommer till stan. Själv har jag sett showen tidigare och ska inte avslöja för mycket men det mesta pekar på att media och politiker kommer att dansa några varv jänka nere på manegen under tända spotlights. Publiken uppfylls av en högtidlig känsla av demokrati och av ett fungerande samhälle. När föreställningen är över och folk kommer hem så märker de snart att verkligheten utstakar sig på samma sätt som tidigare. Ja, det blev ju en spännande ”match” på tv i alla fall.

Såg en teaser-debatt på tv. När diskussionen om t.ex. sjukförsäkringen glödde till så handlade det om regler och inte den självklara frågan ”Varför folk blir så jäkla sjuka i denna högstående, välmående och jättedemokratiska civilisation?”. Svaren på sådana frågor kräver en viss perspektivkänsla. Men eftersom perspektiv inte är lönsamma på kort sikt, så passar det inte in i det gällande samhällsklimatet. Det skulle kräva att folk, media och politiker lyfter blicken från manegen och ser vad som händer runt omkring dem. Men då missar de ju föreställningen och ifall det mot all förmodan skulle bli några sekunders naturlig paus med tid för egen reflektion, så har vi ju reklamen som ser till att vi inte blir för uttråkade. Och ifall du ändå fundersamt sitter där och spejar runt omkring dig så kommer åskådaren bredvid dig att lägga märke till ditt flyktiga beteende: ”Va, sitter du med egna tankar. Oj, sånt där är fan inte bra sörru, det kan gå en på psyket”.

Sanningen om politiken är den att den grundläggande ordningen i människors vardag ytterst avgörs på behörigt avstånd från människors inflytande. ”Vart är vi på väg?” tycks vara en fråga som endast gör sig hörd i På spåret. Och skulle någon journalist mot alla odds ställa den frågan, så finns det ingen som törs dra i handtaget och svara.

Den globala ordningen, vad vill den?

De globala producenter av världsutvecklingen som våra politiker och ekonomer tvingas rätta sig efter skissar just nu på vad som tidigare kallades för globaliseringen, men som allt mer frekvent bytt namn till ”Den nya världsordningen”. För t.ex. fem år sedan så fanns sådant endast att läsa om i konspirationsteorier. Idag står de globala spelarna på rad för att få uttala det.

Problemet är att ingen riktigt vill säga vad det är. Essensen av denna världsordning höljs fortfarande i dunkel. Vad man dock KAN iaktta är vilka bärarna av denna globala kraft är.

Den amerikanska världsbankschefen Robert Zoellick, efterlyser en ny världsordning och en ”ansvarsfull globalisering” som uppmuntrar ekonomisk tillväxt, finansiell stabilitet, samarbete mot klimatförändringarna och bättre villkor för de fattigaste på jorden.

Att verka för bättre villkor för de fattiga på jorden och samtidigt öka på den ekonomiska tillväxten har aldrig någonsin fungerat, men klangen i budskapet fungerar säkert på de som sluter ögonen och låter sig injiceras av sköna vibbar från nyliberala tankesmedjor.

Vår nye president Herman von Rumpyi sa förra året:
”2009 is also the first year of global governance, with the establishment of the G20 in the middle of the financial crisis. The climate conference in Copenhagen is another step towards the global management of our planet.”

Ett steg mot ett globalt ledarskap av vår planet!

Att G20-mötet i höstas tog ett steg närmare en global världsordning blev tydligt då man i praktiken började använda sig av en global valuta. Lånen i spåren av finanskrisen, motsvarande 250 miljarder USD betalades ut i IMF:s egen valuta SDR. En nyhet som lyste med sin frånvaro i media.

Och ifall någon tror att jag efterhandkonstruerar IMF:s utbetalning till något som det inte är: George Soros fick frågan om det behövs ett nytt globalt valutaavtal. Förutom att han bestyrkte vikten av en ny ekonomisk världsordning förklarade han:

”You need a new currency syste