I denna artikeln går vi igenom hur den härskande klassen förstör den nationella suveräniteten och vill införa en global tyrannisk oligarki. Demokratiska regeringar och rörelser för social rättvisa blir gång efter gång störtade och deras ledare ofta mördade av det Angloamerikanska imperiet. Rebeller från knarknätverk och hemliga operationer, används för att destabilisera demokratier och självständiga stater i tredje världen, och för att hjälpa droghandeln av ämbetsmän, politiker och världens rika globalister. IMF, BIS och VB är finansiella vapen av USA:s nationella makt, som används för att sätta länder som inte spelar med i globaliseringens tyranni i schack, allt enligt officiella utrikes- försvars- och säkerhetsmanualer.

”Inga andra har gjort så mycket för att förverkliga en världsregering som vi amerikaner och britter har gjort.” – Clarence Streit, en tidig förespråkare för en federal Atlantisk Union och senare lobbyist för reformeringen av NATO, i sin bok ”Union Now With Britain” från 1941.

”En inflytelserik tankesmedja ledd av förre senatorn Sam Nunn och vägledd av styrelsemedlemmar som Richard Armitage, Zbigniew Brzezinski, Harold Brown, William Cohen och Henry Kissinger, håller på att avsluta en rapport till Vita Huset och den amerikanska kongressen angående fördelarna med att integrera USA, Mexico och Kanada i ett politiskt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt block”, rapporterar World Net Daily 2007.

FTAA, den s.k ’Free Trade Area of the Americas’, föreslår inget mindre än en ekonomisk och politisk fusion av 34 nationer i den västra hemisfären. Genom att följa samma anfallsplan som användes för att tvinga de europeiska länderna in i den självständighetsförstörande Europeiska Unionen (EU), avser de internationalistiska arkitekterna i FTAA att transformera nationalstaterna i den västra hemisfären — inklusive USA — till rena administrativa enheter i det överstatliga FTAA.

FTAA representerar en omfattande ”breddning och fördjupning” av NAFTA, the North American Free Trade Agreement, som satte igång tvångsförfarandet genom att binda samman Kanada, USA och Mexico i ett system av ständigt expanderande och åtstramande politiska, ekonomiska, sociala och militära snaror. I enlighet med EU-modellen, lägger det trinationella NAFTA till nya medlemmar (som internationalister kallar ”breddning”) och gör anspråk på lagstiftningsrättigheter i ett ständigt ökande fält av funktioner (”fördjupning”) som tidigare har varit områden där nationella regeringar och lokala förvaltningar har fattat besluten.

NAFTA/FTAA-planen kräver ett system av regleringar för ett helt halvklot för att ”harmonisera” affärsverksamhet, industri, arbete, jordbruk, transport, immigration, utbildning, beskattning, miljö, hälsa, handel, försvar, rättsväsen, och andra politiska och juridiska angelägenheter ”från Alaska till Eldslandet”. NAFTA har inget, och har aldrig haft något, att göra med ”frihandel.” Frihandel — riktig frihandel– är ett frivilligt utbyte mellan två parter, obehindrat av regeringars inblandningar och bidrag.

Men NAFTA, precis som den Europeiska Unionen, försöker att reglera och kontrollera i stort sett alla frågor gällande industri, jordbruk, handel, miljö, arbetsrätt, såväl som alla sociala frågor. Istället för att skapa eller tillåta ekonomisk frihet genom att eliminera regeringsinblandning vill NAFTA homogenisera den uppsjö av socialistiska program som nu hämmar USAs, Mexikos och Kanadas ekonomier — och dessutom lägga till en ny hop av kontroller. Dessutom har NAFTA/FTAA-globalisterna, i enlighet med EU-mönstret, redan lanserat sin kampanj för en gemensam valuta för hemisfären, som en motvikt till euron, som ersatte valutorna i [vissa] EU-medlemsstater 2002. I nuläget framhålls dollarn som halvklotets betalningsmedel, men planer har redan sjösatts för att att ersätta dollarn med en ny valuta som döpts till ”Amero”.

1999 möttes Bilderberg-gruppen i Sintra, Portugal, där de diskuterade planer för en ny ekonomisk världsordning. Tack vare Jim Tuckers infiltration av den hemlighetsfulla gruppen kan vi ana vad som diskuterades på mötet. I sin bok ”Bilderberg Diary”, skriver Tucker, ”Kenneth Clarke, medlem av det brittiska parlamentet och tidigare finansminister, efterlyste en ny ’internationell finansiell arkitektur’ vid Bilderberg-mötet 1999. Världen borde ha tre stora regionala valutor, sade Clarke till sina Bilderberg-kollegor. Den första finns redan på världsscenen: Den europeiska euron. Och Storbritannien kommer att gå med i den gemensamma valutan, sade han. Clarke sade att han skulle vilja se pundet tappa i värde för att förenkla Storbritanniens inträde i den gemensamma valutan…Nästa steg är mot en andra stor regional valuta på det västra halvklotet, sade Clarke. ’Amerijo’ kommer att bli verklighet genom ’dollariseringen’ av Latinamerika.” Tucker fortsätter, ”Bilderberg-kolleger var ense om att de nya regionala valutorna, som inte kommer att associeras med något specifikt land kommer att göra mycket för att eliminera ”nationalism” och ”föråldrade åsikter om självständighet.” Den ”Amerijo” som diskuterades av Bilderberg 1999 verkar ha ombildats till den gemensamma nordamerikanska valutan ”Amero,” som den myntats av Herbert Grubel, med stöd från Robert Pastor.

Handelsministern ansvarig för förhandlingarna som ledde fram till undertecknandet av NAFTA var Raul Salinas Lozano, far till Raul Junior, knarkkungen och Carlos, presidenten. När Carlos Salinas svors in som president, blev hela den Mexikanska statsapparaten kriminaliserad och huvudpositioner i regeringen besattes av kartellmedlemmar. Och det är exakt under denna period som Salinas regering inleder ett omfattande privatiseringsprogram, på inrådan av IMF. Privatiseringsprogrammet blir en p