Det mänskliga psyket och dess manipulatörer

Det som skiljer oss människor mest från de andra arterna på jorden är utan tvekan vår intelligens, men om man väljer att definiera intelligens som förmågan till abstrakt tänkande måste man också definiera vad som menas med abstrakt tänkande. Ett djur har vanligen ingen medveten föreställning om framtiden och gör sig därför heller ingen medveten bild eller konstruktion av ett eventuellt framtida scenario annat än utifrån nedärvda instinkter för att säkra sin och avkommans chanser till överlevnad i den miljö de befinner sig.

Djur agerar därför huvudsakligen utifrån nedärvda programmeringar, instinktiva reaktioner och imiterande av beteende. I egenskap av människor gör vi oss däremot ofta mentala tankeföreställningar av tänkbara, sannolika eller osannolika scenarier som hjälper oss planera, strukturera, och får oss att känna någorlunda tillförsikt och trygghet, men även oro eller ångest. Rent akademiskt så skulle abstrakt tänkande kunna beskrivas som egenskapen att vara en endast i tanken isolerbar sida, eller del av någonting helt och konkret. Det vill säga något som i regel inte är åskådligt eller som man kan ta på.

Egenskaper, relationer, tal och det allmänna är exempel på abstrakta begrepp, till skillnad mot för de enskilda. Föreställningar om det allmänna brukar kallas för abstrakta medan föreställningar om det enskilda brukar kallas konkreta. En framställning anses som abstrakt om den innehåller flera allmänna termer och resonemang och inte belyses av enskilda exempel. En abstraktion kan beskrivas som en tankeprocess där man tar fram det väsentliga och gemensamma och frigör sig från konkreta detaljer.

Med andra ord, en ren tankeskapelse.

Den franske filosofen Voltaire sa en gång lite finurligt att vanligt sunt förnuft inte är så vanligt. Med hänvisning till vår intelligens brukar man dock säga att vi människor oftast försöker handla enligt sunt förnuft och om vi tänker oss att sunt förnuft i gemene mans mening oftast är vad var och en anser vara självklart, mot basis av att det man tycker och tror och anser vara rimligt, samt att det också ganska ofta kan appliceras på det stora flertalets gemensamma åsikt, så finner vi nog att det ofta stämmer också.

Det är väl svårt att hitta någon som tycker att det är vore en bra idé att hoppa från ett flygplan utan en fallskärm eller att köra moped om man är blind till exempel. Men vi kan också hitta gråzoner, de flesta tycker ju exempelvis att det är galet att dricka sig berusad och samtidigt köra bil, icke desto mindre finns det många som har gjort och fortfarande gör detta. På samma sätt så kan människor från en kultur anse något som sunt och självklart medan människor från andra kulturer finner det osunt och absurt.

Individens subjektiva perspektiv anses ofta vara det normala och sunda, medan andras perspektiv kanske anses osunt eller onormalt. Med allt detta i åtanke kan vi se att Voltaire kanske var något på spåren i sitt påstående trots allt. Ett annat problem är att vi ofta matas med att tycka att något är sunt förnuft utan att någonsin rannsaka det närmare. I slutändan kanske det visar sig att det vi tog som självklart och sunt i själva verket kanske inte alls var förnuftigt ändå. Nedstängningarna under pandemihysterin exempelvis.

Den mänskliga hjärnan är matad med information som ska gagna vårt limbiska system, det vill säga den del som innehåller våra känslor. Det limbiska systemet kopplar en känsla till den inkommande informationen och utvecklas när vi är nyfödda. Emellertid mognar den limbiska hjärnan inte, vilket innebär att vi kan reagera som en treåring eller tonåring även i situationer vi ställs inför som vuxna. Något vi sett många exempel på under senare år. Exempelvis den offerkult som spridits i västvärlden via fenomen som identitetspolitik.

Den här psykologiska processen sker via amygdalan. Det är en liten mandelformad körtel på insidan av hjärnans båda hemisfärer i vardera tinningloben som hanterar såväl njutning som rädsla, vrede och patologiska tillstånd som ångest och depressioner.

Eftersom de beslut vi fattar aldrig är bättre än den information de grundar sig på,  säger det sig självt att vi måste ha riktig kunskap om sakernas tillstånd för att besluten vi tar ska stå i paritet med verkligheten. Det kräver i sin tur att vi har förmågan att skala av våra förprogrammerade, förutfattade meningar om tillvaron och börjar tillämpa en förmåga att se på världen med någorlunda objektiva och fördomsfria ögon. Något som fordrar både ett tålamod och en tankeansträngning många inte ägnar sig åt i någon större utsträckning.

De relativt få som gör det går vanligen under namnet filosofer även om de i modern tid också brukar behäftas med benämningen ”djupa”, och då inte så sällan med en lätt sarkastisk anstrykning på tonen från dem som etikerar dem. Om man definierar sunt förnuft som summan av det samlade beslutsunderlag som är resultatet av det öppna men ifrågasättande, objektiva sinnets strävan efter balans, uppnått via undvikande av alltför mycket förutfattade meningar kanske vi komma dess innersta kärna lite närmare.

Oavsett intelligensnivå eller förnuft kan vi inte komma från det faktum att vi även är underställda den fysiologiska uppsättning gener och organ vi begåvats med samt dessas funktionsnivåer. Kvaliteten på ämnesomsättning, andning, hormoner, serotoninhalt och andra processer kommer ofrånkomligen påverka vårt mentala tillstånd och hur vi mår, både fysiskt och psykiskt, samt hur vi tänker och agerar. Precis som våra sov- och matvanor samt vår kondition kommer att  spela en viktig roll både för vårt välbefinnande, vårt hälsotillstånd,vårt tänkande, vårt kännande och vårt beteende under vår levnadstid.

Den kände samhällsdebattören och professorn i lingvistik, Noam Chomsky, menar att moral kan härledas från en universell medfödd förmåga som gett människan en inneboende moralisk struktur, precis som språket har en universell grammatisk struktur.¹ Denna moraliska kapacitet är dock inte deterministisk och kan korrumperas av omgivningen.

Arkeologiska fynd som är äldre än 20 000 år tyder på att strider i större skala mellan människor knappt förekom alls på den tiden. Med enstaka undantag  så är det först efter att vi blev bofasta som man kan hitta spår efter krig. Professor Douglas P. Fry är en antropolog som har forskat mycket om aggression, konflikt och konfliktlösning.

Fry hävdar att varken våra förfäder eller dagens människor var eller är krigiska av födsel. Under cirka 99 procent av vår historia, över en miljon år, så levde människor i nomadiska jägar-och-samlargrupper med egalitära band där krigföring var sällsynt. En ”noggrann undersökning av bevisen visar oss att människan inte är krigisk av naturen,”² skriver Fry.

Författaren och journalisten, Lasse Berg, tillika hedersdoktor vid Lunds universitet, har i drygt 20 år studerat sanfolket i Kalahari och deras egalitära kultur. Sanfolket lever under förhållanden som liknar dem som vi hade för 10 000 år sedan och hos dem råder både ”sympatisk jämlikhet och stenhård Jantelag”,³ enligt Berg. Våld är något ovanligt i sanfolkets samhälle och egoism och tvister löses vanligen med långa konversationer.

”De som klarat detta bäst har ökat sin chans att hinna fortplanta sig och därmed kunnat överföra sin medfödda samarbetsvilja till kommande generationer”,⁴ skriver Berg. De stora tecknen på våld och övergrepp dyker upp för cirka 10 000–15 000 år sedan, från tiden efter den senaste stora nedisningen. Istiden var en hård period i Eurasien då en stor del av mänskligheten dog ut, och våra närmaste släktingar neandertalarna försvann. Innan dess finner man få, om ens några, tecken på våld, säger Berg och antyder istället att den bristande godheten beror på den medfödda altruismens ojämna fördelning i befolkningen.

Dessvärre så finns det runt 3-4 procent psykopater i den manliga befolkningen idag som tydligen skulle kunna stå för en stor del av av ondskan och egoismen. De är manipulativa, impulsiva, otåliga, oansvariga, egoistiska, lögnaktiga, utan skuldkänslor, ytligt charmiga. Som barn så mobbar de andra, torterar djur och ljuger obesvärat och vanemässigt. De är, föga överraskande, dessutom kraftigt överrepresenterade bland grova våldsverkare.

Berg skriver:

”Kanske har de blivit fler i senare tiders hierarkiska samhällen där denna personlighet gör det lättare att gå över lik på vägen mot toppen. Förmågan till godhet, utvald under miljoner års jämlik grupptillvaro, kanske inte har samma evolutionära fördelar i de hierarkiska samhällen vi just uppfunnit. En psykopat däremot, har lättare än andra att avancera, även om det ofta är katastrofalt för organisationen”,⁵

Och vidare:

”I det privata näringslivet är detta numera ett uppmärksammat problem. En tänkbar hypotes är att psykopaterna är överrepresenterade också i toppen på andra organisationer och samhällsorgan där det finns makt”.⁶

I sin bok ”Critical Path” beskrev den legendariske uppfinnaren Benjamin Fuller hur de som har erövrat makten genom historien alltid har härskat genom söndring och sedan vidhållit söndring för att behålla det erövrad:

”Som en följd av detta, har maktstrukturen så till den grad splittrat mänskligheten, inte bara i speciella funktionskategorier, utan också i religiösa, språk- och färgkategorier, att enskilda människor står hjälplöst oartikulerade inför nuvarande kriser”.⁷

Vidare skrev han:

”Det sätt maktstrukturen ser till att hålla skärpan och listen hos intelligentian (som inte är muskelmän och slåss fysiskt) från att vålla besvär för dem (om intelligentian är alltför brett informerade, oövervakade, och har tid för sig själva att tänka) är att göra var och en av dem till specialister med verktyg, kontor eller labb. Det är just därför som begåvade människor idag har strömlinjeformats till specialister.”⁸

I sitt sista verk, ”Cosmography”-  A Posthumous Scenario for the Future of Humanity,  skriven 1983 och utgiven postumt 1992, skrev Fuller:

”Den mörka tiden härskar fortfarande över mänskligheten, och det är först nu som djupet och varaktigheten i denna dominans börjar klarna. Detta fängelse har ingen stålstänger, kedjor eller lås. Istället är det låst av desorientering och byggt av desinformation. Fångade i en uppsjö av betingade reflexer och drivna av det mänskliga egot försöker både fängelsedirektören och fången konkurrera med Gud. Alla är enormt skeptiska till det de inte förstår. Vi är starkt inlåsta i dessa mörka tider genom det sätt vi betingats att tänka.” ⁹

Fuller skrev om hur stora maktstrider utkämpades under både Englands, Frankrikes och Spaniens flaggor för att avgöra vem av dem som skulle bli högste befälhavare av det stora utbud som världens hav gav tillgång till:

”Dessa stora nationer var helt enkelt de operativa fronterna för oerhört ambitiösa individer bakom kulisserna som på grund av sin förmåga att förbli osynliga medan de agerade bakom det nationella scenen blivit så effektiva och mäktiga. Deras segrar skedde alltid i ett mäktigt lands namn. De verkliga maktstrukturerna förblev alltid osynliga bakom de synliga.”¹⁰

I en kommentar skrev den tidigare Pentagonanalytikern Överste Fletcher Prouty:

”Fuller erkänner existensen av en maktelit som skapats i gamla tider som finns kvar vid makten än idag”. ¹¹

Redan i början på förra seklet skrev den amerikanske författaren Charles Fort:

”Nästan alla människor i alla tider är hypnotiserade. Deras övertygelser är introducerade övertygelser. De styrande myndigheterna ser till att de lämpliga trosföreställningarna introduceras och att folk tycker som de ska”.¹²

Vetenskapsmannen och psykologen Robert Samples i sin tur, skrev:

”Det metaforiska sinnet är en ensamvarg. Det är vilt och ostyrigt som ett barn. Det följer oss envist och plågar oss med sin närvaro när vi vandrar de konstlade korridorernas rationalitet. Det är en metaforisk koppling till det okända kallat religion som får oss att bygga katedraler, och de byggs med rationella, logiska planer. När en personlig kris eller ett förbryllande kaos drabbar oss i vardagen, får vi ofta bråttom att dyrka den rationellt planerade katedralen och ignorera religionen.”¹³

Michael Delavante, Det mänskliga psyket och dess manipulatörer

Källor:

1. Alison Edgley, Noam Chomsky, Palgrave McMillan, 2016, (sidan 73)
2. Douglas P. Fry , “Beyond War: The Human Potential for Peace 1st Edition,” (sid. 3, 4, 56- 64)
3. Lasse Berg, ”Gryning över Kalahari: hur människan blev människa,” (sidan 277)
4. Lasse Berg, ”Gryning över Kalahari: hur människan blev människa,” (sidan 280)
5. Lasse Berg: Gryning över Kalahari. Hur människan blev människa.
   Ordfront 2005., (sid. 324-325)
6. Lasse Berg: Gryning över Kalahari. Hur människan blev människa.
   Ordfront 2005., (sid. 324-325)
7. Buckminister Fuller, ”Critical Path”, Martin’s Press, 1981 (sidan xxviii)
8. Buckminister Fuller, ”Critical Path”, St. Martin’s Press, 1981 (sidan 62)
9. Buckminister Fuller,”Cosmography – A Posthumous Scenario for the Future of Humanity,” MacMillan Publishing Co, 1992, (sidan 1)
10.  Buckminister Fuller, ”Critical Path”, St. Martin’s Press, 1981 (sidan 72)

11. L. Fletcher Prouty, ”JFK – The CIA, Vietnam, and the Plot to Assassinate John F. Kennedy”, Birch Lane Press, 1992 , (Förord)
12. Theo Paijmans, John Worrell Keely, Free Energy Pioneer,Adventures Unlimited Press, 2004, (161)
13. Bob Samples, ”The metaphoric mind: a celebration of creative consciousness,” Addison-Wesley Pub. Co, 1976, (sidan 26)