Fasta har framträtt som en lovande allierad i cancerbehandling, enligt banbrytande forskning publicerad i Immunity. En musstudie ledd av Memorial Sloan Kettering Cancer Center (MSK) visade att fasta i 24-timmarsperioder två gånger i veckan omprogrammerar naturliga mördarceller (NK-celler), vilket förbättrar deras förmåga att tränga in i tumörer och bekämpa cancer. Dessa fynd, tillsammans med relaterade kliniska studier på människor, tyder på att kostjusteringar skulle kunna förstärka effekten av cancerterapier – något avgörande i takt med att terapeutiska metoder blir allt mer sofistikerade.
Studien fann att fasta omformar NK-cellernas ämnesomsättning, vilket gör att de kan överleva i tumörmiljöer med brist på glukos – en vanlig energikälla för immunceller. Genom att istället använda fettsyror ökade NK-celler produktionen av interferon-gamma (IFN-γ), ett kraftfullt cytokin som hämmar tumörtillväxt. ”Tumörer är mycket hungriga,” sade huvudförfattaren Dr. Joseph Sun, och betonade hur fasta tränar NK-celler att överleva metabolisk stress. Denna metaboliska omprogrammering skulle också kunna förbättra immunsvaret på behandlingar som immunterapi, även om ytterligare kliniska studier krävs för att bekräfta dessa effekter hos människor.
Hur fasta omprogrammerar kroppens försvar mot cancer
NK-celler, en nyckelkomponent i kroppens medfödda immunsystem, kan känna igen och förstöra cancerceller utan tidigare exponering. MSK-studien visade att fasta inducerar metabol flexibilitet: Möss som utsattes för cyklisk fasta upplevde ett blodsockerfall, vilket fick NK-celler i mjälten och benmärgen att anpassa sig genom att börja metabolisera fettsyror.
I benmärgen förstärkte fastan IL-12-signalering – en cytokinväg som är avgörande för att aktivera produktionen av IFN-γ – medan NK-cellerna i mjälten blev metaboliskt smidiga och använde fettsyror för att upprätthålla sin cytotoxiska aktivitet. ”Fastan fungerar som en träningsarena för NK-celler,” förklarade huvudförfattaren Dr. Rebecca Delconte. ”De lär sig att överleva i fientliga miljöer.”
Dessa metabola förändringar hade mätbara effekter: fastande möss utvecklade mindre tumörer och färre metastaser jämfört med kontrollgrupper. En liten klinisk studie på människor, där en fem dagar lång fasteimiterande diet (500–600 kalorier/dag) kombinerades med kemoterapi, bekräftade resultaten från musstudien. Patienterna uppvisade förbättrat antitumörimmunförsvar, även om långtidsutfallet för cancerutveckling fortfarande är oklart.
Balanserad näring: Koststrategier för optimal hälsa
Även om kroppens naturliga autofagiprocess – som bryter ner cellavfall – gynnas av fasta, varnar vårdpersonal för extrema åtgärder. Dr. Liao Zhiying, strålningsonkolog som citeras i AP-rapporter, påpekade att strategier som ”168”-periodisk fasta (16 timmars fasta dagligen) eller längre vattenfastor (3–5 dagar) kan främja autofagi på ett säkert sätt.
”En simulerad fastekost tillför viktiga näringsämnen för att stödja friska celler,” förklarade Liao och betonade att patienter bör undvika egeninitierade kurer utan medicinsk vägledning. Han beskrev sin egen erfarenhet av en fem dagar lång diet med 600 kalorier per dag, som till en början orsakade trötthet men som efter metabol anpassning förbättrade uthålligheten.
Utöver fasta lyfte han fram att begränsa asparagin – en aminosyra som ofta produceras av kroppen – kan beröva cancerceller näringsämnen för tillväxt samtidigt som immunsystemets effektivitet förbättras.
Den taiwanesiska studien i Nature Metabolism bekräftade detta och visade att minskat asparaginintag krymper nasofaryngeala tumörer och stärker minnes-T-cellernas aktivitet. Att utnyttja dess kliniska potential ligger dock månader bort, då forskare fortfarande utvärderar hur asparaginsyntesen kan blockeras på ett säkert sätt utan att skada friska celler.
Etik och vetenskap: En berättelse om lovande framsteg och tillbakadragande
Även när fastaforskningen får allt större genomslag, påminns det vetenskapliga samfundet om vikten av noggrann validering. En banbrytande Alzheimers-studie från 2006, som föreslog terapier baserade på beta-amyloid, är nu på väg att dras tillbaka efter att Nature erkänt att mikroskopibilder i studien hade förfalskats. Studiens huvudredaktör bekräftade problemet på PubPeer, ett nätforum för vetenskaplig debatt, vilket belyser riskerna med komprometterad forskning.
”Detta står i stark kontrast till fastastudierna, där resultaten replikerades över flera arter,” sade Dr. May Daher vid MD Anderson Cancer Center, som samarbetar inom immunterapi. ”Men det är en väckarklocka – vi måste säkerställa att varje steg i medicinsk innovation klarar granskning.”
Mot kliniken: Att balansera hopp och försiktighet
Dr. Neil Iyengar vid MSK, expert på kost och onkologi, betonade att fastans potential måste vägas mot individens hälsobehov. ”Patienter som genomgår behandling bör inte utesluta mat utan läkares medgivande,” varnade han. Även om metaanalyser antyder att fasta är säker för de flesta friska vuxna, kräver cancerpatienter skräddarsydda upplägg för att undvika undernäring eller utmattning.
Framtida forskning syftar till att identifiera läkemedel eller externa NK-cellsterapier som kan efterlikna fastans effekter utan att kräva kostförändringar. Men tills fas tre-studier är avslutade, förblir fasta experimentellt. ”Detta är [troligen] överförbart till människor,” sade Delconte, ”men domen är ännu inte fälld.”
Ett nytt kapitel i cancerkrigets cellulära historia
Fastans förmåga att omprogrammera immunceller har öppnat en ny front inom onkologin, men vägen mot rutinmässig användning är försiktig och slingrig. För närvarande ligger fokus på samarbete – mellan patient, läkare och forskare – för att balansera på den tunna linjen mellan framsteg och fara.
naturalnews.com, Fasta mot cancer
