Hormonstörande kemikalier – ämnen som stör kroppens hormonsystem – kan bidra till en rad kvinnliga reproduktiva hälsoproblem, inklusive nedsatt fertilitet, tidig eller försenad pubertet, för tidig menopaus och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), enligt en ny översikt av mer än 250 studier på människor och djur.

Forskare misstänker i allt högre grad att miljögifter, som påträffats i allt från urin och blodserum till bröstmjölk och fostervatten, spelar en betydande roll i den ökande förekomsten av kvinnliga reproduktiva hälsorubbningar.

Hormonstörande ämnen omfattar ett brett spektrum av vardagliga kemikalier i vår omgivning som produceras och marknadsförs av industrin. De inkluderar plasttillsatser som ftalater och bisfenoler i livsmedelsförpackningar, hushållsprodukter och hygienartiklar, samt bekämpningsmedel som förorenar jord, vatten, luft och mat.

Artikeln, som publicerades i maj i Nature Reviews Endocrinology, betonar det akuta behovet av starkare lagar och regler till skydd för kvinnors reproduktiva hälsa, i syfte att begränsa exponeringen för hormonstörande ämnen genom hela livet, med start redan i fosterstadiet.

Reproduktiva hälsoproblem kopplade till hormonstörande ämnen ökar inte bara risken för infertilitet, utan kan även höja risken för andra tillstånd som hjärtsjukdom och osteoporos.

Översikten visade att hormonstörande ämnen påverkar kvinnors reproduktiva hälsa på flera sätt, bland annat genom att:

”Denna översikt lyfter fram några kritiska processer som är avgörande för kvinnors reproduktiva hälsa och presenterar övertygande bevis för att hormonstörande ämnen stör äggstockarnas utveckling och funktion,” säger forskarna.

De noterade att flera faktorer kan påverka kvinnlig fertilitet och reproduktiv hälsa, såsom genetik, livsstil, socioekonomisk status, BMI och ålder.

Ändå menar de att ett ”växande antal bevis pekar på ett viktigt bidrag från hormonstörande kemikalier (hormonstörande ämnen).”

Hormonstörande ämnen kan orsaka tidiga skador som består över tid
Fynden kommer vid en tidpunkt då kvinnliga reproduktionsstörningar stadigt har ökat, säger forskarna, och den globala infertilitetsfrekvensen bland kvinnor har skjutit i höjden – med högst risk hos kvinnor i sena 30-årsåldern.

Den genomsnittliga åldern för när flickor i USA får sin första mens har också sjunkit, vilket tyder på en högre risk för negativa hälsoeffekter senare i livet, inklusive bröstcancer och typ 2-diabetes.

Kvinnlig fertilitet och reproduktiv hälsa beror på en serie utvecklingssteg – från bildandet av könsceller och embryon till puberteten och reproduktionssystemet i vuxen ålder.

Två av de viktigaste faktorerna är:

  • Tillräcklig äggstocksreserv, det livslånga förråd av folliklar som bildas före födseln och som producerar ägg och kvinnliga könshormoner. Äggstocksreserven minskar med åldern och leder till menopaus (slutet på den naturliga fertiliteten) när den är uttömd.
  • Hormonsystemet som kallas hypotalamus-hypofys-gonad-axeln, vilket reglerar reproduktion och sexuell utveckling.

Hormonstörande ämnen kan störa dessa tidiga stadier – och fortsätta påverka reproduktiv hälsa och fertilitet – genom att störa kroppens hormonella signaler, könsorgan och produktionen av viktiga hormoner som östrogen, säger forskarna.

Till exempel kan exponering göra att äggceller växer för snabbt, hindra viktiga folliklar från att utvecklas korrekt och öka celldöd hos äggceller. Detta kan leda till oregelbunden mens och minskad fertilitet över tid.

Kemikalier kan skada den tidiga utvecklingen av reproduktionssystemet
Effekterna av hormonstörande kemikalier beror på när exponeringen sker – men både djur- och människostudier visar tydliga mönster av skada.

Till exempel:

  • Hormonstörande ämnen som bisfenol A, atrazin och di-2-etylhexylftalat (DEHP) kan störa meiosen – den process som bildar äggceller – vilket leder till dålig äggkvalitet eller onormala kromosomer.
  • Exponering i livmodern för dietylstilbestrol (DES, ett syntetiskt östrogen), vars användning förbjöds av amerikanska läkemedelsverket FDA år 2000, har kopplats till kortare reproduktiv livslängd och ökad infertilitet, troligen på grund av färre eller snabbare förlust av äggfolliklar.
  • Hög livstidsmässig exponering för hormonstörande ämnen har associerats med tidigare menopaus. En studie visade att kvinnor med de högsta nivåerna av kombinerad exponering för 111 hormonstörande ämnen började menopaus nästan fyra år tidigare än de med lägst exponering.
  • Hormonstörande ämnen kan också påskynda follikelatresi – den naturliga förlusten av omogna ägg – möjligen genom att orsaka oxidativ stress och annan cellskada.
  • Hos råttor och möss sänker hormonstörande ämnen nivåerna av viktiga reproduktionshormoner – inklusive östradiol (en form av östrogen), luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH) – och stör normala reproduktionscykler, även månader efter att exponeringen upphört.

”Dessa studier ger kausalt bevis för de många rapporterade sambanden mellan exponering i vuxen ålder, lägre follikeltäthet och för tidig menopaus,” säger forskarna.

Hormonstörande ämnen och tidpunkten för puberteten: Tidigare eller senare
Puberteten börjar när hjärnan återaktiverar hormonella kontrollvägar, vilket leder till bröstutveckling och den första menstruationen. Studier från de senaste 30 åren visar en global trend mot tidigare pubertet, där flickor i vissa länder börjar puberteten nästan tre månader tidigare per decennium.

Det kan ta flera år mellan kemikalieexponering och pubertetens början, vilket gör det svårt att studera effekterna, och mänskliga bevis är begränsade.

Ändå har vissa mönster som tyder på reproduktiv hälsopåverkan framkommit, visar översikten:

  • Hormonstörande ämnen kan efterlikna östrogen eller blockera hormonproduktion, vilket påverkar när puberteten startar. Högre nivåer av hormonstörande ämnen har kopplats till förändringar i hjärnans frisättning av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som hjälper till att kontrollera puberteten. Exempelvis försenade BPA-exponering hos unga råttor puberteten och hindrade mognaden av GnRH-neuroner.
  • Hos flickor har tidig exponering för BPA och DES kopplats till både tidig och försenad bröstutveckling, men konsekvent försenad menstruation. Ftalater, som blockerar manliga hormoner, har också kopplats till försenad pubertet.
  • Vissa hormonstörande ämnen kan också påverka tidpunkten för puberteten genom att ändra hur gener aktiveras och stängs av över generationer. I en studie hade en första generation råttor som exponerats för en blandning av 13 hormonstörande ämnen en tredje generation med försenad pubertet och förändrad genreglering.

PCOS och resultat av fertilitetsbehandlingar
PCOS, som är en vanlig orsak till kvinnlig infertilitet, är den mest förekommande endokrina störningen hos kvinnor och drabbar upp till 15 procent av kvinnor globalt. Även om gener spelar en roll i utvecklingen av tillståndet, antyder översikten att hormonstörande ämnen kan rubba hormonbalansen redan under fosterutvecklingen, vilket påverkar pubertetssignaler, äggtillväxt och hormonproduktion – och därmed ökar risken för att utveckla PCOS.

Även om det finns begränsat med data som direkt kopplar hormonstörande ämnen till PCOS, hänvisar översikten till studier som visar:

  • Kvinnor med PCOS har högre nivåer av hormonstörande ämnen i blodet, särskilt PFAS.
  • En svensk studie fann att kvinnor som bodde i områden med hög PFAS-förorening hade mer än dubbelt så hög risk att utveckla PCOS.
  • En amerikansk studie med kvinnor som sökte fertilitetsutredning och behandling kopplade högre nivåer av per- och polyfluorerade ämnen (PFAS), särskilt perfluoroktansulfonat, till ökad risk för PCOS. PFAS används bland annat i non-stick-beläggningar för kokkärl samt i skyddsbeläggningar för mattor och livsmedelsförpackningar.
  • Exponering för kemikalier som BPA, tributyltenn och DEHP kan orsaka PCOS-liknande symptom hos djur, inklusive hormonobalans, färre mogna folliklar och cystor på äggstockarna – typiska kännetecken för PCOS.

Viss forskning kopplar också exponering till lägre framgång vid IVF och andra fertilitetsbehandlingar, men resultaten är inte entydiga, enligt forskarna. I USA söker cirka 13 procent av kvinnor i fertil ålder behandling för infertilitet varje år.

Två artiklar i översikten fann att kemikalier som BPA, ftalater och parabener i vätskan kring utvecklande ägg var kopplade till färre mogna ägg, lägre befruktningsgrad och störda hormonnivåer.

Högre kemikalienivåer var också kopplade till lägre ovarial känslighet, vilket innebär en svagare respons på fertilitetsläkemedel. Inflammation och hormonstörningar i äggstockarna, orsakade av exempelvis DEHP, kan ytterligare minska fertiliteten, visade studier.

Kunskapsluckor och framtida forskningsbehov
Trots de starka bevisen är det svårt att bevisa ett direkt orsakssamband hos människor, varnar forskarna. Många faktorer påverkar den reproduktiva hälsan, och effekterna av hormonstörande ämnen kan ta år att visa sig.

De understryker behovet av avancerade verktyg – såsom single-cell- och spatial transkriptomik – för att studera hur hormonstörande ämnen påverkar specifika celler i hjärnan, äggstockarna och hypofysen. De föreslår också att hormonstörande ämnen påverkar tarmmikrobiomet och moderkakan, som spelar en nyckelroll i utvecklingen av hjärnan och det reproduktiva systemet.

Andra kvinnorelaterade hälsoproblem – såsom för tidig födsel, endometrios och bröstcancer – har också kopplats till exponering, vilket ökar behovet av att förstå hur dessa kemikalier påverkar vår hälsa, menar de.

”Kvarstående kunskapsluckor och pågående diskussioner får inte förminska det akuta behovet av att agera genom samordnade strategier och bevisat effektiva åtgärder, för att förhindra exponering för hormonstörande ämnen och skydda kvinnors och framtida generationers reproduktiva hälsa,” säger forskarna.

childrenshealthdefense.org, Hormonstörande ämnen minskar kvinnors äggreserv och -kvalitet, kan leda till för tidig menopaus

 

 

 

 

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här