I veckan hölls huvudförhandling vid Gotlands tingsrätt mot Christer Johansson. Åtalet mot Christer rubricerades som människorov alternativt olaga frihetsberövande.
Det hela började med att familjen ville hemskola sin son Domenic Johansson i väntan på en flytt till moderns hemland Indien. Det blev en tvist mellan familjen och skolan och det hela resulterade i vite. Familjen ansåg sig felbehandlade och stod upp för sin sak mot kommunen.
Under juni månad 2009 bestämde sig familjen Johansson att flytta. Väl på Arlanda så stormade polisen planet och förde bort sonen Domenic från sina föräldrar. Christers första reaktion var att allt måste ha varit ett missförstånd. Familjen försökte tillmötesgå Gotlands socialtjänst krav, men utan resultat.
Det hela utvecklade sig till en mardröm för familjen och Gotlands kommun beslöt att föräldrarna endast fick träffa sin son 1 timma var femte vecka under övervakning samt tala i telefon med sin son någon gång ibland under avlyssning. Socialtjänsten på Gotland uppmanade familjen att inte visa sina känslor vid mötena och att de skulle spela med, att de helt enkelt inte ville att Domenic skulle flytta hem igen.
I över ett år har familjen levt i en mardröm. Modern Annie har haft problem med hälsan och tvingats besöka akuten flera gånger pga hjärtproblem.
Vid ett möte i november med sonen Domenic såg fadern Christer chansen och tog med sonen i bilen och åkte iväg. Efter några dagar ringde Christer polisen självmant och berättade var de befann sig. Motivet till detta, ”- Jag ville bara träffa min son.” [1] ”Ett videoförhör med pojken spelades upp i tingsrätten, där berättade pojken att han först blev rädd, men sen tyckte han att det var kul att träffa pappa och andra släktingar.” [2]
Christer Johansson sitter fortfarande i häktet och blir kvar där över jul och nyår. Man planerar nu en större rättspsykiatrisk undersökning.
Med tanke på vad Christer har gått igenom och hur Gotlands kommun har behandlat familjen så kan man ju förstå att ingen i familjen mår bra. Familjens planer krossades genom att Gotlands kommun kidnappade sonen Domenic. Christer Johansson hade stora planer i Indien och ett humanitärt projekt.
Man undra varför kidnappningen ägde rum i juni månad, när tvisten låg mellan familjen och skolan. Det var sommarlov och två månader kvar till skolstart. När inte detta höll som argument så ändrade man sig och påpekade att Domenic hade ett par dåliga mjölktänder. När inte detta höll, så påpekade socialtjänsten på Gotland att föräldrarna inte visste hur de skulle tillmötesgå sonens behov. Nu efter 1,5 års terror ska man kontrollera Christers psykologiska hälsa och fängsla honom för något som kan betraktas som en instinktiv reaktion hos en fader som älskar sin son.