Kan en hälsosam tarm hjälpa dig hantera stress bättre?

Vissa människor har en bättre förmåga att klara livets stormar än andra. Även om faktorer som genetik, uppväxt och copingstrategier spelar en roll i stresstålighet, har forskare börjat upptäcka en oväntad aktör i denna komplexa ekvation: de biljoner mikroorganismer som lever i din tarm.

Forskning tyder faktiskt på att sammansättningen av ditt tarmmikrobiom – det enorma samhället av bakterier, svampar och andra mikrober som finns i din matsmältningskanal – kan påverka hur du reagerar på stress.

Detta framväxande forskningsfält avslöjar intrikata kopplingar mellan dina tarmbakterier och ditt mentala tillstånd, och erbjuder nya insikter i stresshantering och psykisk hälsa.

Hjärn-tarm-anslutningen – En ny gräns i förståelsen av stresstålighet
Forskning publicerad i Nature Mental Health har avslöjat ett fascinerande samband mellan vår hjärna, tarm och de små mikrober som lever i våra tarmar. Detta sammankopplade system, känt som BGM (brain-gut-microbiome), spelar en avgörande roll för din mentala hälsa och din förmåga att hantera stress.

Stress har enorm påverkan på hälsa och ekonomi — Stressrelaterade vårdkostnader och frånvaro från arbete uppgår till över 300 miljarder dollar årligen i USA. Ökad stresstålighet kan däremot skydda mot stressrelaterad depression, ångest och ohälsosamma strategier som alkoholkonsumtion. Personer med hög stresstålighet anpassar sig generellt snabbare till utmaningar och återhämtar sig snabbare från motgångar, och behåller en mer positiv livssyn även i svåra tider.

Stresstålighet ger ofta bättre fysisk och psykisk hälsa — Stresståliga personer har oftare starka sociala relationer, söker oftare hjälp när det behövs och ser hinder som möjligheter till personlig utveckling snarare än oöverstigliga problem, vilket gör att de lär sig och växer av livets prövningar.

Ny studie avslöjar biologiska markörer för stresstålighet — I en aktuell studie använde forskare en kombination av avföringsprover och avancerad hjärnavbildning för att undersöka hur BGM-systemet (hjärna–tarm–mikrobiom) hänger ihop med stresstålighet. De fann bland annat att personer med hög stresstålighet hade lägre nivåer av depression och ångest.

Stresstålighet kopplas till aktiv tarmflora och unika hjärnegenskaper — De mest stresståliga individerna visade även särskilda egenskaper i både tarmfloran och hjärnans struktur. Deras tarmbakterier var mer aktiva inom flera viktiga områden, bland annat i sin förmåga att anpassa sig, reproducera sig, omvandla mat till energi och minska inflammation.

Metaboliter och mikrobiell balans spelar roll för stresstålighet — Forskarna fann också högre nivåer av vissa metaboliter – små molekyler som bildas vid ämnesomsättningen – hos stresståliga individer. Deras stresstålighet var dessutom kopplad till en tarmflora i så kallad eubios, det vill säga en balanserad och frisk mikrobiell miljö med intakt tarmbarriär.

Hjärnans kopplingsmönster skiljer sig hos stresståliga personer — Hos dessa personer var belöningssystemen i hjärnan starkare kopplade till områden för sinnesintryck och rörelse, medan de hade mindre grå substans och färre vit substans-anslutningar i områden relaterade till känsloreglering.

“Tänk på pannloben, den kognitiva delen av hjärnan, som bromsen,” sa Arpana Church, neuroforskare vid UCLA, i ett pressmeddelande. “De mest stresståliga individerna hade väldigt effektiva bromsar och mindre av den här överdrivna stressreaktionen.”

Stresstålighet handlar inte bara om mental styrka — Det är ett komplext samspel mellan psykologiskt tillstånd, tarmmikrober och hjärnans struktur och funktion. Intressant nog var aktiviteten hos tarmbakterierna den bästa indikatorn på stresstålighet. Det antyder att mikrobiomet kan spela en nyckelroll i vår förmåga att hantera stress – och att vi kanske kan öka vår stresstålighet genom att påverka tarmfloran.

Obalanserat tarmmikrobiom bidrar till neuropsykiatriska störningar
När balansen i tarmfloran rubbas – ett tillstånd som kallas dysbios – kan det göra dig mer sårbar för psykisk ohälsa och psykiatriska störningar. Tarmdysbios har bland annat kopplats till ångest, depression och bipolär sjukdom.

Depression är kopplad till lägre nivåer av fördelaktiga bakterier som producerar smörsyra — En studie publicerad i Translational Psychiatry visade att bakterier i tarmen som är kända för sin förmåga att producera smörsyra, en kortkedjig fettsyra med flera hälsofördelar, var färre hos personer med depression. Tarmmikrober hjälper inte bara till att producera signalsubstanser – kemiska budbärare i hjärnan – utan påverkar även inflammation och spelar en viktig roll i att bevara tarmväggens integritet. Enligt en översiktsartikel i Frontiers in Immunology:

“Under normala förhållanden främjar ett friskt mikrobiom homeostas hos värden genom att upprätthålla tarmens och hjärnans barriärfunktion, vilket i sin tur gynnar välbefinnandet.

På grund av det flervägs-kommunikationen mellan mikrobiomet och neuro-endokrina-immunologiska system, är dysbios en viktig drivkraft bakom immunmedierad systemisk och neural inflammation som kan påskynda sjukdomsutveckling och ha negativa effekter på välmående i allmänhet och psykisk hälsa i synnerhet.”

Tarm–hjärna-kommunikation sker via flera vägar — Kommunikationen mellan tarm och hjärna sker via flera kanaler, bland annat längs vagusnerven och genom transport av kortkedjiga fettsyror (SCFA).

En studie publicerad i Cell visar att störningar i tarmfloran mycket tidigt i livet kan spela en nyckelroll i utvecklingen av neuropsykiatriska tillstånd som autismspektrumtillstånd, ADHD, kommunikationsstörningar och intellektuell funktionsnedsättning.

Specifika tarmbakterier kan vara kopplade till Alzheimers sjukdom — En analys publicerad i Scientific Reports identifierade till och med särskilda tarmbakterier som kan kopplas till Alzheimers sjukdom genom att utlösa neuroinflammatoriska processer via mikrobiota–tarm–hjärna-axeln.

Vissa mikrober kan utsöndra toxiner och SCFA:er som gör tarmen mer genomsläpplig eller förändrar immunfunktionen. Det har även visat sig att personer med Alzheimers tenderar att ha lägre diversitet i sin tarmflora, vilket kan gynna sjukdomsutveckling.

Sammanfattningsvis är detta en viktig påminnelse om hur sammankopplade kroppens system är – och hur att ta hand om din tarmhälsa också är en avgörande del i att vårda din mentala hälsa.

Den avgörande rollen av ett balanserat mikrobiom för tarmhälsan
Det mångfacetterade utbudet av mikroorganismer som lever i din tarm visar på både motståndskraft och harmoni – otaliga mikroskopiska livsformer samarbetar för att skydda din hälsa.

Genom att vårda nyttiga syreintoleranta bakterier, som Akkermansia – en nyckelart som stöder optimal hälsa – stärker du tarmens försvar, motverkar risker med endotoxiner och skapar en blomstrande inre miljö som lägger grunden för din övergripande hälsa.

• SCFA:er som smörsyra stärker din tarmbarriär — Nyttiga syreintoleranta bakterier bryter ner kostfiber och producerar kortkedjiga fettsyror (SCFA), främst smörsyra. Denna förening fungerar som huvudsaklig energikälla för tjocktarmens epitelceller, vilket gör att de kan förstärka tarmbarriären. Dessutom stimulerar SCFA gobletcellerna att producera mucin – en nyckelkomponent i det skyddande slemlagret som täcker din tjocktarm. Detta slem fungerar som en sköld mot sjukdomsframkallande syretoleranta bakterier.
• Förlust av syreintoleranta bakterier kan orsaka läckande tarm — När populationen av syreintoleranta bakterier minskar kan det leda till läckande tarm. Då försvagas tjocktarmens skyddande slemhinna, vilket gör att toxiner, osmält mat och opportunistiska mikrober kan ta sig in i blodomloppet. Normalt reglerar täta cellförbindelser vad som får passera genom tarmväggen, men när dessa skadas släpps ämnen igenom som egentligen borde hållas kvar i tarmen. Detta kan orsaka systemisk inflammation och leda till kroniska sjukdomar.
• Moderna livsstilsfaktorer kan försämra tarmhälsan genom att påverka energiproduktionen — Nyttiga tarmbakterier trivs i en syrefri miljö som kräver god cellulär energiproduktion för att upprätthållas. Men moderna faktorer som konsumtion av industriella fröoljor och exponering för toxiner kan försämra mitokondriernas energifunktion och därmed försvåra upprätthållandet av en syrefattig tarmmiljö.
• Skifte mot syretoleranta bakterier ökar exponeringen för endotoxiner — Detta kan medföra att tarmens bakterieflora skiftar från syreintoleranta till mer skadliga syretoleranta arter. Det är särskilt oroande eftersom syretoleranta bakterier producerar mer virulenta endotoxiner än sina syreintoleranta motsvarigheter. Det innebär att personer med stor förekomst av syretoleranta bakterier i tarmen kan reagera starkare på växtbaserade kolhydrater på grund av ökad endotoxinpåverkan.
• Att stödja mitokondriell hälsa bidrar till mikrobiell balans — Att förstå det sammanflätade sambandet mellan cellulär energiproduktion, syredistribution i tarmen och mikrobiell mångfald är avgörande för optimal fysisk och mental hälsa. Genom att stärka mitokondriefunktionen och bevara en balanserad tarmflora främjas tillväxten av nyttiga syreintoleranta bakterier, samtidigt som negativa effekter från skadliga endotoxiner minskar.

Med denna förståelse för tarmmikrobiomens känsliga balans är det avgörande att aktivt stödja de nyttiga bakterierna. En särskilt viktig aktör för att bevara tarmhälsan är Akkermansia muciniphila, en fördelaktig bakterie känd för sina positiva effekter på ämnesomsättningen och tarmens integritet.

Att leverera levande Akkermansia är avgörande
Det är också avgörande att förstå att Akkermansia-bakterier måste nå din tjocktarm innan deras skyddande kapsel bryts ner. Om kapseln löses upp för tidigt kommer bakterierna att utsättas för höga syrekoncentrationer i den övre delen av matsmältningskanalen och dö.

Därför är det viktigt att säkerställa att ditt Akkermansia-tillskott överlever den minst två timmar långa transporttiden från intag till ankomst i tjocktarmen.

• Att ta tillskottet på fastande mage förhindrar för tidig nedbrytning – Det mest effektiva sättet att uppnå detta är att ta tillskottet på helt tom mage. Detta minskar risken för att kapseln löses upp för tidigt i matsmältningsprocessen. Om du tar tillskottet med mat eller strax efter en måltid är det troligt att kapseln bryts ner långt innan den når tjocktarmen, vilket gör att de flesta nyttiga bakterier förlorar sin effekt.
• Fördröjd frisättning och korrekt tajming är nyckeln till effektivitet – När du väljer ett Akkermansia-tillskott, leta efter produkter med fördröjd frisättning som är utformade för att motstå resan genom den övre delen av matsmältningskanalen. Målet är att leverera levande, aktiva Akkermansia-bakterier till tjocktarmen, där de kan kolonisera och ge sina gynnsamma effekter. Korrekt tajming och intag på fastande mage är avgörande för att uppnå detta och optimera tillskottets effektivitet. Kom ihåg att det finns pastöriserade Akkermansia-produkter på marknaden, och även om flera studier påstår sig visa på fördelar, säger sunt förnuft att döda bakterier inte kommer att kunna återbefolka din tarm.
• Pastörisering dödar bakterier och eliminerar metabolisk aktivitet – Pastörisering innebär att bakterier upphettas till en temperatur som dödar dem, vilket innebär att de inte längre är metabolt aktiva. Denna process gör i praktiken bakterierna döda. Du kan därför se pastöriserad Akkermansia marknadsförd i ”Total Fluorescent Units” (TFUs), vilket avser det totala antalet celler i ett prov, inklusive levande, skadade och döda bakterier.

Probiotikans effektivitet är ofta kopplad till dess förmåga att kolonisera tarmen och utöva gynnsam metabolisk aktivitet. TFUs ger ingen information om bakteriernas livskraft eller metabolisk aktivitet, vilket är avgörande för att kunna bedöma probiotisk effektivitet.

Detsamma gäller för AFU (Active Fluorescent Units), som mäter enzymatisk aktivitet.

Konsumenter luras lätt att tro att högre TFU- eller AFU-nivåer innebär ett mer effektivt probiotiskt tillskott, trots att dessa mått inte återspeglar mängden levande bakterier i produkten.

Probiotikans styrka förklarad — CFU, AFU och TFU
När man utvärderar styrkan hos probiotika diskuteras ofta tre måttenheter: Colony Forming Units (CFU), AFU och TFU. Att förstå skillnaden mellan dessa enheter är viktigt för både konsumenter och vårdpersonal för att kunna bedöma effektiviteten och kvaliteten på probiotiska tillskott på ett korrekt sätt.

CFU – Kolonibildande enheter
Detta är den mest erkända och använda måttenheten för att kvantifiera antalet livskraftiga bakterier eller svampceller i ett probiotiskt preparat. En CFU representerar en enda mikroorganism som kan dela sig och bilda en koloni under specifika laboratorieförhållanden.

Detta mått är viktigt eftersom de terapeutiska fördelarna med probiotika är direkt kopplade till antalet levande mikroorganismer som når tarmen. Probiotikatillverkare anger vanligtvis CFU-värdet på produktetiketten, vilket visar antalet levande organismer per dos.

Högre CFU-värden marknadsförs ofta som mer potenta, även om den optimala dosen varierar beroende på vilka stammar som används och vilka hälsoeffekter som eftersträvas. Det är viktigt att notera att alla CFU inte är lika – effektiviteten hos en probiotika beror också på vilka stammar som används och deras förmåga att överleva den sura miljön i magen för att kunna kolonisera tarmen.

AFU – Aktiv fluorescerande enhet
AFU är en mindre konventionell och inte allmänt standardiserad enhet inom probiotikaområdet. Medan CFU visar antalet levande bakterier, avser AFU det totala antalet bakterier, både döda och levande. Det används främst för att mäta enzymatisk aktivitet.

Till exempel kan AFU användas för att utvärdera aktivitetsnivåerna hos specifika enzymer som produceras av probiotika, vilket kan bidra till hälsofördelar såsom nedbrytning av laktos eller produktion av vitaminer. Inom vissa specialiserade tillämpningar används AFU även för att bedöma den metabola aktiviteten eller funktionella styrkan hos probiotiska stammar utöver ren livskraft. Men eftersom AFU inte är en standardiserad måttenhet i probiotikabranschen kan dess användning leda till förvirring och inkonsekvens i produktmärkning och effektanspråk.

TFU – Total fluorescerande enhet
TFU mäter den totala bakteriemassan, inklusive både levande och döda celler, genom fluorescerande märkning och används typiskt bara för pastöriserade produkter. Liksom AFU är TFU-värden högre än CFU för samma prov eftersom de inkluderar både livskraftiga och icke-livskraftiga celler.

Den huvudsakliga skillnaden mellan CFU, AFU och TFU ligger i vad de mäter:

• CFU kvantifierar antalet levande mikroorganismer.
• AFU bedömer den funktionella aktiviteten hos mikroorganismerna.
• TFU mäter den totala bakteriemassan, oavsett deras funktionella status.

Även om CFU ger en tydlig indikation på probiotikans potential att kolonisera och överleva i tarmen, kan AFU ge ytterligare insikter om stammarnas funktionella kapacitet.

På grund av bristen på standardisering och bred acceptans av AFU inom probiotikamarknaden förblir CFU den gyllene standarden för att bedöma probiotisk styrka.

Konsumenter rekommenderas generellt att fokusera på CFU-värden och de specifika stammarna i ett probiotiskt tillskott för att säkerställa att de väljer en produkt med dokumenterad effekt för sina hälsobehov.

Pågående kliniska studier med Akkermansia – doseringar och användningsområden

I takt med att forskningen går framåt pågår flera kliniska studier för att utvärdera effektiviteten och säkerheten hos Akkermansia-baserade behandlingar. Kliniska prövningar med Akkermansia muciniphila använder ett brett spektrum av doseringar för att fastställa optimal terapeutisk effekt.

• Studier testar ett brett spann av dagliga CFU-doser – De vanligaste doseringarna som undersöks varierar mellan hundra miljoner och tio miljarder CFU per dag. Detta breda spann gör det möjligt för forskare att bedöma både minsta effektiva dos och potentiella fördelar med högre koncentrationer av bakterier.
• Högre doser används ofta i studier kring ämnesomsättning – I kliniska studier på människor med fokus på metabol hälsa och fetma används ofta doser på tio miljarder CFU. Till exempel fick deltagare i en studie om insulinresistens hos överviktiga och feta frivilliga dagliga doser av tio miljarder CFU. Efter tre månader uppvisade behandlingsgruppen förbättrad insulinkänslighet, lägre insulinnivåer i blodet samt minskat total-kolesterol jämfört med placebogruppen. De tappade även i genomsnitt 1,37 kilo kroppsfett och minskade höftomfånget med 2,63 centimeter från utgångsvärdet.
• Förbättrad leverfunktion och minskad inflammation – Blodmarkörer för leverdysfunktion och inflammation minskade också, vilket fick forskarna att dra slutsatsen att “denna bevis-på-koncept-studie visar att interventionen var säker och väl tolererad och att tillskott av A. muciniphila förbättrar flera metabola parametrar.” Forskning som utforskar Akkermansias roll i att stärka tarmbarriären och förebygga läckande tarm och levercirros använder ofta en dosering på 1 miljard CFU per dag.
• Framtida studier fokuserar på dosoptimering och kombinationsbehandlingar – I takt med att bevisläget växer förväntas framtida kliniska prövningar förfina doseringsrekommendationerna och undersöka kombinationer av Akkermansia med andra probiotika eller prebiotika. Dessutom kan individualiserade tillvägagångssätt, baserade på en persons befintliga tarmflora, förbättra tillskottets effektivitet.

Dessa studier är avgörande för att etablera Akkermansia som en livskraftig probiotisk terapi, med nya lösningar för att hantera metabola störningar, fetma och inflammatoriska sjukdomar samt för att förbättra den övergripande tarmhälsan.

Kliniska studier med Akkermansia
Kliniska studier publicerade 2024 som undersökt Akkermansia har gett lovande resultat och lyfter fram dess potential inom en rad hälsotillstånd, inklusive infektionssjukdomar, immunrelaterade sjukdomar, leverfibros, stresshantering, tarmsjukdomar, metabol hälsa och hjärnfunktion.

• Doseringarna varierar beroende på det behandlade tillståndet – Dessa studier, som inkluderar både djur- och människoförsök, har främst använt terapeutiska doser mellan hundra miljoner och tio miljarder CFU per dag. Den valda doseringen motsvarar ofta det specifika hälsotillstånd som behandlas för att säkerställa optimal terapeutisk effekt.
• Höga doser används ofta vid metabola tillstånd – För metabola tillstånd som fetma, diabetes och metabola syndromet har doser på tio miljarder CFU per dag ofta använts. Denna högre dos syftar till att påtagligt påverka tarmflorans sammansättning och förbättra ämnesomsättningsfunktioner, vilket leder till förbättrad insulinkänslighet, glukosmetabolism och generell metabol hälsa.
• Lägre doser är effektiva för lever- och tarmspecifika tillstånd – Å andra sidan har lägre doser på en miljard CFU per dag visat sig effektiva vid tarmspecifika tillstånd som läckande tarm-syndrom samt för leverhälsa, genom att främja tarm- och immunhomeostas, förbättra tarmbarriärens funktion och minska inflammation.

Denna lägre dos är tillräcklig för att utnyttja Akkermansias antiinflammatoriska egenskaper och stödja tarmbarriärens integritet utan behov av högre bakteriekoncentrationer.

Studierna har visat att även vid dessa lägre nivåer minskar Akkermansia effektivt tarm­inflammation och stärker tarmslemhinnan, vilket bidrar till förbättrad mag-tarmhälsa.

Varför mitokondriell funktion är avgörande för ett lyckat Akkermansia-tillskott
Utöver att välja ett högkvalitativt tillskott är en annan nyckel till ett lyckat Akkermansia-tillskott att samtidigt arbeta med din mitokondriella funktion.

Som nämnts tidigare, när din cellulära energi minskar får kroppen svårare att effektivt eliminera syre från tjocktarmen. Detta har allvarliga konsekvenser för tjocktarmens normala mikrobiota, som kan dödas när syrenivåerna stiger. Därför är ett Akkermansia-tillskott i sig inte en fullständig lösning.

Det är avgörande att följa ett program som syftar till att minska mitokondriella toxiner och optimera cellernas energiproduktion. Detta beror på att nedsatt mitokondriell funktion måste kompenseras för att säkerställa att syre effektivt kan avlägsnas från tjocktarmen.

Om du inte åtgärdar detta problem kommer även det bästa Akkermansia-tillskottet med det mest avancerade leveranssystemet att ge begränsad nytta.

De nyligen tillförda Akkermansia-bakterierna kommer sannolikt att dö strax efter att de nått din syreberikade tjocktarm.

Återigen, detta är en av huvudorsakerna till varför det är avgörande att eliminera alla fröoljor från din kost i minst sex månader innan du påbörjar ett Akkermansia-program. Denna förberedelseperiod ger kroppen möjlighet att återställa mitokondriell funktion och skapa en mer gynnsam miljö i tjocktarmen för de nyttiga bakterierna.

Genom att vidta dessa åtgärder maximerar du fördelarna med Akkermansia-tillskott och främjar en god tarmhälsa. Kom ihåg: att adressera den bakomliggande orsaken – mitokondriell funktion och syresättning i tjocktarmen – är avgörande för framgången i alla insatser för att förbättra tarmhälsan.

Vanliga frågor om tarmmikrober

Fråga: Hur påverkar tarmmikrobiomet stressresiliens och mental hälsa?
Svar: BGM-systemet (tarm-hjärna-mikrobiom) spelar en avgörande roll för stressresiliens. Forskning visar att personer med högre resiliens har mer aktiv tarmflora som bidrar till att minska inflammation, stödja energiproduktion och anpassa sig till förändringar i omgivningen.

Dessa individer uppvisar också särskilda hjärnstrukturer, inklusive starkare kopplingar i belöningssystemet och bättre känsloreglering. Aktiviteten hos tarmbakterier visade sig vara den starkaste förutsägaren för resiliens, vilket tyder på att stöd för mikrobiomet kan förbättra stressrespons och mental hälsa.

Fråga: Vad är tarmdysbios och hur hänger det ihop med psykiatriska och neurologiska sjukdomar?
Svar: Tarmdysbios är en mikrobiell obalans som bidrar till psykisk ohälsa som depression, ångest och Alzheimers. Deprimerade individer har ofta lägre nivåer av smörsyraproducerande bakterier, som är avgörande för tarmens integritet och inflammationskontroll.

Dysbios stör kommunikationen mellan tarm och hjärna, vilket utlöser immun- och nervinflammation. Denna obalans kan försämra produktionen av signalsubstanser och hjärnans barriärfunktion, vilket påskyndar psykiatriska och neurodegenerativa sjukdomar. Ett friskt mikrobiom kan minska dessa risker.

Fråga: Varför är mitokondriell funktion viktig för Akkermansia-tillskott?
Svar: Akkermansia trivs i en syrefattig miljö i tjocktarmen, vilket kräver god mitokondriell funktion för att upprätthållas. När mitokondriell energi är nedsatt – till exempel på grund av konsumtion av fröoljor – ansamlas syre i tjocktarmen och dödar nyttiga bakterier som Akkermansia.

Tillskott är inte effektivt om du inte först återställer mitokondriell hälsa. Att eliminera fröoljor i minst sex månader hjälper kroppen att skapa rätt miljö för att Akkermansia ska kunna överleva, kolonisera och gynna tarmhälsan.

Fråga: Vilka är bästa praxis för att stödja tarmhälsa genom kost och tillskott?
Svar: Börja med lättsmälta kolhydrater som vitt ris och frukt för att stödja läkningen. Undvik komplexa kolhydrater i början om du upplever gaser eller uppblåsthet. Introducera gradvis mer komplexa kolhydrater som rotfrukter och baljväxter med rätt tillagning för att minska antinutrienter.

Välj Akkermansia-tillskott med fördröjd frisättning och ta dem på fastande mage för att skydda bakterierna under matsmältningen. Undvik pastöriserade probiotika – döda bakterier kan inte kolonisera tarmen eller förbättra dess funktion effektivt.

Fråga: Vad säger kliniska studier om Akkermansias effektivitet och dosering?
Svar: Kliniska studier visar att Akkermansia förbättrar metabol hälsa, tarmens integritet och minskar inflammation. Doserna varierar mellan hundra miljoner och tio miljarder CFU per dag. Högre doser (tio miljarder CFU) förbättrar insulinkänslighet, kolesterol och kroppsfett hos personer med metabola problem.

Lägre doser (en miljard CFU) stödjer tarmbarriärfunktion och minskar inflammation i lever- och tarmsjukdomar. Framtida studier syftar till att individualisera doseringen och kombinera Akkermansia med andra probiotika för förbättrade resultat.

childrenshealthdefense.org, Kan en hälsosam tarm hjälpa dig hantera stress bättre?