Långvarig exponering för bekämpningsmedel på bondgårdar kopplas till risk för njurcancer

I International Journal of Epidemiology bedömer forskare från Frankrike riskerna för njurcancer i samband med ett brett spektrum av jordbruksaktiviteter och arbetsuppgifter, och finner att yrkesmässig exponering ökar risken för njurcancer.

Vid studier av deltagare med incident njurcancer från den franska kohorten AGRIculture and CANcer (AGRICAN) dokumenteras en förhöjd risk för sjukdomsutveckling på mellan 25 och 56 procent för både män och kvinnor som ägnar sig åt jordbruksarbete.

Hos män finner författarna ökad förekomst av njurcancer hos dem som ”arbetar med raps och solrosor samt med arbetsuppgifter kopplade till andra grödor såsom majs, vete/korn, betor och tobak”.

Hos kvinnor noteras en ökad risk bland vinodlare och majsodlare.

”Användning av bekämpningsmedel (på fält och/eller utsäde) var förknippad med dessa grödor för båda könen och visade exponerings-responssamband med odlingsyta och arbetstid”, uppgav forskarna.

Denna studie av en stor kohort jordbruksarbetare belyser de oproportionerligt höga riskerna för skadlig njurhälsa hos lantarbetare som direkt hanterar bekämpningsmedel eller kommer i kontakt med rester av bekämpningsmedel på nyligen behandlade produkter.

Enligt World Cancer Research Fund är njurcancer den 14:e vanligaste cancerformen i världen och drabbar män oftare än kvinnor. Förekomsten av njurcancer och dödligheten i sjukdomen har ökat globalt, där olika orsaker, såsom yrkesmässig exponering för miljöföroreningar, är etablerade riskfaktorer.

Bevis från metaanalyser och stora fall-kontrollstudier visar på samband mellan bekämpningsmedel och njurcancer, eftersom de påvisar en förhöjd risk för njurcancer hos personer som exponerats för bekämpningsmedel.

”Dessutom är latenstiden för njurcancer osäker, och vissa studier tyder på en fördröjning på 20 till 30 år efter exponering”, noterade författarna. (Se studierna här och här.)

Studiens metodik och resultat
I den aktuella studien omfattar AGRICAN-kohorten 654 fall av incident njurcancer, vilka ”identifierades genom cancerregister från 2005–2007 till och med den 31:a december 2017”.

De drabbade personerna fyllde i postenkäter med uppgifter om exponering för bekämpningsmedel och jordbruksaktiviteter, såsom att applicera bekämpningsmedel eller så och skörda besprutade grödor. Enkäten innehöll information om 13 typer av grödor och fem typer av boskap på gårdarna.

Som forskarna uppgav: ”Incidenta fall av njurcancer och deras histologiska subtyper hämtades från de populationsbaserade cancerregistren i vart och ett av de 11 deltagande områdena, med histologisk bekräftelse för varje fall.”

Utifrån denna information genomfördes statistiska analyser för att fastställa samband mellan jordbruksexponering och risken för njurcancer. Dessa analyser utfördes separat för män och kvinnor för att ta hänsyn till genetiska, etiologiska och exponeringsrelaterade skillnader.

Av de totalt 654 incidenta fallen av njurcancer inträffade 467 hos män och 187 hos kvinnor, vilket motsvarar ett förhållande på 2,5:1.

Som resultat observerades en ökad risk för njurcancer hos män som odlade raps, solrosor och tobak, där direkt exponering för bekämpningsmedelsbehandlingar, utsäde och sådd visade positiva samband med sjukdomen för samtliga dessa grödor.

”En ökad risk observerades också hos odlare av vete och/eller korn, majs, betor och frilandsgrönsaker”, noterade författarna.

När det gäller exponering för boskap och förekomst av njurcancer observerades en liten riskökning hos män för svin, fjäderfä och får.

Hos kvinnor observerades ökade risker för vinodlare och majsodlare, med upp till 56 procent respektive 25 procent. Data visar en riskökning på över 40 procent för ”kvinnor som arbetade i vingårdar, använde bekämpningsmedel i vinodlingar och majsgrödor samt deltog i druvskörd och underhåll av vingårdar”.

Forskarna fortsatte:

”Risken för njurcancer ökade både med längden på exponeringen för vinodling och med storleken på arealen med vinrankor. Risken nästan fördubblades vid en arbetstid på cirka 30 år och nästan tredubblades för de största vingårdsarealerna. Den fördubblades också för dem som behandlade utsäde till majsgrödor.”

När författarna sammanfattade resultaten skrev de:

”När effekten av olika grödor och djurrelaterade aktiviteter på 654 fall av njurcancer bland lantbrukare i AGRICAN-kohorten analyserades, framträdde risker kopplade till specifika grödor och djurexponeringar hos både män och kvinnor.”

”Studien visade ett positivt samband mellan arbete med frilandsgrödor och andra grödor och risken för njurcancer, med en ökad risk på upp till 50 procent.”

Tidigare forskning
I studien hänvisas det till ytterligare vetenskaplig litteratur som kopplar exponering för bekämpningsmedel till skadliga effekter på njurhälsan. Detta omfattar bland annat:

• En fall-kontrollstudie i Kanada med 157 fall av njurcancer, där personer rapporterade exponering för bekämpningsmedel, visade att exponering för bekämpningsmedel och ogräsmedel är förknippad med en ökad risk.
• ”Liknande mönster sågs några år tidigare i en fall-kontrollstudie i Danmark, med en fördubblad risk för män som exponerats för insektsmedel eller ogräsmedel.”
• Positiva samband observerades i en fall-kontrollstudie i Italien som gällde njurcancer samt odling av potatis och frukt.
• En annan studie vid italienska sjukhus visade en dubbelt så hög risk för fruktodlare.

Som delades i en Daily News-artikel förra året med titeln ”Studie avslöjar mekanismer bakom njurskada och cancer vid exponering för ogräsmedlet glyfosat”, kombinerar en ny studie i Scientific Reports beräkningsanalyser med toxikologiska data för att identifiera de biologiska vägar som påverkas av exponering för det fosfanoglycinbaserade ogräsmedlet glyfosat.

Analyserna identifierar målstrukturer för glyfosat som korrelerar med njurskada och njurcancer, och avslöjar biologiska processer med betydande glyfosatinducerade förändringar, inklusive störningar i kvävemetabolismen som leder till ammoniakansamling och oxidativ stress — båda bidrar till njurskada och karcinogenes (cancerutveckling).

”Denna studie ger en omfattande undersökning av de molekylära mekanismer genom vilka glyfosat kan bidra till njurskada och njurcancer, genom att använda en rad bioinformatiska verktyg för målprediktion, toxicitetsbedömning, analys av biologiska pathways, molekylär dockning och simulering av molekylär dynamik”, uppgav forskarna.

Resultaten från analyserna och simuleringarna belyser de molekylära mekanismer som ligger bakom glyfosats nefrotoxiska (njurskadande) och cancerframkallande effekter.

Forskning om bekämpningsmedlens effekter på njurhälsan har dokumenterats under många år.

En tidigare Daily News-artikel från 2015 med titeln ”Njurskador och leverskador kopplade till kronisk exponering för låga doser glyfosat” lyfter fram en studie publicerad i Environmental Health som kopplar kronisk exponering för ultralåga doser glyfosat i dricksvatten till skadliga effekter på leverns och njurarnas hälsa. (Se ytterligare rapportering om njurhälsa här.)

Den ekologiska lösningen
Som Beyond Pesticides har förespråkat i över 40 år är den väg framåt som bäst skyddar folkhälsan, liksom hälsan hos allt djurliv och miljön, ekologiskt jordbruk och ekologisk markförvaltning. Dessa metoder erbjuder ett helhetsgrepp som eliminerar användningen av skadliga petrokemiska bekämpningsmedel och syntetiska gödningsmedel, såsom de som i den aktuella studien kopplas till njurcancer.

En nyligen publicerad studie av forskare vid Prairie View A&M University i Texas, i tidskriften Sustainability, som undersöker ekologiska jordbrukssystem från 1960 till 2021, drar slutsatsen att ”utsikterna för ekologisk frukt och ekologiska grönsaker i USA är uppmuntrande, med stöd av växande konsumentefterfrågan, statligt stöd och förbättrade villkor för internationell handel”.

Samtidigt som studien presenterar positiva resultat, inklusive hälsofördelar, identifierar den stora hinder för att börja med ekologiskt jordbruk, däribland det begränsade stödet för alternativa system för skadedjurshantering och bekämpning i USA under modern tid, jämfört med den hjälp som ges till starkt subventionerade jordbruksmetoder som är beroende av petrokemikalier. (Se Daily News här.)

Samtidigt som vetenskapen fortsätter att visa att ekologiska metoder kan vara produktiva, lönsamma och säkrare för alla, behövs ytterligare stöd för att genomföra en framgångsrik och bred omställning bort från kemikalieintensiv markförvaltning. Höj din röst för den ekologiska rörelsen och hjälp till att göra detta möjligt!

Åtgärd
Samtidigt har det republikanska partiets föreslagna Farm Bill (Farm, Food, and National Security Act of 2026, H.R. 7567) fått omfattande kritik för att urholka skyddet mot bekämpningsmedel, inklusive bestämmelser som skyddar kemikalietillverkare från ansvar, föregriper delstaters och lokala myndigheters rätt att begränsa bekämpningsmedel samt kraftigt minskar skyddet mot bekämpningsmedel enligt alla större miljölagar.

Viktigt är också att det finns andra delar i den föreslagna lagstiftningen som lyfts fram som faktorer som underminerar jordbrukspolitikens bidrag till att lösa kritiska frågor kring hälsa, livsmedelssäkerhet, biologisk mångfald och klimat.

childrenshealthdefense.org, Långvarig exponering för bekämpningsmedel på bondgårdar kopplas till risk för njurcancer