En ny studie av 200 skolbarn visar ett tydligt samband mellan högre exponering för radiofrekvent mikrovågsstrålning från mobilbasstationer och ökad förekomst av mikrokärnor i barnens celler. Mikrokärnor är en etablerad biomarkör för kromosomskada och genomisk instabilitet. Sambandet kvarstod efter justering för flera andra faktorer och observerades vid strålningsnivåer långt under gällande referensvärden.
Studien Environmental radiofrequency exposure and genotoxic biomarkers in schoolchildren: a cross-sectional analysis har accepterats för publicering i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports 2026. Forskarna vid Universiti Putra Malaysia undersökte skolbarn vid åtta grundskolor belägna på olika avstånd från mobilbasstationer.
200 barn vid åtta skolor
Omkring 200 barn deltog, cirka 25 från varje skola. Skolorna delades in i fyra grupper beroende på avståndet till närmaste mobilbasstation: 0–100 meter, 101–200 meter, 201–300 meter och 301–400 meter.
Strålningen från mobilbasstationer mättes utomhus på platser där barnen normalt vistas, bland annat skolgårdar och entréer. Mätinstrumentet registrerade frekvenser mellan 800 MHz och 2,7 GHz. Eventuell exponering från exempelvis 5G på 3,5 GHz omfattades därför inte av mätningarna.
Från varje barn togs cellprover från munslemhinnan. Minst 1 000 celler per barn undersöktes i mikroskop och förekomsten av mikrokärnor registrerades. Bedömningen utfördes av en cytogenetiker som inte kände till vilken skola eller exponeringsgrupp barnet tillhörde.
86 procent högre förekomst av mikrokärnor
Forskarna fann ett starkt positivt samband mellan uppmätt RF-strålning och förekomsten av mikrokärnor: ju högre strålning vid skolan, desto fler mikrokärnor observerades i barnens celler. Korrelationskoefficienten var r = 0,850 (p < 0,001).
Det tydligaste resultatet framkom vid jämförelsen mellan barn vid olika avstånd från mobilbasstationerna.
Barnen vid skolorna inom 100 meter från en mobilbasstation hade cirka 86 procent högre genomsnittlig förekomst av mikrokärnor jämfört med barnen vid skolorna 301–400 meter bort. Skillnaderna för samtliga tre närmare avståndsgrupper var statistiskt signifikanta jämfört med gruppen längst bort.
Samband även med antal strålningsemitterande apparater i hemmet
Forskarna tog i sina statistiska analyser hänsyn till bland annat ålder, kön, BMI, passiv rökning, frukostvanor, fysisk aktivitet och innehav av elektroniska apparater. De tog också hänsyn till att barn vid samma skola utgjorde grupper.
Efter justering var såväl högre uppmätt RF-strålning som kortare avstånd till mobilbasstation fortfarande statistiskt signifikant associerat med högre förekomst av mikrokärnor.
Även antalet personliga elektroniska apparater, exempelvis mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer, samt antalet RF-emitterande apparater i hemmet var associerat med högre förekomst av mikrokärnor. Forskarna påpekar dock att de inte hade uppgifter om hur mycket eller på vilket sätt apparaterna användes.
Samband vid nivåer långt under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde
Den högsta genomsnittliga RF-nivån, 1 888 µW/m², uppmättes vid en skola cirka 51 meter från närmaste basstation. Den lägsta nivån, 83 µW/m², uppmättes vid en skola cirka 342 meter bort.
Samtliga uppmätta nivåer låg långt under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde på 10 000 000 µW/m² (1 000 µW/cm²). Den högsta genomsnittliga nivån i studien var således omkring 5 300 gånger lägre än detta referensvärde. Ändå observerades ett statistiskt signifikant samband mellan RF-exponering och förekomsten av mikrokärnor.
Svenska skolmätningar har visat betydligt högre nivåer
Resultaten är särskilt relevanta mot bakgrund av mätningar som publicerades i Sverige 2025 vid tio skolor i Örebro. Där användes ett bredbandigt mätinstrument från Narda som, till skillnad från instrumentet i den malaysiska studien, även omfattade 5G-frekvenser kring 3,5 GHz.
De maximala uppmätta nivåerna vid de svenska skolorna varierade mellan 10 716 och 68 452 µW/m² – alltså betydligt högre än den högsta genomsnittliga nivå på 1 888 µW/m² som rapporterades i den nya studien.
De svenska mätningarna och den malaysiska studien är dock inte direkt jämförbara eftersom olika instrument och mätmetoder användes.
Cancerläkaren och forskaren Lennart Hardell: ”Resultaten måste tas på allvar”
Cancerläkaren och forskaren Lennart Hardell, tidigare överläkare vid onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, kommenterar:
– Resultaten i den aktuella studien måste tas på allvar. Mikrokärnor är en biomarkör för kromosomskada och genomisk instabilitet. Barn och unga har dessutom en lång återstående livstid under vilken eventuella långtidseffekter kan utvecklas.
– Redan 2011 klassade WHO cancerforskningsorgan IARC radiofrekventa elektromagnetiska fält som ”möjligen cancerframkallande” för människor. Sedan dess har ytterligare forskning om möjliga cancerframkallande och andra biologiska effekter publicerats. Den nya studien bidrar med viktig kunskap genom att undersöka en biologisk markör hos barn i verklig skolmiljö.
Hardell pekar också på resultaten från de svenska skolmätningarna:
– I vår studie av strålningen från basstationer kring tio skolor 2025 varierade de maximala nivåerna mellan 10 716 och 68 452 µW/m². De var således betydligt högre än de nivåer som uppmättes i den nya studien. Mätmetoderna skiljer sig åt och resultaten kan därför inte jämföras direkt, men det finns ett tydligt behov av motsvarande studier bland skolbarn i Sverige. Radiofrekvent strålning bör ingå i bedömningen av miljö- och hälsorisker i skolmiljön.
stralskyddsstiftelsen.se, Ny studie: Ökade DNA-skademarkörer bland barn i skolor nära mobilbasstationer
Källor:
Environmental radiofrequency exposure and genotoxic biomarkers in schoolchildren: a cross-sectional analysis, Länk
High Radiofrequency Radiation in the Surroundings of 10 Schools in Örebro, Sweden. Länk
