Ryssland ledde under söndagen det avgörande slaget mot britternas krigshets efter de senaste blodiga händelserna i Hula och andra syriska städer. Krismötet i FN:s säkerhetsråd hölls på Rysslands begäran för att hindra den anglo-franco-amerikanska krigspakten från att göra regimen ansvarig, avsluta Annan-planen och påbörja en länge planerad men, framförallt av Pentagon, hittills uppskjuten militär operation i Libyen-tappning. Till krigshetsarnas stora besvikelse fick säkerhetsrådet, återigen på rysk inrådan, en uppriktig rapport från befälhavaren för FN:s bevakningsuppdrag general Robert Mood. Den norske generalmajoren bekräftade ryssarnas uppfattning, att bevisen för de ansvariga för Hulas civila dödsoffer är ”luddiga” och uppmanade Annan-missionen att genomföra en noggrann utredning.

Redan innan utredningen beslutats hade syriska regeringen fördömt Hula och krävde, att en oberoende kommission utreder massakern.

Trots det formligen tävlade fransmännen, britterna och tyskarna från Säkerhetsrådet om vem som kunde ljuga högljuddast i pressen angående bevisen för Assad-regimens skuld, ivrigt efterapat av arabiska media. Rysslands vice FN-utsände Alexander Pankins och Syriens FN-ambassadör Bashar al-Jaafaris försök att av utredningstekninska skäl hålla en tillförlitlig offentlig rapportering föll på döva öron.

Med andra ord, glöm allt vad svenska och andra västerländska media påstår om vad Säkerhetsrådet sagt och inte sagt. Söndagspressens rökare, att USA:s president ämnar övertala sin ryske kollega att få Assad avsatt har exempelvis just dementerats. Redan på fredagen (25/5), innan Hula,