Måndagen den 28:e april drabbades Spanien av ett av de största strömavbrotten i landets historia, vilket försatte nationen och grannlandet Portugal i mörker – bara sex dagar efter att man firat en milstolpe: att för första gången driva elnätet helt på förnybar energi under en vardag. Avbrottet, som påverkade över 50 miljoner människor över hela Iberiska halvön och delar av Frankrike, slog ut flygplatser, sjukhus och transportsystem och orsakade panik när kommunikationsnäten kollapsade. Spaniens nätoperatör hänvisade till en ”pågående analys” för att fastställa orsaken, medan portugisiska tjänstemän skyllde på ett ”sällsynt atmosfäriskt fenomen” som orsakade spänningsfluktuationer. Experter menar dock att krisen var möjlig att undvika – en konsekvens av politiska felbedömningar och ett elnät som pressats till bristningsgränsen av en snabb omställning till förnybar energi utan nödvändiga uppgraderingar.
Strömavbrottets omedelbara konsekvenser: Kaos i Europas energihjärta
Klockan 12:35 lokal tid lamslog strömavbrottet Spaniens infrastruktur. Flygplatser som Madrids Barajas tvingades stoppa all flygtrafik, tunnelbanetåg stannade tvärt och trafikljus slutade fungera, vilket orsakade total trafikstockning. Mobilmaster, beroende av elnätet, slogs ut, vilket kapade nödkommunikationen. Red Eléctrica de España, landets nationella nätoperatör, varnade för att det kan ta dagar att återställa strömförsörjningen, och den portugisiska nätchefen REN tillade att synkroniseringsfel till följd av ”onormala svängningar” i 400 kV-högspänningsledningar förvärrade krisen ytterligare.
Störningarna spred sig över Europa. Frankrikes RTE rapporterade kortvariga avbrott, medan Londons Gatwick Airport ställde in alla avgående flyg till Spanien. Användare i sociala medier beskrev scener av desperation: sjukhus som förlitade sig på reservgeneratorer, strandsatta pendlare och långa köer vid bankomater då elektroniska betalningar slutade fungera. ”Problemet är inte mörkret – det är att moderna bekvämligheter kollapsar,” sade en Madridbo till Bloombergs Javier Blas.
Misslyckandets fysik: Nättröghet och det förnybara paradoxen
Michael Shellenberger, energipolitisk expert och författare till Apocalypse Never, beskriver strömavbrottet som ett fysikproblem förklätt till ett politiskt. Under det senaste decenniet har Spanien avvecklat kärn- och kolkraftverk och ersatt dem med sol- och vindkraft – en omställning som minskade nätets ”tröghet”, en egenskap hos traditionella kraftverk som stabiliserar spänning och frekvensvariationer.
”Tröghet är som ett svänghjul,” förklarar Shellenberger. ”Det är det som gör att elnätet kan återhämta sig efter störningar. Utan det kan små fel växa till stora avbrott.”
Sol- och vindkraft, som drivs av växelriktare snarare än roterande turbiner, saknar denna stabiliserande kraft. År 2025 var Spaniens elnät så beroende av förnybar energi att solkraftsöverskott mitt på dagen ofta översteg efterfrågan, vilket ledde till negativa elpriser och ökad belastning på systemet. ”De behandlade elnätet som en plug-and-play-leksak,” säger energianalytikern Mark Nelson. ”När vädret spelade dem ett spratt fanns inget som kunde fånga upp det.”
Politiska misslyckanden: Att ignorera varningar för att driva gröna agendor
Varningar om nätets instabilitet går tillbaka till åtminstone 2017, då ingenjörer uppmärksammade riskerna med att avveckla ”tunga” energikällor som kärnkraft och gas utan att samtidigt investera i syntetisk tröghet eller batterilagring. Trots dessa tekniska uppmaningar skyndade Spaniens regering på utbyggnaden av förnybar energi samtidigt som äldre kraftverk stängdes. Kärnreaktorer, som är avgörande för nätets stabilitet, planerades stängas senast 2035 – en tidslinje som kritiker menar påskyndade elnätets sårbarhet.
Spaniens väg mot 100 procent förnybar energi, utan nödvändiga investeringar, skapade en paradox: rekordhög produktion av ren energi samexisterade med ett kvarvarande beroende av fossila kraftverk för att undvika strömavbrott. ”Politiker sålde in förnybart som en universallösning utan att ta itu med elnätets fysik,” säger Shellenberger. ”Det här avbrottet är notan som nu ska betalas.”
Drivkraften bakom förnybar dominans och dess oavsiktliga konsekvenser
Spaniens energiomställning speglar bredare europeiska trender. Sedan Parisavtalet 2015 har EU prioriterat förnybar energi framför modernisering av elnäten, ökat subventionerna till sol- och vindkraft samtidigt som koldioxidkostnader införts på fossila bränslen. Spanien, med sitt överflöd av sol och vind, rusade i täten: solenergikapaciteten växte med 30 procent årligen mellan 2020 och 2025, vilket trängde undan kol och kärnkraft.
Men denna omställning ignorerade den grundläggande elnätsinfrastrukturen. ”Länder byggde ut förnybart men behandlade elnätet som en eftertanke,” säger Barbara Finamore, tidigare energirådgivare inom EU. Bristen på tröghet blev avgörande när andelen förnybart översteg 70 procent av Spaniens energimix våren 2025.
Strömavbrottet den 28:e april följer på flera mindre europeiska avbrott kopplade till nätinstabilitet, inklusive en incident i Österrike 2020 och störningar i Tyskland 2022. Dessa händelser, ofta avfärdade som avvikelser, förebådade måndagens kris.
En väckarklocka för energirealism
Måndagens strömavbrott understryker behovet av en pragmatisk energistrategi som balanserar förnybara energikällor med nätets motståndskraft. Shellenberger uppmanar Spanien och Europa att stoppa avvecklingen av kärnkraftverk, investera i teknik för syntetisk tröghet och omvärdera takten i kolutfasningen. ”Förnybart är avgörande, men det kräver en grund att stå på,” säger han. ”Att ignorera den verkligheten äventyrar människors liv.”
När länder nu försöker hantera efterverkningarna väcker händelsen allvarliga frågor: Kan elnät avkarboniseras utan stabilitet? Och är ”förnybart till varje pris”-optimismen en risk i kristider? Just nu förbereder sig miljoner människor i Spanien och Portugal på dagar utan el – en varnande berättelse för en energiomställning som behöver justeras.
naturalnews.com, Spaniens mörka dag: Förnybart genombrott följdes av katastrofalt strömavbrott – avslöjar elnätets sårbarheter