På de soldränkta slätterna i södra Spanien utspelar sig en bitter konflikt när århundraden gamla olivlundar – vissa med anor från romartiden – rivs upp för att ge plats åt solenergiprojekt.
Regionregeringen i Andalusien, som utnyttjar en expropriationslag från Francotiden, har förklarat markövertagandena som ”av allmänt intresse”. Detta har utlöst starkt motstånd från olivbönder som ser både sin försörjning och sitt kulturarv hotas. Med Spanien i spetsen för Europas satsning på förnybar energi blottläggs här den växande spänningen mellan klimatambitioner och bevarandet av jordbrukets och kulturens arv.
Provinsen Jaén – ofta kallad ”världens olivoljehuvudstad” – är centrum för konflikten. Här breder olivlundarna ut sig över mer än 600 000 hektar och skapar ett landskap så stort att det kallas ”Olivernas hav”. Många av träden är flera hundra år gamla, och vissa är över tusen år.
Ändå säkrar energibolag som Greenalia mark – antingen frivilligt eller genom tvångsexpropriering – för att installera solpaneler, och uppskattningar visar att upp till 100 000 träd kan komma att försvinna. Bönder som Francisco Campos, 64, kallar förstörelsen för ”ett brott” och menar att bördig jordbruksmark offras för företagsvinster snarare än för lokal nytta.
Regionregeringen tonar ner påverkan och hävdar att endast 13 000 träd ska tas bort – men kampanjer och drabbade markägare förblir skeptiska. Rafael Alcalá, talesperson för motståndsgrupperna, säger att expropriationerna är ”utpressning”. Markägare pressas att acceptera ofördelaktiga arrenden eller riskerar ännu lägre ersättning vid tvångsförsäljningar.
De ekonomiska konsekvenserna är tydliga: olivoljekooperativet La Loperana i Lopera uppskattar att en förlust på 500 hektar olivlundar skulle innebära ett bortfall på 2 miljoner euro i årliga intäkter. För småbönder som 67-årige Juan Campos, vars familj vårdat samma olivträd i generationer, är förlusten existentiell. ”De tar ifrån oss vår försörjning,” säger han sorgset.
Solparker mot olivlundar: Kampen om Spaniens landsbygd
Spaniens ambitiösa mål för förnybar energi – att nå 81 procent elproduktion från förnybara källor till 2030 – har gjort landet till en europeisk ledare inom sol- och vindkraft. Men kritiker menar att jakten på minskade koldioxidutsläpp sker på bekostnad av landsbygdens samhällen. Madrids kraftiga satsning på grön energi har även pekats ut som en bidragande orsak till det strömavbrott som drabbade Iberiska halvön i slutet av april.
Medan solindustrins branschorganisationer som UNEF framhåller ekonomiska fördelar för kommuners skatteintäkter, hävdar motståndare att projekten skapar få arbetstillfällen och förstör det traditionella jordbruket. Konflikten har också lett till kritik om bristande transparens, med anklagelser om att företag delar upp projekt i mindre enheter för att undgå striktare miljöprövningar.
Men insatserna är mer än ekonomiska. Andalusiens olivlundar var nyligen aktuella för UNESCO:s världsarvslista, erkända för sin kulturella och ekologiska betydelse. Träden motverkar ökenspridning i en region som allt oftare drabbas av klimatrelaterad torka och bränder.
Samtidigt som solpaneler ersätter uråldriga olivträd varnar bönder för en kris med avfolkning, där den yngre generationen tvingas lämna sina byar. ”Mina barn kommer att behöva överge byn, för det kommer inte att finnas något arbete kvar,” säger Juan.
Rättsliga processer och protester pågår, men tiden håller på att rinna ut. Med expropriationer redan i gång belyser konflikten i Jaén ett globalt dilemma: Kan omställningen till förnybar energi ske utan att offra just de landskap och samhällen den påstås skydda? För tillfället befinner sig olivträden – och människorna som är beroende av dem – mitt i korselden av framstegets pris.
naturalnews.com, Ett brott mot naturen: Uråldriga olivträd rivs upp för solparker i Spanien
