Amning slår modersmjölksersättning, säger forskare — men mammor måste begränsa exponeringen för kemikalier

Bröstmjölk från mödrar runt om i världen innehåller ett brett spektrum av hormonstörande kemikalier (EDC:er) — såsom bisfenoler, perfluorerade kemikalier, bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och mjukgörare — som kan påverka hormoner och potentiellt skada utvecklingen, enligt en ny studie.

Forskarna påpekar att bröstmjölk fortfarande är den bäst rekommenderade näringen för spädbarn. Världshälsoorganisationen rekommenderar exklusiv amning under de första sex månaderna av livet eftersom bröstmjölk skyddar spädbarn mot infektioner och ger livslånga fördelar, inklusive lägre risk för inlärningssvårigheter, diabetes, fetma och högt blodtryck.

”Ammande spädbarn kan exponeras för blandningar av EDC:er via bröstmjölk, vilket kan innebära risker för utvecklingen tidigt i livet, särskilt för neurodevelopment och sköldkörtelfunktion,” sade huvudforskaren Dr. Katherine E. Manz, biträdande professor vid Department of Environmental Health Sciences vid University of Michigans School of Public Health.

”Men de övergripande hälsovinsterna med amning är fortfarande tydliga och betydande. Det är viktigt att inte avskräcka från amning, utan snarare att fokusera på att skapa miljöer som begränsar moderns exponering för dessa kemikalier när det är möjligt.”

Resultaten pekar på behovet av bättre förståelse och reglering av kemikalieexponeringar som ansamlas i kvinnors kroppar och kan överföras till barn via amning — en väg som författarna menar länge har förbises.

Den globala översikten av 71 engelskspråkiga studier, publicerad den 25 november i Current Environmental Health Reports, dokumenterade mätbara nivåer av industriproducerade kemikalier som är kända för att påverka hormoner involverade i tillväxt, hjärnans utveckling, ämnesomsättning och immunfunktion.

De vanligaste hälsoproblemen kopplade till tidig exponering för hormonstörande ämnen i bröstmjölk var effekter på hjärnans utveckling och förändringar i normala nivåer av sköldkörtelhormon, visar översikten. De starkaste negativa effekterna på hjärnans utveckling var kopplade till högre nivåer av flamskyddsmedel och bekämpningsmedel.

• Högre exponering för polybromerade flamskyddsmedel var kopplad till lägre resultat på Bayley-utvecklingstesterna, som mäter tänkande, rörelse och socioemotionell utveckling hos spädbarn och småbarn.
• Ett stort antal organoklorbekämpningsmedel i bröstmjölk var kopplade till sämre kognitiva och språkliga resultat senare i barndomen, och vissa var förknippade med en högre risk för ADHD.
• Barn vars mödrar hade högre nivåer av ett flamskyddsmedel i bröstmjölken var 3,3 gånger mer benägna att uppvisa ökade utåtagerande beteenden, såsom impulsivitet, enligt Infant-Toddler Social and Emotional Assessment.

Förutom neurodevelopmental toxicitet fann många studier samband mellan mängden kemikalier i bröstmjölk och förändrade nivåer av sköldkörtelhormoner, skrev författarna.

Till exempel noterade en studie ett samband mellan obalans i sköldkörtelhormoner hos mödrar och ansamling av PBDE (polybromerade difenyletrar), specifikt i bröstmjölk kort efter förlossningen.

En annan fann att vissa bekämpningsmedel i bröstmjölk var förknippade med lägre nivåer av sköldkörtelstimulerande hormon och hormonet IGF-1 i barnens navelsträngsblod vid födseln — hormoner som spelar en viktig roll i barndomens tillväxt.

Hormonstörande ämnen kommer in i kroppen via inandning, förtäring eller hudkontakt och har tidigare upptäckts i navelsträngsblod och moderkaka. Eftersom många EDC:er ansamlas i kroppen över tid kan de överföras till bröstmjölk under amning, antyder studien.

Även om kemikaliekoncentrationerna varierade kraftigt beroende på region och kemikalietyp säger forskarna att 13 av studierna rapporterade att spädbarn fick i sig högre nivåer av EDC:er via bröstmjölk än rekommenderat.

Studierna bedömde dock inte det dagliga intaget på ett konsekvent sätt, enligt granskarna. Endast två tillämpade de säkerhetskriterier som rekommenderas för spädbarn. De övriga uppskattade exponeringen hos nyfödda med samma säkerhetsgränser som för vuxna, och justerade endast för barnets kroppsvikt.

• Bisfenoler (såsom BPA) — används i fodret på insidan av konservburkar, plastbehållare och termokvitton — och upptäcktes över hela världen. Dessa kemikalier kan efterlikna hormoner, och exponering för BPA tidigt i livet har i andra studier kopplats till ökad risk för hjärtsjukdom, stroke, typ 2-diabetes och fetma senare i livet.
• Organochlorbekämpningsmedel — många tidigare använda inom jordbruk och skadedjursbekämpning och som fortfarande finns kvar i jord och livsmedel — upptäcktes ofta, inklusive 36 olika kemikalier i 11 studier. Tidigare forskning har kopplat exponering till barndomscancer, neurologiska störningar, infertilitet, för tidig födsel samt metabola och reproduktiva problem.
• Polybromerade flamskyddsmedel — använda i möbelskum, elektronik och textilier — och polyklorerade bifenyler (PCB), som en gång användes i elektrisk utrustning och industrimaterial och fortfarande finns kvar i jord, vatten och livsmedel, upptäcktes i alla 10 studier där de analyserades. Exponering har kopplats till lägre utvecklingspoäng hos spädbarn, ökad risk för beteendeproblem och störningar i sköldkörtelhormoner.
• Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS, eller “evighetskemikalier”) — använda i nonstick-köksredskap, fläckresistenta tyger, livsmedelsförpackningar och industriella processer — upptäcktes ofta, inklusive PFOA och PFOS. Studien antyder att dessa kemikalier kan vara mer koncentrerade i den tidiga mjölken. Exponering har kopplats till cancer, sköldkörtelsjukdomar, leverskador, försvagat immunförsvar och utvecklingsproblem.
• Ftalater — vanligt förekommande i plast, hygienprodukter och livsmedelsförpackningar — upptäcktes ofta, med metaboliter som MEHP, MiBP och MnBP återkommande i studierna. Även om ftalater lämnar kroppen snabbt, är de utbredda i konsumentprodukter. Tidig exponering har kopplats till reproduktionsproblem, metabola sjukdomar och neurodevelopmentala störningar.
• Parabener — vanliga konserveringsmedel i lotions, kosmetika, schampo och vissa förpackade livsmedel — identifierades i 10 studier, med metylparaben förekommande i samtliga. Som hormonstörande ämnen kan parabener vara kopplade till reproduktionsproblem, bröstcancer, fetma och sköldkörtelrubbningar.
• Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) — en typ av luftförorening som produceras vid förbränning av fossila bränslen, trafikavgaser, tobaksrök och industriutsläpp — upptäcktes ofta. Exponering har kopplats till metabola, respiratoriska, reproduktiva och utvecklingsrelaterade problem.

Trots dessa kopplingar säger forskarna att koncentrationen av kemikalier vid ett visst mättillfälle inte ensamt avgör risken. Många ämnen ansamlas i kroppen över tid.

Dessutom varierar säkerhetsgränser internationellt och är ofta inte specifikt utformade för spädbarn, påpekar forskarna. Vissa studier uppskattade att spädbarn exponerades över rekommenderade gränser, medan andra fann nivåer under dem.

Skillnaderna mellan regioner kan bero på förändrade regleringar, variationer i industriell aktivitet, miljöföroreningar, yrkesexponering och naturliga förändringar i mjölkens sammansättning under amningsperioden, noterar författarna. Få studier följer spädbarn över tid, och insamlingsmetoder saknar konsekvens, vilket försvårar jämförelser.

Standardiserad provtagning och mer data från olika befolkningsgrupper skulle kunna hjälpa forskare att bättre förstå hur kemikalieexponering under spädbarnstiden kan påverka hälsan på lång sikt, säger författarna.

För att verkligen förstå riskerna för ammande spädbarn är det enligt forskarna avgörande att veta hur kemikalier överförs till bröstmjölk och hur moderns exponering påverkar mängden EDC:er i hennes mjölk.

”I framtida studier bör fokus ligga på att förbättra detektionstekniker, införa kvalitetskontroller och bedöma EDC-exponering över flera biologiska matriser över tid för att få mer precisa exponeringsuppskattningar hos ammande spädbarn,” säger de.

”Dessutom behövs mer robust data för att karakterisera EDC-nivåer både efter population och region och för att tydliggöra deras koppling till negativa hälsoeffekter, för att därigenom kunna ge mer heltäckande amningsrekommendationer.”

För att minska exponeringen för EDC:er kan man välja färska livsmedel framför förpackade. Välj hygienprodukter märkta ”ftalatfria”. Filtrera även dricksvattnet, städa regelbundet med dammsugare med HEPA-filter eller använd luftrenare, och undvik onödiga bekämpningsmedel i hemmet.

childrenshealthdefense.org, Amning slår modersmjölksersättning, säger forskare — men mammor måste begränsa exponeringen för kemikalier