Bröstcancer och bekämpningsmedel – ännu en studie tyder på ett möjligt samband

En studie från Michigan State University granskar omfattande data på länsnivå om användningen av bekämpningsmedel och förekomsten av bröstcancer. Forskarna fann att det finns ”måttliga positiva samband” i landsbygdslän i USA. Resultaten publicerades i Cancer Causes & Control.

Förespråkare för folkhälsa och miljö hänvisar till den växande mängden publicerad och fackgranskad forskning, såsom denna nya studie, som stöd för att samhället bör avveckla skadliga jordbrukskemikalier och övergå till ekologiska odlingsmetoder.

USA och många andra länder har standarder för certifierad ekologisk produktion, liknande den amerikanska lagen Organic Foods Production Act. Dessa regler fastställer obligatoriska produktionsmetoder, nationella listor över tillåtna och förbjudna ämnen, offentlig tillsyn samt ett intressentråd med befogenhet att besluta om tillåtna insatsvaror. Systemen omfattar även certifiering, inspektioner av jordbruksverksamheter och tillsyn för att säkerställa att reglerna följs.

Trots den ekologiska sektorns produktivitet, lönsamhet och bidrag till friska ekosystem är de federala investeringarna i dess utveckling begränsade.

Studien bidrar till den växande mängden vetenskapliga belägg som pekar på betydande brister i Federal Insecticide Fungicide and Rodenticide Act (FIFRA), den lagstiftning som reglerar bekämpningsmedel i USA. Enligt studiens resonemang misslyckas både United States Environmental Protection Agency och andra federala regelverk med att fullt ut hantera de komplexa exponeringsmönstren och de negativa effekterna på människor och miljö. Samtidigt tillåts en omfattande användning av bekämpningsmedel, inklusive vissa ämnen som redan är förbjudna i European Union, Brazil, Japan och andra länder.

Metodik och huvudsakliga resultat
Studien omfattar 2 457 län efter att län med saknade uppgifter om användning av bekämpningsmedel (77 län) eller förekomst av bröstcancer (609 län, inklusive hela delstater såsom Minnesota, Virginia, Kansas och Nevada) exkluderats.

Forskarna använde data från United States Geological Surveys projekt Pesticide National Synthesis Project, som uppskattar användningen av jordbruksbekämpningsmedel på länsnivå i kilogram.

Genomsnittliga kumulativa användningsdata för perioden 2001–2015 användes. Studien omfattade 38 bekämpningsmedel som grupperades i åtta kemiska klasser:

• Karbamater: aldikarb, karbaryl, lindan och propoxur
• Neonikotinoider: acetamiprid, klotianidin, dinotefuran, imidakloprid, tiakloprid och tiametoxam
• Organklorföreningar: dikofol, endosulfan och metoxiklor
• Organofosfater: azinfos-metyl, bensulid, klorpyrifos, diazinon, dikrotofos, dimetoat, disulfoton, etoprofos, fenamifos, malation, naled, paration och forat
• Fosfonater: glufosinat och glyfosat
• Pyretroider: cypermetrin, fenpropatrin och permetrin
• Triaziner: atrazin, propazin och simazin
• Övriga ämnen: fosetyl, terbufos, tribufos och triklopyr

Trots att myndigheten står inför aldrig tidigare skådade budgetnedskärningar och avveckling av centrala verksamheter uppger United States Geological Survey på sin webbplats att den under året kommer att publicera årliga uppskattningar av användningen av bekämpningsmedel för ”cirka 400 ämnen under perioden 2018–2022”.

Detta innebär en betydande utvidgning jämfört med den tidigare övervakningen av endast 72 ämnen fram till 2019, vilket skulle kunna möjliggöra en breddning av den typ av viktiga forskning som genomfördes i studien.

Data om förekomsten av bröstcancer samlades in via National Cancer Institutes databas State Cancer Profiles för perioden 2016–2020.

För att resultaten skulle överensstämma med rådande epidemiologisk kunskap byggde forskarna in en latensperiod på 5–15 år mellan exponeringsdata för bekämpningsmedel (2001–2015) och tidsfönstret för hälsoeffekten (i detta fall cancer) (2016–2020).

Länen klassificerades som landsbygds- eller stadsområden utifrån United States Department of Agricultures Rural-Urban Continuum Codes. Metodiken, som beskrivs mer utförligt på sidorna 2–4 i studiens PDF-version, tog hänsyn till flera potentiella störfaktorer, bland annat rökning, arbetslöshet, flyttningsfrekvens, fattigdomsnivå och utbildningsnivå.

De viktigaste resultaten i studien omfattar:

• Landsbygdslän drabbas oproportionerligt mycket. Landsbygdslän uppvisade ett statistiskt signifikant samband mellan högre förekomst av bröstcancer och exponering för hormonstörande bekämpningsmedel. Den justerade incidenskvoten (adjusted rate ratio), det vill säga en jämförelse av bröstcancerförekomsten i län med högre respektive lägre användning av bekämpningsmedel efter justering för störfaktorer, var 1,02. Med andra ord var förekomsten av bröstcancer två procent högre i landsbygdslän baserat på de 38 bekämpningsmedel som ingick i studien.
• Neonikotinoider och fosfonater. Dessa två grupper av bekämpningsmedel – där den senare omfattar glyfosat och glufosinat – visade ett specifikt och statistiskt signifikant positivt samband med högre förekomst av bröstcancer efter justering för störfaktorer.
• Analys på nivån av enskilda bekämpningsmedel. Tiametoxam (en neonikotinoid) och klorpyrifos (en organofosfatförening) uppvisade ett statistiskt signifikant samband med högre förekomst av bröstcancer.
• Högre användning av bekämpningsmedel – högre risk för bröstcancer. I landsbygdslän var den högsta användningen av bekämpningsmedel förknippad med en tydligt högre förekomst av bröstcancer jämfört med län med den lägsta dokumenterade användningen. Författarna benämner den tredjedel av länen med högst användning som den högsta tertilen. Den justerade incidenskvoten för denna tertil var 1,06, vilket innebär att förekomsten av bröstcancer var sex procent högre i de län som hade de högsta uppskattade årliga nivåerna av bekämpningsmedelsanvändning.
• Trender i användningen av bekämpningsmedel. Användningen av neonikotinoider, fosfonater och pyretroider ökade mellan 2001 och 2015, medan användningen av karbamater, organklorföreningar, organofosfater, triaziner och de utvalda övriga bekämpningsmedlen generellt minskade under samma period.

Tidigare bevakning
Det finns ett stort antal studier som undersöker sambandet mellan användning och exponering för bekämpningsmedel och bröstcancer, vilket dokumenterats i den vetenskapliga, fackgranskade litteraturen.

Forskning som publicerades i PLOS One analyserade ”effekten av kronisk yrkesmässig och hushållsrelaterad exponering för bekämpningsmedel på den klinisk-patologiska profilen för bröstcancer hos kvinnor på landsbygden i sydvästra Paraná”, ett område i Brasilien som domineras av jordbruk och omfattande användning av bekämpningsmedel. Forskarna fann att ”exponering för bekämpningsmedel främjar förekomsten av mer aggressiv bröstcancer”.

Kvinnorna i den exponerade gruppen uppgav att de hade tillbringat minst 50 procent av sina liv med arbete som innebar hantering av bekämpningsmedel och att de haft direktkontakt med dessa ämnen minst en gång i veckan. Arbetsuppgifterna omfattade bland annat att tvätta föremål som kontaminerats av bekämpningsmedel, bereda och späda ut koncentrerade preparat samt spruta ut utspädda bekämpningsmedel på grödor.

– Dessutom uppgav 94 procent av kvinnorna i den exponerade gruppen att de utförde dessa arbetsuppgifter utan att använda personlig skyddsutrustning, inte ens handskar, skriver forskarna.

Bland de övriga resultaten framkom att exponerade patienter hade en högre förekomst (32,83 procent) av den mer aggressiva bröstcancersubtypen Luminal B. Dessutom var exponering för bekämpningsmedel kopplad till högre sjukdomsåterfall och större motståndskraft mot kemoterapi jämfört med personer som inte exponerats.

En studie publicerad i Immunopharmacology and Immunotoxicology fann att kvinnor med yrkesmässig exponering för bekämpningsmedel har förhöjd förekomst av bröstcancer.

Baserat på en analys av kliniska och patologiska data från 188 drabbade kvinnor visade forskarna att ”yrkesmässig exponering för bekämpningsmedel förändrar sjukdomens kliniska manifestation hos patienter med bröstcancer beroende på åldern vid insjuknandet, genom att påverka produktionen av cytokiner, särskilt hos dem som diagnostiserats i yngre ålder”.

En studie publicerad i Ecotoxicology and Environmental Safety visade att det vanligt använda ogräsmedlet atrazin kan främja utvecklingen av bröstcancer genom att hämma aktiveringen och funktionen hos immunceller samt öka aktiviteten hos enzymer som bidrar till tumörutveckling.

Bekämpningsmedlens potential att störa hormonsystemet är särskilt oroande när det gäller bröstcancer.

Till exempel bidrar en studie publicerad i Chemosphere till den växande forskningen som visar att glyfosat kan påverka hormonsystemet på ett sätt som främjar utvecklingen av bröstcancer.

Exponering för ogräsmedlet glyfosat och andra glyfosatbaserade preparat i höga koncentrationer efterliknar de östrogenliknande cellulära effekterna av det naturligt förekommande hormonet 17β-östradiol (E2). Detta förändrar bindningsaktiviteten till östrogenreceptor alfa (ERα) och leder därmed till grundläggande förändringar i bröstcancercellernas proliferation (tillväxt och mängd).

I en studie som publicerades i maj 2024 i Science of The Total Environment genomförde forskare en omfattande litteraturöversikt av befolkningsbaserade studier som visat starka samband mellan direkt och akut exponering för bekämpningsmedel och en förhöjd risk för bröstcancer.

Insekticider – särskilt malation, klorpyrifos, terbufos, klordan och dieldrin – var den dominerande gruppen bekämpningsmedel i de studier som granskades. Forskarna Carolina Panis och Bernardo Lemos betonade dock behovet av att följa de livslånga konsekvenserna av exponering hos kvinnliga jordbruksarbetare och bekämpningsmedelssprutare även för andra vanligt använda ämnen, däribland atrazin och glyfosat.

– Tio av de elva utvalda studierna rapporterade minst ett signifikant samband mellan någon aspekt av exponering för bekämpningsmedel och risken för bröstcancer, sammanfattade forskarna.

childrenshealthdefense.org