Forskare i Singapore presenterade förra månaden en prototyp för ett ”biologiskt datacenter” – en datoranläggning som använder labbodlade mänskliga hjärnneuroner kopplade till elektronik för att bearbeta data.
Prototypen använder ”wetware” – levande nervceller som härrör från mänskliga stamceller och hålls vid liv i ett laboratorium – för att skapa ett gränssnitt mot kiselbaserad hårdvara.
Cellerna, som har omprogrammerats från donerade hud- eller blodceller, har en livslängd på sex månader. Livsuppehållande utrustning håller dem vid en kontrollerad temperatur under sterila förhållanden och förser dem med näringsämnen, uppgav företaget.
Elektroder stimulerar cellerna och registrerar deras aktivitet. Därefter omvandlar datorer denna aktivitet till användbara in- och utdata för programvara.
I ett pressmeddelande uppgav Yong Loo Lin School of Medicine vid National University of Singapore, som samarbetade med Cortical Labs och DayOne för att utveckla prototypen, att den ger ”en kraftfull inblick i hur biologi och teknik kan förenas för att förändra framtidens databehandling”.
Patrick Wood, chefredaktör för Technocracy News, kallade prototypen ”kuslig”.
Är biologiska laboratorier verkligen mer energieffektiva?
Cortical Labs, som utvecklade tekniken – CL1-systemen – uppger att fördelen med att använda neuroner som informationsprocessorer är att neuroner, till skillnad från traditionella datorchip, bildar mönster som förändras över tid.
Företaget har tidigare ”odlat neuroner på ett chip” och lärt dem att spela videospelen Pong och Doom.
Varje enhet i CL1-systemet innehåller omkring 200 000 mänskliga neuroner som odlats på ett kiselchip med en mikroelektroduppsättning som stimulerar cellerna och registrerar deras reaktioner. Programvara omvandlar sedan dessa reaktioner till något som en dator kan använda.
Forskarna hävdar att deras teknik kan lösa några av de energiproblem som är förknippade med den explosionsartade utvecklingen av artificiell intelligens (AI).
De datacenter som byggs i snabb takt runt om i världen kräver enorma mängder energi och vatten. Den mänskliga hjärnan fungerar med betydligt mindre energi – ungefär 20 watt, uppgav forskarna.
De har dock inte offentligt redogjort för den energi- och resursförbrukning som krävs för att hålla cellerna vid liv.
Andra produkter som använder labbodlade celler – däribland labbodlat kött – har visat sig vara energikrävande.
Kritiker av det biologiska datacentret varnar för att AI-tekniken förändras så snabbt att nya datacenter och den hårdvara de innehåller snabbt kommer att bli föråldrade – möjligen redan innan de tas i drift.
Uppskalning skulle kräva ett enormt antal hjärnceller
Prototypen för det biologiska datacentret är en liten, strikt kontrollerad datoranläggning. Alla offentliga påståenden kommer från utvecklaren, så det finns inga storskaliga, oberoende belägg från verkliga förhållanden som stöder påståendena.
Cortical Labs har öppnat en anläggning i Melbourne i Australien och planerar en större anläggning i Singapore.
Systemen är i ”bänkskala” – anläggningen i Melbourne har endast 120 enheter. Typiska datacenter har tiotusentals servrar.
Kritiker hävdar att neuronernas förmåga att spela enkla spel fungerar som ett konceptbevis, men att det är långt ifrån att visa att tekniken har den praktiska kapacitet som krävs för att konkurrera med moderna datorer.
”Att skala upp levande celler till något som är tillräckligt tillförlitligt för att användas i infrastruktur är en stor teknisk utmaning”, enligt Live Science.
Cortical Labs är ett startupföretag som grundades 2019. I mars hade företaget tagit in 11 miljoner dollar i finansiering, med investerare som Horizons Ventures, Blackbird Ventures, LifeX Ventures, Radar Ventures och In-Q-Tel – ett riskkapitalbolag som finansieras av CIA.
Att använda tekniken för ett ”datacenter” tycks innebära en kursändring för Cortical Labs.
När företaget först presenterade tekniken 2025 beskrev det den som en ”plattformsteknik” för läkemedelsutveckling och sjukdomsmodellering i syfte att utveckla behandlingar för tillstånd som epilepsi och Alzheimers sjukdom.
Är vi på väg in på transhumanismens område?
Wood sade till The Defender att det påminde honom om den tidigare presidenten Barack Obamas initiativ för kartläggning av hjärnan, som finansierades av bland andra National Institutes of Health (NIH) och DARPA och som främjades av NIH:s tidigare chef Francis Collins.
”De här människorna har alldeles för mycket tid över, och om det inte vore för offentliga skattemedel skulle de svälta ihjäl”, sade Wood.
Robinson sade att projektet väcker allvarliga farhågor ”om det bredare ’transhumanistiska’ landskapet, där forskare och miljardärinvesterare försöker sudda ut gränsen mellan levande varelser – inklusive människor – och AI/datorer”.
Hon tillade:
”Vi har alla sett artiklar som entusiastiskt beskriver AI-robotsoldater – i princip datorer med mänskligt utseende och mänskliga egenskaper. Det finns farhågor kring vem som kontrollerar dessa tekniker, vilka deras motiv är, vad som händer när något går fel och/eller roboten hamnar utom kontroll samt vem som bär ansvar och kan ställas till svars för eventuella skador som orsakas.”
En stor del av denna forskning bedrivs i hemlighet, tillade hon. ”Vi måste omgående kräva transparens och ansvarsutkrävande när det gäller vart forskning och investeringar styrs och engagera oss i de etiska frågor som detta medför. Vi måste styra tekniken innan den styr oss.”
childrenshealthdefense.org, Labbodlade mänskliga hjärnceller driver världens första biologiska datacenter
