Spädbarn kan få i sig miljontals mikroplastpartiklar och spår av skadliga kemikalier via modersmjölksersättning, plastflaskor och andra produkter som används vid matning, enligt en vetenskaplig forskningsöversikt.
Forskningsöversikten, som publicerades i september i Environmental Science and Pollution Research, granskade 27 studier av dessa produkter som publicerats under det senaste decenniet.
Studierna visar tecken på förekomst av små plastpartiklar och hormonstörande kemikalier, däribland ftalater, bisfenoler, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS, även kallade ”evighetskemikalier”), samt organiska fosforbaserade flamskyddsmedel och deras nedbrytningsprodukter.
Sammantaget belyser resultaten ett växande problem med ”djupgående” konsekvenser för folkhälsan, enligt författarna.
”Denna forskningsöversikt belyser den dagliga, ofta obemärkta och bristfälligt reglerade exponering för olika kemiska ämnen som förekommer i dag”, skrev de.
”Upptäckten av plastpartiklar i modersmjölksersättning och nappflaskor, redan innan de används för första gången, väcker etiska frågor om säkerheten hos produkter som är avsedda för denna befolkningsgrupp.”
Mängderna kan vara mycket små räknat i vikt, men exponeringen kan orsaka långsiktiga hälsoskador. Frekvent konsumtion av modersmjölksersättning, särskilt när amningen är begränsad, ökar oron för exponeringen.
Mikroplaster (MP, det vill säga partiklar som är mindre än 5 millimeter) kan ge upphov till mycket reaktiva, syreinnehållande molekyler som kan skada celler. Studier visar också att mikroplaster kan skada tarmslemhinnan eller påverka tarmbakterierna negativt.
Samtidigt kan hormonstörande kemikalier störa kroppens hormonella signalering och energireglering, enligt författarna.
Kemikalier som ftalater, bisfenol A (BPA) och PFAS har kopplats till negativa graviditets- och förlossningsutfall, astma, hjärt-kärlsjukdomar, försämrad kognitiv förmåga, fetma och reproduktionsproblem.
Ny forskning tyder exempelvis på att tidig exponering för PFAS kan påverka både barn och vuxna, och att vissa negativa effekter kan föras vidare till nästa generation.
Hur spädbarn kan exponeras för föroreningar
Spädbarn löper särskilda risker vid exponering för dessa ämnen eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas och inte kan bryta ned och utsöndra de flesta föroreningar lika effektivt som vuxnas kroppar. Deras nervsystem och hormonsystem är också känsligare för störningar i ämnesomsättningen och hormonregleringen.
Forskningsöversikten beskriver två huvudsakliga exponeringsvägar: plastpartiklar som frigörs från plastflaskor, matningsredskap eller förpackningar, samt kemikalier som överförs från material i kontakt med livsmedel till kommersiellt tillverkad modersmjölksersättning.
En studie uppskattade att nappflaskor av polypropen kan frigöra mellan 1,3 miljoner och 16,2 miljoner mikroplastpartiklar per liter (33,8 amerikanska fluid ounces) vid vanlig beredning av modersmjölksersättning. En nappflaska med cirka 118 milliliter (4 amerikanska fluid ounces) skulle kunna innehålla nästan 2 miljoner partiklar, enligt forskningsöversikten.
Forskningsöversikten visade också att plastpartiklar förekommer i kommersiellt tillverkad modersmjölksersättning i pulverform, liksom kemikalier i förpackningar för modersmjölksersättning och i fasta eller halvfasta livsmedel. Bland de ämnen som rapporterades fanns ftalater, såsom di(2-etylhexyl)ftalat, BPA samt organofosfatiska flamskyddsmedel och deras nedbrytningsprodukter.
Exponeringen kan börja redan före födseln. Forskningsöversikten identifierade studier där plastpartiklar eller närbesläktade ämnen hade påvisats i moderkakan, bröstmjölk och andra biologiska prover. Detta tyder på att spädbarn kan exponeras för föroreningar även från andra källor än modersmjölksersättning och nappflaskor. Bröstmjölk är fortfarande den rekommenderade näringen för spädbarn.
En annan studie, som publicerades i oktober, förstärker oron för att mikroplaster kan hamna i dricksvatten avsett för spädbarn och småbarn.
Forskarna påvisade genomgående polypropenpartiklar på 20–50 mikrometer i vatten från så kallade sippy cups, det vill säga spillfria dricksflaskor av plast med sugrör, avsedda för småbarn.
De uppskattade att barn i åldern 3–6 år skulle kunna få i sig 1,2 nanogram polypropen per kilo kroppsvikt och dag genom att ta 100 klunkar från en återanvändbar flaska av polypropen. Långvarig användning samt att suga på och bita i sugröret kan bidra till att partiklar frigörs.
Kemikalier i plast kan skada spädbarns tarmhälsa och immunförsvar
Vissa studier som hänvisas till i forskningsöversikten från september rapporterade samband mellan exponering för plastrelaterade kemikalier och förändringar i kroppen som kan påverka spädbarns hälsa eller utveckling.
En studie visade exempelvis en minskad mångfald av bakterier i tarmen. Dessa bakterier hjälper till att utveckla immunförsvaret, skyddar mot skadliga mikroorganismer och stödjer matsmältningen.
En annan studie kopplade användningen av nappflaskor i plast till förändringar i tarmens innehåll av vitaminer, mineraler och kortkedjiga fettsyror. Dessa ämnen bidrar till att upprätthålla en god tarmhälsa, stödja immunförsvaret och reglera inflammation.
Djurförsök har också visat på möjliga långsiktiga effekter. I en studie upptäckte forskarna förändringar i hormonnivåerna och störningar i äggstockarnas funktion. De rapporterade även reproduktionsrelaterade effekter över flera generationer hos musungar som exponerats för mikroplaster.
Andra djurstudier tydde på att mikroplaster skulle kunna störa matsmältningen och upptaget av viktiga mjölkproteiner. Dessa proteiner bidrar med näringsämnen som behövs för tillväxt och utveckling.
”Resultaten från djurmodeller stärker den biologiska rimligheten i att långsiktiga hälsoeffekter kan uppstå. Det är dock fortfarande osäkert i vilken utsträckning resultaten är tillämpliga på människor”, skrev författarna.
Krav på bättre övervakning och reglering av produkter för spädbarnsmatning
Forskningsöversikten har betydande begränsningar. Forskarna uppgav att de inte hade bedömt kvaliteten på de 27 studierna. Skillnader i testmetoder och urvalsstorlekar gjorde det svårt att jämföra resultaten. Merparten av det vetenskapliga underlaget kom från observationsstudier, laboratorieexperiment eller djurstudier.
Det återstår fortfarande att fastställa hur stora mängder av dessa föroreningar som spädbarn tar upp, hur deras kroppar reagerar och om exponeringen leder till bestående hälsoeffekter, påpekade författarna. Att föroreningar påträffas i produkter för spädbarn innebär inte i sig att det är bevisat att de orsakar sjukdom.
Dessutom finns det inga internationellt vedertagna gränsvärden för mikroplaster i livsmedel, och reglerna för kemiska tillsatser varierar mellan olika regioner.
Tidigare i år meddelade USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet, Food and Drug Administration (FDA), att modersmjölksersättning fortfarande är säker att använda. Beskedet kom efter att myndigheten hade presenterat resultaten från sin hittills mest omfattande undersökning av föroreningar i modersmjölksersättning, där man bland annat testade förekomsten av tungmetaller, bekämpningsmedel, ftalater och PFAS. Undersökningen omfattade dock inte mikroplaster.
Författarna rekommenderar följande åtgärder:
-
Bättre övervakning av mikroplaster och hormonstörande kemikalier i modersmjölksersättning, förpackningar och produkter som används vid spädbarnsmatning.
-
Enhetliga testmetoder.
-
Mer forskning om exponering under den tidiga barndomen.
-
Säkrare förpackningar.
-
Strängare gränsvärden för kemikalier som överförs från förpackningar till livsmedel.
”Att skydda barn under utveckling innebär att förutse och kontrollera de faktorer som skulle kunna hota deras hälsa”, skrev författarna.
”Även om det vetenskapliga underlaget fortfarande är begränsat är det tillräckligt för att motivera åtgärder från tillsynsmyndigheter, folkhälsomyndigheter och forskningsinstitutioner. Därför är det nödvändigt att inrätta ett system för toxikologisk övervakning av barn, med konkreta åtgärder för att hantera detta problem.”
