Förra veckan publicerade människorättsgruppen Amnesty International en svidande rapport som anklagar den ukrainska militären för att placera sina trupper nära civila områden på sätt som kan uppgå till krigsbrott.
Amnestys rapport listade fall där ukrainska styrkor verkade ha utsatt civila för fara i 19 städer och byar i Charkiv-, Donbas- och Mykolaiv-regionerna. De ”hittade fall där ukrainska styrkor hade lokaliserat sig precis bredvid där civila bodde, vilket potentiellt utsätter dem för risk från inkommande rysk eld”.
Nästan lika snabbt som den släpptes fördömde ukrainska och internationella experter rapporten som vilseledande. Chefen för Amnestys kontor i Ukraina avgick i protest och anklagade rättighetsorganisationen för att papegoja Kremls propaganda.
”Vi står helt fast vid våra upptäckter”, sade rättighetsgruppen på söndagen, men den betonade att ”ingenting vi dokumenterat ukrainska styrkor gör på något sätt rättfärdigar ryska kränkningar”.
I Sverige och i andra länder har många Amnesty-medlemmar avslutat sitt medlemskap i protest. Per Wästberg som var med och grundade Amnesty Sverige 1964 tillsammans med advokaten Hans Göran Franck lämnar nu svenska Amnesty efter människorättsorganisationens uttalanden.
”Jag har nu varit medlem i snart sextio år. Det är med tungt sinne som jag, med anledning av Amnestys uttalanden kring kriget i Ukraina, avslutar ett långt och givande engagemang”, skriver han till Svenska Dagbladet.
Rapporteringen om Ukrainakriget har sedan starten varit kantad med anklagelser om krigsbrott från både Rysk och Ukrainsk sida. I Europa har nästan alla negativa skrivelser om Ukraina slagits bort som propaganda.
Nu när Amnesty för fram denna kritik kanske det inte är lika lätt att ignorera möjligheten till att Ukraina använder civila sköldar. Att det först fram så mycket kritik mot Amnestys rapport är troligen ett resultat av att krigspropagandan som förs ut i Europa har satt sig djupt i våra sinnen. Att på något sätt kritisera Ukraina är hos många omöjligt och kommer genast att klassas som Rysk propaganda. Faktumet att krigsförbrytelser sker och har skett i nästan alla krig i historien är någonting som många inte kan ta in. Propagandan bygger helt på att det finns en god sida och en ond sida. Både Ryssland och Ukraina bygger sin propaganda på samma sätt.
Det är lätt att se att vi utsätts för propaganda bara genom att se på framsidorna av dagstidningarna där man dag in och dag ut försöker få det att se ut som om Putin har fått någon ny dödlig sjukdom och kommer att förlora kriget om vi bara kämpar på lite till. Om människor skulle förstå den verkliga kostnaden av kriget både för civila och för infrastruktur och miljö så skulle det inte gå att fortsätta.
Jag ser att risken med Amnestys rapport är att folk börjar att bli kritiska till vår egen propaganda och helt enkelt blir mer nyanserade. Detta är någonting som jag tror är mycket oönskat från maktelitens håll som gör allt för att kriget skall fortgå så länge som möjligt. Den som tjänar på kriget är vapenindustrin och de stora oligarkerna som efter att området är depopulerat och utbombat kan köpa upp naturtillgångar och mark till vrakpriser. Dessa globalister ser makt som enda målet och bryr sig inte om vanliga soldater eller civila.
Mikael Cromsjö, Amnesty belyser Ukrainas krigsbrott
