Att äta ultraprocessade livsmedel ökar risken för dödlighet, särskilt för kvinnor

NOVA 1 (Obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel) — Detta är ätbara växt- och djurprodukter (hela livsmedel) som har genomgått minimal modifiering eller konservering för att förbättra hållbarhet och underlätta förberedelser.

NOVA 2 (Bearbetade kulinariska ingredienser) — Dessa genomgår malning, raffinering och pressning. Honung, salt, socker, smör och vegetabiliska oljor tillhör denna kategori.

NOVA 3 (Bearbetade livsmedel) — Dessa görs genom att kombinera NOVA 1 och 2 — Grupp 2-livsmedel tillsätts till Grupp 1-livsmedel för att förbättra deras ”hållbarhet och sensoriska egenskaper.”

NOVA 4 (Ultraprocessade livsmedel och drycker) — Dessa innehåller få eller inga komponenter från Grupp 1 och är industriella formuleringar som använder ovanliga tillsatser utanför Grupp 2. Dessa livsmedel är massproducerade och mycket bearbetade för hög smaklighet.

NOVA 4-livsmedel, eller ultraprocessade livsmedel, är utformade för att ha lång hållbarhet, även utan kylförvaring, och kan inte reproduceras hemma. Om du läser deras etiketter kommer du ofta att se att de innehåller mer än fem artificiella ingredienser, varav de flesta är svåra att uttala.

Den aktuella studien är inte den första som belyser de skadliga effekterna av ultraprocessade livsmedel.

Som forskarna noterade, ”Sedan 2019 har framväxande kohortstudier … visat positiva samband mellan intaget av ultraprocessade livsmedel och dödlighet av alla orsaker.”

Nedan kommer vi att diskutera ytterligare två nyligen publicerade artiklar som beskriver de negativa effekterna av dessa livsmedel.

Ultraprocessade livsmedel ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Den aktuella studien ovan nämner dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar som en av riskfaktorerna kopplade till ultraprocessade livsmedel; en tidigare studie bekräftar denna effekt.

Studien, publicerad i The Lancet, undersökte tre prospektiva kohortstudier för att fastställa sambandet mellan ultraprocessade livsmedel och hjärtsjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, kranskärlssjukdomar och stroke.

Kohortstudierna omfattade 75 735 deltagare som var vårdpersonal. Två av studierna bestod av kvinnliga sjuksköterskor, medan den tredje bestod av manliga hälsoprofessionella.

Forskarna utvärderade deltagarnas matintag vartannat till vart fjärde år, tillsammans med deras hälsoutfall. De fann att personer som åt mest ultraprocessade livsmedel hade:

11 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdomar,
16 procent högre risk för kranskärlssjukdomar, och
4 procent högre risk för stroke.

Forskarna bekräftade sina resultat genom att genomföra en systematisk översikt och meta-analys av publikationer och kohortstudier från andra länder. De fann att deltagare som konsumerade stora mängder ultraprocessade livsmedel hade:

17 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdomar,
23 procent högre risk för kranskärlssjukdomar, och
9 procent högre risk för stroke.

Enligt författarna:

”Typiska ultraprocessade livsmedel (t.ex. sockersötade drycker, processat kött, snabbmat) är energitäta och innehåller mycket tillsatt socker, mättat fett och natrium, vilket är etablerade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.”

”Även om det inte fokuserar på livsmedelsbearbetning, har en stor mängd litteratur konsekvent kopplat sockersötade drycker och processat kött till hjärt-kärlsjukdomar, på samma sätt som artificiellt sötade drycker. Ämnen som introduceras i ultraprocessade livsmedel under produktion och förpackning kan också öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.”

Studieförfattarna påpekade också att typen av ultraprocessad mat påverkar hur stor risken är. Artificiellt sötade drycker och processat kött var särskilt skadliga, medan salta snacks och yoghurt eller desserter gjorda med mejeriprodukter hade lägre risker.

25 negativa hälsoeffekter associerade med ultraprocessade livsmedel
Författarna till en studie från juni tog det hela ett steg längre genom att granska befintliga meta-analyser och publikationer om konsumtion av ultraprocessade livsmedel, med en täckning som sträcker sig från dessa livsmedels ursprung fram till 2023.

Resultaten var chockerande, eftersom de visade att ultraprocessade livsmedel var associerade med 25 olika negativa hälsoeffekter hos vuxna, barn och ungdomar.

Några av dessa, såsom hjärtsjukdomar och diabetes, liknar resultaten från de två tidigare nämnda studierna. Dock identifierades också andra unika tillstånd kopplade till dessa livsmedel.

Dessa inkluderar luftvägssjukdomar, njur-, lever- eller mag-tarmsjukdomar, psykiska problem och fler därtill.

Forskarna förklarade även vissa verkningsmekanismer som orsakar dessa negativa effekter, vilka oftast är relaterade till bearbetningsmetoderna och de tillsatta artificiella ingredienserna som används.

Till exempel:

• Tillsatser som tartrazin och karmin, eller E-120, som används i ultraprocessade livsmedel, framkallar proinflammatoriska cytokiner och överkänslighetsreaktioner, vilket leder till pipande andning och astmasymtom.
• Den förändrade livsmedelsstrukturen hos ultraprocessade livsmedel gör dem mer hyperglykemiska än minimalt och måttligt bearbetade livsmedel.
• Ultraprocessade livsmedel är konstruerade för att ha ”supernormala aptitegenskaper”, vilket leder till ohälsosamma kostvanor, såsom överätning och högt energiintag.
• En djurstudie fann att karragenan, ett vanligt tillsatsämne i dessa livsmedel, orsakar förhöjt fasteblodsocker och insulinresistens.
• Aspartam, ett artificiellt sötningsmedel som används i dessa livsmedel och drycker, hämmar syntesen och frisättningen av neurotransmittorer som är viktiga för att förhindra utveckling av depression.

Författarna drog slutsatsen:

”Vår översikt och uppdaterade meta-analyser identifierade 25 negativa hälsoeffekter associerade med högre konsumtion av ultraprocessade livsmedel. Av dessa var försämrad njurfunktion samt pipande andning hos barn och ungdomar övertygande kopplade till högre konsumtion av ultraprocessade livsmedel.”

”Dessa resultat tyder på att kostmönster med låg konsumtion av ultraprocessade livsmedel, och som inkluderar högre konsumtion av minimalt bearbetade livsmedel såsom fullkorn, frukt, grönsaker, ägg, kött, mjölk etc., kan ge stora folkhälsovinster.”

Den mest toxiska ingrediensen i ultraprocessade livsmedel, mer destruktiv än syntetiska tillsatser

Många av studierna ovan belyser de skadliga effekterna av tillsatser och artificiella ingredienser som används vid tillverkning av ultraprocessade livsmedel.

Varje gång du konsumerar dessa livsmedel utsätter du dig för syntetiska smakämnen, genetiskt modifierade föreningar, föroreningar som bekämpningsmedel och hormonstörande kemikalier som bisfenol A (BPA).

Det finns dock en särskild ingrediens som är vanligt förekommande i dessa livsmedel och orsakar störst skada. Det är inget mindre än omega-6-fettsyran linolsyra.

Linolsyra finns i stora mängder i fröoljor, vilka används i rikliga mängder vid tillverkning av ultraprocessade livsmedel. Cirka 50 % eller mer av de totala kalorierna i processade livsmedel kommer från fröoljor.

Linolsyra är en fleromättad fettsyra, kännetecknad av flera dubbelbindningar som gör den kemiskt instabil och mottaglig för oxidation, särskilt i närvaro av reaktiva syrearter (ROS), som produceras under cellens energiproduktion.

Denna oxidativa stress kan leda till bildandet av avancerade lipoxidationsslutprodukter (ALEs), som bidrar till cellskador genom att generera fria radikaler. Dessa fria radikaler skadar cellmembran, mitokondrier, proteiner och DNA, vilket försämrar cellernas funktion överlag.

Inuti kroppen bryts LA också ner till oxiderade linolsyra-metaboliter (OXLAMs), skadliga metaboliter som har en djupgående negativ inverkan på hälsan. Tillsammans orsakar ALEs och OXLAMs mitokondriell dysfunktion — en kännetecknande faktor för de flesta kroniska sjukdomar.

Linolsyra har dessutom en mycket lång halveringstid i kroppen, vilket gör den mer skadlig för hälsan än socker. Dess halveringstid är cirka 600 till 680 dagar, eller nästan två år. Det innebär att det tar ungefär sex år att ersätta 95 procent av linolsyra i kroppen med hälsosamma fetter.

Det är därför jag rekommenderar att hålla ditt linolsyra-intag så lågt som möjligt.

För att göra detta bör du eliminera alla ultraprocessade livsmedel, fröoljor och nötter från din kost. Idealiskt sett bör du bara få i dig 5 gram linolsyra per dag, men om du kan minska det till två gram är det ännu bättre och mycket närmare det linolsyra-intag som våra förfäder hade.

Det är också rekommenderat att begränsa intaget av enkelomättade fettsyror (MUFA), såsom olivolja och macadamianötter, på grund av deras innehåll av oljesyra, som är nästan lika skadlig för hälsan som linolsyra.

Rensa upp din kost genom att välja hela, obearbetade livsmedel
Ju tidigare du eliminerar ultraprocessade livsmedel från ditt liv, desto bättre chanser har du att undvika de hälsoproblem som nämnts ovan. Om du är som de flesta utgör dessa livsmedel förmodligen en betydande del av din kost, vilket gör det till en överväldigande utmaning att helt ta bort dem från ditt liv.

Att börja långsamt är en bra idé — till exempel kan du byta ut processade chips och kakor mot hälsosammare snacks som fruktskivor eller grönsaksstavar. Ta bort alla sockersötade drycker som läsk från ditt hem och välj rent vatten eller fruktjuice istället.

Tricket är att se det som en möjlighet att dra nytta av varje måltid. Att välja hela livsmedel hjälper dig inte bara att undvika farorna med ultraprocessade livsmedel, utan det ger också näring och stödjer din hälsa.

childrenshealthdefense.org, Att äta ultraprocessade livsmedel ökar risken för dödlighet, särskilt för kvinnor