I våras drev en minoritet i riksdagen igenom att implementeringen av EU:s kontroversiella och integritetskränkande datalagringsdirektiv ska skjutas upp i ett år.
Beslutet skedde på initiativ av Miljöpartiet och Vänsterpartiet och fick stöd av Sverigedemokraterna. De använde sig av regler i grundlagen som säger att ett förslag som rör mänskliga rättigheter ska vila i ett år om fler än en sjättedel av de röstande riksdagsledamöterna vill det.
Justitieutskottet kan ta upp frågan nästa gång i mars 2012. Datalagringsdirektivet innebär att telefon- och internetoperatörer ska spara information om telefonsamtal, sms, e-post och internettrafik.
Myndigheterna ska kunna använda uppgifterna för att utreda grova brott och för att kartlägga varifrån, när och med vem misstänkta har haft kontakter. Sverige skulle ha lagstiftat om de delar av direktivet som gäller telefoni senast i september 2007. Delarna som gäller Internet skulle vara genomförda i mars
2009.
Eftersom Sverige inte infört direktiv inom den tid som EU kräver stämdes regeringen inför EU-domstolen av EU- kommissionen i Bryssel.
Regeringen försökte försvara sig inför domstolen med att dagens svenska regler om teleövervakning kan användas för att tillgodose polisens behov. Men EU-domstolen i Luxemburg gick på EU-kommissionens linje. I februari 2010 fälldes Sverige i EU-domstolen för att inte ha infört datalagringsdirektivet. Konsekvensen är att EU-kommissionen kräver straffavgifter.
Det innebär att avgiften stiger med 9.600 euro om dagen och att kravet efter en senare dom i EU-domstolen kan öka till 41.000 euro per dag. I dagsläget är kravet uppe i drygt 50 miljoner kronor.
Brottet består i att riksdagen har följt de demokratiska spelreglerna och tillämpat svensk grundlag.
nejtilleu.se, Brott att tillämpa svensk grundlag
