Aldrig har det varit så enkelt att hitta likasinnade individer och skaffa vänner som delar samma intressen och har likadana åsikter som en själv. Oavsett hur konstig och udda hobby eller livsfilosofi man har så finns det alltid någon grupp eller nätverk där ute att passa in i, andra som tycker och tänker som en själv som man kan diskutera de ämnen man brinner för finns bara ett knapptryck bort. Internets framfart och samhällets digitalisering har gjort att man kan skapa relationer och band till människor från världens alla hörn, och en person du till exempel lärt känna på sociala medier vet mer om dig än grannen som bor på andra sidan gatan eller kollegan vid skrivbordet mitt emot dig på jobbet.

På bussen sitter du och chattar med en någon som befinner sig på en helt annan plats än dig, istället för att samtala med resenären som sitter på sätet bredvid. På fikarasten sitter du och scrollar för att se vad andra har för sig, vad de äter till lunch, vart någonstans de åkt på semester eller hur deras nybyggda altan ser ut, istället för att snickelisnacka med arbetskamraterna och höra om hur deras helg varit. Du vet inte om vart resenären är på väg och varför och du vet heller inte vad dina kollegor brukar göra på fritiden eller vad deras favoritbok heter, för du har skapat din egen lilla klick genom skärmen. Där tycker människor som du, där delar människor samma åsikter sig dig och där omger du dig av allt det där härliga som du tycker om.

Resenären på sätet bredvid dig på bussen kanske har en spännande och intressant livshistoria eller berättelse att dela med sig av. En av dina kollegor kanske har råkat ut för någonting tråkigt i helgen och vill prata av sig och de andra kanske har bra bok- eller filmtips att dela med sig av. Ingen utav dessa individer kanske inte delar vare sig samma livsfilosofier eller intressen och hobbys som du, men de kanske är trevliga, lättsamma och kommer att tillföra någonting i ditt liv om du bara ger dem chansen. Alla har vi något att säga och alla har vi vår egen väg att gå, och på vägen kan vi hjälpa varandra, kanske vidga varandras vyer och få den ena och den andre att tänka till, kanske till och med tänka om.

Men detta existerar knappt längre, då alla är inne i sin egen lilla bubbla, tryggt omhuldade av allt det där härliga bakom skärmen där man skapat sin alldeles egna algoritm.

Internets framfart och det digitaliserade samhället har gjort att världen blivit både mer tillgänglig och därmed även mindre; alla har tillgång till allt och människan som art blir enklare att styra. Individer dras numera åt samma håll och människor blir alltmer som en enda stor organism som tycker och tänker likadant, för man antingen omger sig av det som är likadant som en själv eller så följer man bara med strömmen dit alla andra är. Vårt beteendemönster, åsikter, tankar och livsfilosofier dras för var dag som går mer och mer åt en centrerad mittpunkt. Speciellt i det västerländska moderna samhället – här ska alla tycka och tänka likadant, se likadana ut, lyssna på den eller den musiken, se på det eller det TV-programmet och prata om den och den världsnyheten. Tillhör du inte den stora massan, du letar du febrilt tills du finner din egen lilla klick.

Om vi backar bandet, säg bara för 30 år sedan, då var det inte lika lätt att kunna välja någorlunda så fritt som man kan nu vilket sammanhang man ville tillhöra. Internet fanns inte i samma utsträckning tillgängligt för gemene man och växte man upp i exempelvis en mindre stad där utbudet inte var det bästa fick man helt enkelt nöja sig med att antingen vara en outsider eller ställa sig i ledet tillsammans med de andra. Valmöjligheterna var helt enkelt inte så många som de är idag. Människor på andra sidan jordklotet fanns inte ett knapptryck bort utan det var bibliotek, böcker, tidningar, resebyråer och brevväxling som gällde. Hade man tur kanske det fanns en handfull individer i närområdet som delade samma livsfilosofi er och intressen som en själv som man kunde anordna träffar och grupper med och nörda ner sig i olika ämnen, men om man jämför med alla de digitala forum som finns idag så var det som en droppe i havet.

Du har idag världen är i din hand så därför behöver du aldrig kompromissa om något. Resultatet av detta är att vi stagnerar och inte längre utvecklas mentalt och själsligt utan hela tiden har möjligheten att välja den enklaste vägen fram. Vi behöver knappt träna på våra sociala kompetenser längre eller lära oss att ibland möta motstånd, mothugg, eller anpassa oss in i situationer som känns obekväma eller långtråkiga, höra och ta del av andras tankar och åsikter, eftersom vi numera endast väljer att umgås med människor som är som en själv.

Eftersom vi inte hamnar i andra rum än de vi själva aktivt väljer förfaller våra sociala färdigheter som i sin tur leder till vilket leder till att det blir svårare och svårare för oss att prata med människor som inte tillhör samma nära nätverk som de vi vill befinna oss i. Dagens samhälle pratar om hur viktig det är med sociala nätverk och att det är de som bygger upp och skapar trygghet. Samtidigt pratar den alternativa sfären om att det är nu vi ska bygga communities med likasinnade och stänga resten av världen ute.

Hur detta hänger ihop med hur verkligheten ser ut är dock svårt att förstå. De senaste åren har familjer och vänskapsband brutits isär för att vissa frågeställningar och åsikter går isär. Andra isolerar sig i hemmets trygga vrå där skärmen är ens bästa vän. Jobb behöver inte längre utföras på en fysisk arbetsplats utan går minst lika bra att klara av via datorn. Hemkörd mat ända fram till kylskåpet och oändligt med filmer och serier till ditt personliga tycke en millisekunds knapptryck bort.

Vi lovordar internet och den digitaliserade världen och tekniken som kommit med den. Hur enkelt det är att hålla kontakt med nära och kära som flyttat långt bort. All kunskap som finns tillgänglig närsomhelst, hursomhelst, varsomhelst. Alla möjligheter som finns där, precis framför näsan på oss. Men det enda vi gör är att separera oss från varandra, scrolla timme ner och timme upp på onödig skit, och följa strömmen tills vi inte längre kan skilja den ena döda fisken från den andra.

Vi tror att vi blir smartare och mer självständiga, att vi är fria – men vi är endast obegåvade får som enas i en skock vallad av herden och hans hund. Och vi tror fortfarande att det är vargen vi ska frukta.

:Martin:Nilsson., Den digitaliserade fåraskocken

SKARPT Hemsida

1 KOMMENTAR

  1. ”Individer dras numera åt samma håll och människor blir alltmer som en enda stor organism som tycker och tänker likadant, för man antingen omger sig av det som är likadant som en själv eller så följer man bara med strömmen dit alla andra är. Vårt beteendemönster, åsikter, tankar och livsfilosofier dras för var dag som går mer och mer åt en centrerad mittpunkt.”

    Känner inte alls igen mig i detta. Tvärtom har Internet lett mig till en frigörelse och känner inte alls längre något behov att tillhöra ngt slags kollektiv överhuvudtaget. När jag växte upp på 80-talet var det dock av yttersta vikt att inte sticka ut på något sätt utan att snällt anpassa sig lydigt till de gällande normerna. Tack för att ha sluppit detta men utan Internet hade det nog inte skett, inte för min del i alla fall. Ordspråket ”Vi föds unika men dör som kopior” gäller dock mer än någonsin för en stor grupp.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här