Mellan år 1968–1972 så utfördes ett banbrytande etologiskt experiment av etologen och beteendeforskaren John B. Calhoun vid National Institute of Mental Health, (NIMH). Experimentet, som gick under namnet ”Universe 25”,1 skulle undersöka vilken effekt som överbefolkning och brist på socialt utrymme hade på möss. Djuren fick tillgång till ett stort område med 256 ”lägenheter” i 16 torn med konstant tillgång till mat, vatten och bomaterial. Experimentet startade med åtta friska möss, fyra hanar och fyra honor.
Initialt sågs en explosiv tillväxt där populationen fördubblades var 55:e dag och den nådde snabbt 600 individer. När befolkningstätheten blev för hög så började sociala strukturer bryta samman. Dominanta hanar blev extremt aggressiva medan andra hanar drog sig undan och blev passiva. Honorna, i sin tur, blev försumliga och dödade eller övergav ofta sina ungar. Andra möss isolerade sig helt och ägnade sig bara åt att slicka sin päls, äta samt sova och engagerade sig aldrig i parning eller social interaktion med de andra.
Den 19:e månaden nådde befolkningen i samhället sin topp vid 2 200 möss, trots att utrymmet var byggt för att hantera upp till 4 000 möss. Trots att alla resurser fanns tillgängliga så upphörde parningen helt, och kolonin dog ut. Trots att mössen hade en fysiskt ”perfekt” miljö med obegränsad tillgång till både mat, vatten och skydd ledde det till en ”beteendesänka” i hela samhället med social kollaps och slutligen total utrotning.
När Calhoun sammanfattade sina resultat slogs han av beteendet hos de möss som dykt upp efter att gnagarpopulation exploderat och skjutit i höjden och som sedan tillbringade sin tid med att bara putsa sig och äta och undvek allt socialt umgänge. Dessa möss var bara kapabla till de allra enklaste beteenden som var förenliga med fysiologisk överlevnad. Calhoun ansåg att en mänsklig populationsbomb borde hindras för att slippa se mänskliga paralleller till Universe 25 medan kritiker hävdade att överbefolkningshotet var överdrivet.
Många städer på jorden kan idag anses överbefolkade men knappast jorden som sådan är ett av de motargument som brukar höras och det är svårt att invända. Men oavsett om man anser att jorden är överbefolkad eller inte menar vissa att Calhouns experiment kan tjäna som en varning för vad det moderna samhällets fullpackade städer med välgödda medborgare med tillgång till alla tänkbara bekvämligheter gör med våra psyken.
Miljontals människor, inte minst unga, sitter isolerade på sin kammare och konsumerar skräp både via maten de äter och via skärmarna och entreprenörer inom digital teknik varnar för vad mobilfixeringen gör med våra hjärnor och hälsa.2 Tristan Harris, tidigare teknikdesigner hos Google, berättar att Facebook och Google använder avancerade kunskaper om psyket för att utforma tjänsterna så vi stannar kvar så länge som möjligt.3
Idag finns utbildningar på Stanford University och andra ställen där man utbildar folk i hur man påverkar allmänhetens sätt att tänka. Priset vi betalar för den ständiga fixeringen vid våra skärmar är inte bara vår uppmärksamhet, förklarar Harris. Vi blir dessutom mera stressade, mer impulsiva och slutar tänka själva. Teknikutvecklare i Silicon Valley låter inte sina barn använda mobiler eftersom de vet att skrollandet och spelandet ständigt triggar hjärnans belöningssystem och leder till ett beroende. Utöver detta så påverkas även empatiförmågan om vi slutar interagera fysiskt och på så sätt avläser andras känslor.
Många av dagens unga idag växer dessutom upp i en miljö där snabba kickar och kitsch lockar betydligt mer än historia, kultur och politik, vilket ofta uppfattas som någonting trist och tråkigt. Vanemässigt parkerar de framför dataspel och filmer med skräpmaten och läsken nära till hands. Dagligen så bombarderas de av snabba klipp, trivia, schablonbilder, hysteriska ljud och allehanda smörja som konstant väller ur skärmarna. Undersökningar visar att idag läser dessutom häften av alla män i Sverige aldrig en bok på fritiden.4
För att den mänskliga hjärnan ska fungera effektivt skapar den beteendemönster som i varje ögonblick bestämmer vad vi kommer att göra. Vår förmåga att koncentrera oss är oerhört viktig men också ansträngande. I en tid när inte minst barn och ungdomar konstant ockuperar sina hjärnor med tik-tok klipp, mobil- och dataspel, gangster-rap och en orgie av andra ytligheter så försämras både koncentrationsförmågan och tålamodet.
Flera forskare varnar för hur det ständiga skrollandet och blängandet på skärmar påverkar både sömnen och den psykiska hälsan. De larmar även om att barns finmotorik påverkas negativt av det ökande skärmanvändandet. Allt fler barn har numera allt svårare att göra något så enkelt som att knyta en knut, sy5, använda en sax,6 slå kullerbyttor7 eller bara använda en penna, på grund av det ständiga pekandet på plattor och mobiler.
Dessutom syns en nedgång i läsandet hos framförallt pojkar. Nio av tio svensklärare på högstadiet och gymnasiet är mycket oroade över elevernas bristande läsförståelse.1 En bok lockar inte lika mycket som skrollande på skärmen eller att spela dataspel och ger inte samma typ av snabba kickar. Mobil- och dataanvändandet riskerar döda läslusten hos en hel generation vars hjärnor omprogrammerats. Något som i förlängningen riskerar leda till en intellektuell underklass av pojkar som i vuxen ålder kommer bli bortvalda av tjejerna.
Den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt har skrivit om de skadliga effekter mobilanvändandet har på framförallt barn och ungdomar. Haidt, som är professor i etiskt ledarskap vid New York University, kallar ”förstörelsen av koncentrationsförmågan det största hotet mot mänskligheten”8 idag och han varnar särskilt för den explosion av korta och beroendeframkallande filmklipp som miljontals unga i världen dagligen konsumerar.
I mitten av 2000-talet sågs en kraftig ökning av antalet barn som var ovanligt ängsliga och deprimerade jämfört med tidigare. I boken ”The Anxious Generation” som kom ut 2024 försökte Haidt bena ut vad detta kunde bero på. Haidt spårar mycket till framväxten av sociala medier som Instagram och liknande och de jämförelser unga började syssla med. Det var även nu vi såg framväxten av självskadebeteende hos framförallt tjejer.
Boken fokuserade på psykisk ohälsa men Haidt menar att han kraftigt underskattade den skada som förstörandet av uppmärksamhetsförmågan skärmanvändande och sociala medier innebär: ”Utan förmågan att vara uppmärksam flera minuter åt gången, helst 10 eller 20 minuter, kommer du inte att vara till någon större nytta som anställd eller make eller maka och du kommer inte att bli framgångsrik i livet,”9 påpekar Haidt.
Det här är en fenomen som går långt bortom psykisk hälsa, förklarar Haidt: Det förändrar mänsklig kognition, mänsklig uppmärksamhet och det på en global nivå. Haidt varnar även för att AI riskerar förvärra problemen. Visst, AI är till stor nytta på flera områden, säger han, men Silicon Valley har lurat oss många gånger, liksom Facebook, som dolt studier som visar på faror med sociala medier. Människor behöver känna mening och att de är nyttiga, säger han. Att sitta framför en skärm jämt och ständigt riskerar att döda den känslan.
Doktor Aditi Nerurkar är en läkare, föreläsare och författare knuten till Harvard Medical School, specialiserad på stress och utbrändhet. Nerurkar förklarar:
”I varje hälsosam relation har vi gränser. Vi har gränser med våra barn, våra föräldrar, våra kollegor, med våra vänner. Och ändå har vi inga gränser, och ofta porösa gränser när det gäller relationen du har med din mobil … Folk tar med sig mobilen till badrummet, de sover med den, äter med den, går nerför gatan med den … men i själva verket är det inte passivt, det är aktivt. Och det har en djupgående effekt på din biologi, på din hjärna, på din psykologi och även sociala faktorer.”10
Det största hotet just nu är att genom en process som kallas neuroplasticitet, enligt doktor Nerurkar som säger att det är ett finare ord för att att din hjärna är en muskel. Genom att engagera dig i sociala medier, med den där känslan av hög volym och med lågkvalitativa, snabba videos, så omprogrammerar du aktivt din hjärna till det sämre, förklarar hon. Du ökar din känsla av stress, försämrar din mentala hälsa, din uppmärksamhet, din kognition och blir lättare distraherad, irriterad och sämre på komplex problemlösning.
Detta är bara toppen av isberget, säger Nerurkar: “Dessa korta videoinnehåll och dess ringar på vattnet går över många gränser. Det omprogrammerar inte bara din hjärna, det omprogrammerar din kropp. Det påverkar din sömn, vilket ökar risken för hjärtsjukdomar senare i livet. Och när du konsumerar grafiska videor och grafiska bilder kan det öka risken för PTSD genom trauma, även om du inte var där.”11
Den digital livsstilen, i kombination med curlande föräldrar får dessutom andra och oerhört allvarliga konsekvenser I ”boken The Coddling of the American Mind” beskriver Haidt och juristen Greg Lukianoff den epidemi av lättkränkthet, osjälvständighet och motstånd mot yttrandefrihet som sprider sig bland elever vid Västs universitet. Något han menar bland annat beror på att deras föräldrar, som haft mer tid och råd än någon annan generation, aldrig har vågat släppa dem ur sikte, utan ständigt övervakat och daltat dem.12
Det är så man enligt Haidt kan förstå företeelser vid amerikanska universitet som för en normal människa framstår som helsnurriga. Till dessa hör kraven på säkra rum, (safe spaces), där studenter ska skyddas mot “obehagliga åsikter” och intryck. Det är även så vi kan förstå ”triggervarningar” på kurslitteratur som kan innehålla idéer som studenter kan anse farliga eller upprörande. Det är därför man idag kan höra vissa personer säga att de känner sig otrygga i en miljö enbart för att folk som befinner sig där har andra åsikter.
Haidt berättar att dessa överbeskyddade människor, i USA, liksom i Sverige, lättare och oftare blir psykiskt sjuka än sina äldre föregångare. Om man inte fått lära sig att tolerera motgångar blir man helt enkelt lättare sjuk när de uppstå. Vad gäller förskrivning av antidepressiv medicinering så ligger Sverige numera bland de högsta i Europa.
Psykologen Jean Twenge har specialiserat sig på generationsklyftor och noterar en tydlig gräns vid födelseåret 1995. De som är födda då eller senare var de första som växte upp med smarta telefoner i fickan och sociala medier överallt. Yngres vanor att umgås digitalt innebär, när den inkräktar på riktigt socialt umgänge, att dagens unga tenderar att växa upp långsammare än tidigare generationer och att 18-åringar numera beter sig på ett sätt som 15-åringar gjorde förr medan 13-åringar i sin tur beter sig som 10-åringar.13
Lättkränktheten och offerkulten har dessutom gett en ny grund för hysterisk aktivism och fixering vid upplevda oförrätter, oavsett om det handlar om exempelvis klimat, migration eller minoritetsfrågor. Världen delas upp i ”goda” och ”onda,” där de som inte håller med i en ”känslig” fråga klassas som onda och ord som rasist slentrianmässigt kastas på folk. Fultolkningar riskerar bli mer regel än undantag i en värld där generositetsprincipen blivit ett okänt begrepp och vi inte ens orkar ta reda på fakta innan vi uttalar oss.
I slutändan väntar i värsta fall ett samhälle där människor har slutat tänka i egentlig mening. Där den vanligaste formen av ”tänkande” är önsketänkande. I den mån det överhuvudtaget förekommer. Och där det som vi kallar tänkande istället blir ett upprepande av inlärda floskler, falska nyheter och ett konstant projicerande på andra.
Michael Delavante, Den sista tänkande generationen
Källor:
1. Universe 25 Experiment: https://www.the-scientist.com/universe-25-experiment-69941 Se även: https://x.com/mindsetmachine/status/2023510579873493392?s=20
2. Kriget om din uppmärksamhet , Sverigesradio.se 06 feb, http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1016668?programid=1272
- How a handful of tech companies control billions of minds every day | Tristan Harris
https://www.youtube.com/watch?v=C74amJRp730&t=794s - Varannan man läser inte böcker på fritiden: https://www.scb.se/pressmeddelande/varannan-man-laser-inte-bocker-pa-fritiden/
- Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax, Påhl Ruin, vilarare.se, 11 januari, 2024
6.Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax, Påhl Ruin, vilarare.se, 11 januari, 2024
- DN Debatt. ”Dagens barn kan inte ens slå en kullerbytta”Dagens Nyheter, 2024-01-
- Diary Of A CEO Podcast: Jonathan Haidt & Dr Aditi Nerurkar on Global ‘Brain Rot’ Crisis (Transcript)February 16, 2026 Se även: https://www.youtube.com/watch?v=EScgrk7oEwU&t=7835s
- Diary Of A CEO Podcast: Jonathan Haidt & Dr Aditi Nerurkar on Global ‘Brain Rot’ Crisis (Transcript) February 16, 2026 Se även: https://www.youtube.com/watch?v=EScgrk7oEwU&t=7835s
- Diary Of A CEO Podcast: Jonathan Haidt & Dr Aditi Nerurkar on Global ‘Brain Rot’ Crisis (Transcript)February 16, 2026 Se även: https://www.youtube.com/watch?v=EScgrk7oEwU&t=7835s
- Diary Of A CEO Podcast: Jonathan Haidt & Dr Aditi Nerurkar on Global ‘Brain Rot’ Crisis (Transcript) February 16, 2026 Se även: https://www.youtube.com/watch?v=EScgrk7oEwU&t=7835s
- Vem fick genration Z att hata yttrandefriheten? https://timbro.se/smedjan/vem-fick-generation-z-att-hata-yttrandefriheten/
- Vem fick genration Z att hata yttrandefriheten? https://timbro.se/smedjan/vem-fick-generation-z-att-hata-yttrandefriheten/
