I filmklassikern Världsrymden anfaller (Invaders of the bodysnatchers) från år 1956 släpper utomjordingar ner stora frökapslar på jorden som bildar perfekta kopior av alla som sover i närheten av dem varpå de riktiga människorna dör. Kopiorna har samma minnen och kunskaper som originalen men tänker alla helt lika och saknar helt samvete. Så fort de upptäcker någon som inte är en av dem så pekar de finger mot vederbörande och ger ifrån sig ett fasansfullt vrål som en signal till de andra kopiorna att börja förfölja personen.
För några år sedan så såg jag en intressant dokumentär som handlade om hur parasiter kan förändra djurs beteenden. Där beskrevs hur parasiten Toxoplasma gondii, även kallad ”zombie-parasiten,” kan infektera de flesta varmblodiga organismer, inklusive människor. Ett av få ställen där den kan föröka sig är i katters matsmältningsorgan. För att komma dit infekterar parasiten hjärnan på möss så att de tappar sin naturliga rädsla för katter och blir attraherade av deras urin. Därigenom blir mössen ett lätt byte för katterna varpå zombie-parasiten hamnar i deras matsmältningsorgan där den sedan kan föröka sig.1
Enligt forskarna så lär Zombie-parasiten finnas i minst en tredjedel eller kanske till och med i varannan människa på jorden men hur den påverkar oss är inte klarlagt. Det har spekulerats i att den kan orsaka ångest och att personer med försvagat immunförsvar kan drabbas av personlighetsförändringar. En studie som gjordes på 45 000 danska kvinnor under en tidsperiod på trettio år visade att de som infekterats av parasiten hade 1,5 gånger högre självmordsbenäghenhet än de kvinnor som inte var infekterade.2
”Det är ingen enorm ökning, men den är förmodligen för stor för att ha orsakats av en slump,”3 påpekade Teodor Postolache, psykiater vid University of Maryland och senior författare till studien som publicerades i Archives of General Psychiatry. Det är emellertid inte första gången som parasiten associerats med beteendeförändringar hos människor, Tidigare studier har visat på kopplingar till schizofreni, bipolär sjukdom och till och med risken att en person råkar ut för en bilolycka. Postolache tonar dock ned omfattningen.
I takt med att klimathysterin och sedan även pandemi- och wokehysterin började spridas som en löpeld över världen kom jag att tänka på fenomenet med zombie-parasiten. Jag brukade, mest på skämt, säga till en del av mina bekanta att jag börjat fundera på om någon hällt något i dricksvattnet som får folk att bli mer och mer irrationella.
Något som har lett till en åsiktsallergi där människor blir närmast oförmögna att lyssna på rationella argument, blir kränkta för minsta lilla sak, ständigt letar syndabockar och börjar bråka om praktiskt taget allt mellan himmel och jord varpå samhället fräts sönder.
Under alla omständigheter så tyckte jag att hjärnparasiten Toxoplasma gondii fungerade som en ganska träffande analogi för den splittring och det kaos som destruktiva påfund som identitetspolitik, postmodernism och wokevurmandet ställer till med i väst.
Senare upptäckte jag att Gad Saad, en professor i evolutionspsykologi, hade samma tankegångar och även skrivit en bok i ämnet; ”The Parasitic Mind: How Infectious Ideas Are Killing Common sense”.4 Begrepp som postmodernism, moralisk relativism och socialkonstruktionism fungerar ungefär som patogener i våra sinnen, menar Saad. Något som i sin tur skadar människors förmåga att tänka rationellt på samma sätt som andra farliga ideologier har förvrängt massornas sinnen tidigare i historien.
På senare år har rationellt tänkande och fakta ofta fått stå tillbaka för känslobaserade och dåligt underbyggda argument. Allra tydligast blev detta under den så kallade pandemin. Tvärtemot vetenskaplig praxis så stängde myndigheter världen över ner hela samhällen 2020-22 trots att coronaviruset var mer eller mindre ofarligt eller åtminstone inte dödligt för 99 procent av världens befolkning. Något som därefter skapade enormt lidande för särskilt de fattiga på jorden. Svält, barndödlighet, ökad misshandel och miljontals bortgifta småflickor blev priset.5 Det psykiska lidandet hysterin medförde är nästan omätbart.
Nedstängningarna, (på engelska lockdowns), visade sig bli ett av världshistoriens största svek mot de svaga och utsatta på jorden. Enligt FN:s barnprogram Unicef så förekom nära en kvarts miljon fler dödsfall bland barn under fem år 2020 än 2019. Bland dem så var tre av fem nyfödda. Studier i Afghanistan, Bangladesh, Indien, Pakistan, Nepal och Sri Lanka visade att nedstängningsstrategierna hade lett till en ökning av ett stort antal kvinnor och flickor som dött under födseln och på grund av oönskade graviditeter.6
När regioner stängde ned upphörde också grundläggande närings- och förebyggande hälsoplaner avsedda att rädda liv. 80 procent färre barn i Bangladesh och Nepal fick behandling för svår undernäring på grund av nedstängningarna. Redan i februari 2021 meddelade FN att 2,5 miljoner människor hade dött som en följd av nedstängningar.
De som invände mot inhumana nedstängningar, krav på vaccinpass eller inte ville ta ett vaccin som till skillnad mot tidigare vacciner inte utprövats och analyserats i flera år stämplades som antivaxare och samhällsfarliga extremister av media. Avvikande åsikter om vaccinet eller pandemin straffades med uthängningar eller avstängningar. Erfarna forskare stängdes av från twitter, facebook, youtube och andra kanaler och baktalades för att de inte stämde in i konsensuskören. Samtidigt som makteliten förbjöd stora sammankomster för vanligt folk så struntade de själva i direktiven.7
Redan innan pandemin så hade både FN, massmedierna, Greta Thunberg och en kader politiskt “korrekta” forskare lyckats skrämma upp en stor del av världens befolkning med att ”jorden brinner” och att apokalypsen står för dörren om vi inte gör något.
2017 gav den amerikanske journalisten David Wallace-Wells ut ”Den obeboeliga planeten” där han i dramatiska ordalag lovade att ”det är mycket värre” än vad vi tror. Wallace-Wells plockade ut de mest extrema tolkningarna beträffande klimatet och målade upp det ena skräckscenariot efter det andra. Bland annat ”förklarade” han att delar av planeten riskerar bli så varm att människor kommer att ”kokas till döds inifrån och ut”.8
Trots dessa dumheter och trots att den byggde på en artikel med samma namn som hade fått rejäl kritik från flera forskare så hyllades boken okritiskt i medierna.
När FN:s klimatpanel släppte 2021 års rapport och generalsekreterare Antonio Guterres deklarerade en “code red for humanity” spreds nya domedagvarningar som stressade upp inte minst barnen. Vad man inte berättade var att IPCC-rapporten, trots alarmerande varningar, i själva verket visade att det extrema scenariot, kallat RCA8.5, med oåterkalleliga klimatförändringar, som 2013 lyftes fram som de mest troliga scenariot nu anses osannolikt. Numera så råder nästan en masspsykotisk klimaträdsla.
En av dem som har studerat fenomenet med masspsykos ingående är Mattias Desmet, som är professor i klinisk psykologi vid universitetet i Ghent, Belgien. Desmet har länge både undervisat och föreläst om mass-formation, mera känt som masshypnos. Desmet var mycket kritisk till nedstängningarna under pandemin och de inte sällan totalitära åtgärder som infördes. Enligt Desmet så var åtgärderna konsekvensen av en masspsykos som uppstått efter att makthavarna utsatt världens befolkning för en masshypnos.
Han beskriver fenomenet ingående i sin bok ”The Psychology of Totalitarianism” som utkom år 2022.9 Några av grundförutsättningarna för masshypnos är social isolering, (avsaknad av nära vänner eller socialt sammanhang), känsla av meningslöshet, (exempelvis att ens jobb upplevs som själsdödande), fritt flytande ångest och missnöje vars ursprung oklart, fritt flytande aggression och frustration vars ursprung är oklart.
När mass-formation uppstår försvinner individen, förklarar Desmet. Kollektivet tar över och individuella egenskaper suddas ut. Det spelar föga roll hur intelligent den enskilda individen var före masshypnosen, alla fördummas när de dras med i massan och tappar förmågan till kritiskt tänkande. Något som utnyttjats av åtskilliga totalitära regimer i historien, (och fortfarande görs) för att skapa konsensus och förfölja dissidenter, berättar han.
Idag ser vi närmast en reflexmässig aversion mot människor som inte är villiga att köpa maktelitens version av hur man ska förhålla sig till klimatförändringar, pandemier eller krig. Samma sak gäller synen på genus och de postmoderna och identitetspolitiska påfund som successivt har pådyvlats folk och som skapat en allt större begreppsförvirring.
Journalisten Joanna Williams var tidigare verksam vid University of Kent. I boken ”Så vann woke” så undersöker hon hur woke-ideologin fått ett så dominerande inflytande och vilka konsekvenser det har medfört: ”Woke har lagt beslag på den progressiva retoriken, men i stället för att bidra till kampen mot diskriminering lägger woke grunden till nya former av diskriminering”, säger hon. ”I dag är det troligen wokeförkunnare som befaller oss att döma människor efter hudfärg, och upplyser oss om att kvinnor måste stiga åt sidan för män som identifierar sig som kvinnor.”10 Det finns flera skäl till att utifrån idealen om demokrati, antirasism och jämlikhet göra motstånd mot wokeidéerna, hävdar hon:
”Det är dessutom bråttom att göra det om vi vill ha en genuint progressiv politik som sätter vanliga människor främst. När det gäller hur man bäst bekämpar wokes inflytande lyfter jag fram det enda som förespråkarna inte kan hantera: demokratisk prövning. Om och om igen förkastas nämligen woke när människor i undersökningar, folkomröstningar eller allmänna val får säga vad de tycker.”11
I boken ”The Strange Death of Europe”12 skriver den brittiske journalisten Douglas Murray om hur Europa tycks var på väg att begå kollektivt självmord. Trots ökande segregation, extremism, hedersvåldsproblematik och en klan- och gängkriminalitet som alltmer splittrar sönder Europa och skapar motsättningar fortsätter man att föra en politik som innebär att miljontals människor tas emot. En stor andel av dem vägrar dessutom att integreras.
Alla som har mage att ifrågasätta migrationspolitiken riskerar att rasiststämplas och likställas med nazister. Som om inte det var galet nog delas hundratals miljoner ut till skolor och föreningar vars värderingar går emot jämställdhet, demokrati och yttrandefrihet.
Hur skall vi begripa detta förfarande?
I ”Western Self-Contempt: Oikophobia in the Decline of Civilization”13 skriver den svensk-amerikanske författaren Benedict Beckeld om oikofobi, ett förakt för den egna kulturen. Beckeld studerar oikofobin ur ett kulturhistoriskt såväl som filosofiskt perspektiv. Han beskriver hur oikofobin i Väst först uppstår i det antika Grekland, vilket utvecklades från en isolerad kultur som sedan rör sig utåt och möter äldre och mäktigare kulturer.
När grekerna framgångsrikt hade försvarat sig i krigen med perserriket blev de självsäkra och började betrakta sig som bättre än andra folkslag. När deras makt sedan utvidgades började de med tiden reflektera över sin kultur i relation till andra varpå tvivel på den egna kulturens överlägsenhet uppstod. Det utvecklades sedan till ett fokus på den egna kulturens problem där man lyfte fram hur andra kulturer är bättre på olika sätt.
Därmed så uppstod också idéer om både relativism och universalism. Beckeld beskriver hur oikofobin sedan utvecklades i Frankrike, Storbritannien och USA och numera har fått fäste i nästan hela Västvärlden. Inte minst i Sverige som i stark konkurrens med Storbritannien framstår som det värsta exemplet vad beträffar självförakt. Något som gör att vi tenderar romantisera andra kulturer och hacka på vår egen. Exempelvis som när Reinfeldt pratade om att ”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Eller när Sahlin en gång utbrast: ”Vad har vi? Midsommarfirande och sådana töntiga saker.”
För vanligt folk med sunt bondförnuft framstår det som sker inte sällan som rena rama galenskaperna. Bland politiker, media och akademia är det dock annorlunda. Filosofen Roger Scruton menade att oikofobi är särskilt vanlig bland akademiker, som i sin iver att försvara den upplysta universalismens värden mot inskränkt kulturell och nationalistisk chauvinism, svartmålar den egna kulturen och dess seder och institutioner. Därför har man ofta en vurm för andra kulturer vars destruktiva sidor man väljer att bortförklara.
Det är så man måste förstå varför akademikervärlden, trots korankravaller, klanvälde, hedersvåld och en extremism som hotar slita sönder Väst, vägrar att se sanningen.
Om vi tar oss ur detta med förnuftet i behåll så kommer man i framtiden sannolikt att betrakta vår tid som en era där masspsykoser uppstod på flera plan. En tid när nationella Stockholmssyndrom i kombination med vad Gad Saad kallar suicidal empati med andra kulturer, (inte den egna) slet isär tidigare välfungerande samhällen. I värsta fall med konsekvenser lika förödande som dem som uppstod under nazismen och kommunismen, liksom under den sekteristiska och religiösa extremism som härjar delar av världen.
Michael Delavante, I masspsykosernas tidevarv: Hur Västvärlden blev suicidal
Källor:
- Bisarr parasit förändrar möss för att föröka sig i katter Erik Hanson, natursidan, 19 september, 2013. https://www.natursidan.se/nyheter/bisarr-parasit-lurar-moss-for-att-foroka-sig-i-katter/
- Toxoplasmosis gondii Infection and Self-directed Violence in Mothers, Marianne G. Pedersen, MSc; Preben Bo Mortensen, DrMedSc; Bent Norgaard-Pedersen, DrMedSc; et al Teodor T. Postolache, MD Author Affiliations Article Information Arch Gen Psychiatry. 2012;69(11):1123-1130. doi:10.1001/archgenpsychiatry.2012.668
- A Parasite Carried By Cats Could Increase Suicide Risk, Jon Hamilton, npr.org, July 2, 20125, https://www.npr.org/sections/health-shots/2012/07/02/156142214/a-parasite-carried-by-cats-could-hurt-humans-sanity/
4. Gad Saad, The Parasitic Mind: How Infectious Ideas Are Killing Common sense, Regenery Pub, Inc, 2020 https://www.ginza.se/product/saad-gad/the-parasitic-mind/854152/
- https://www.vaken.se/nedstangningar-drabbar-kvinnor-unga-och-minoriteter-brutalt/
- Direct and indirect effects of COVID-19 pandemic and response in South Asia, unicef.org, March 2021. https://www.unicef.org/rosa/media/13066/file/Main%20Report.pdf
7. https://www.vaken.se/hur-noga-foljer-makthavarna-sjalva-restriktionerna/
8.David Wallace-Wells , The Uninhabitable Earth: Life After Warming, 2019 , Random House books. (sidan 43)
- Mattias Desmet, The Psychology of Totalitarianism, Chelsea Green Publishing, 2022 Se även: Interview 1730 – Breaking Free From Mass Formation with Mattias Desmet, corbettreport.com
- Så vann Woke, https://karnevalforlag.se/bocker/sa-vann-woke/
- Så vann Woke, https://karnevalforlag.se/bocker/sa-vann-woke/
- Douglas Murray, The Strange Death of Europe, Bloomsbury Continuum, 2018, https://www.bokus.com/bok/9781472958006/the-strange-death-of-europe/
- Benedict Beckeld, Western Self-Contempt: Oikophobia in the Decline of Civilization, Northern Illinois University Press, 2022, https://www.bokus.com/bok/9781501763182/western-self-contempt/?srsltid=AfmBOooqnprD09LP6nhb3bBYq4LY2o0Z-H1axZzlF018SH1xHRy8RyS_