Default Mode Network, eller DMN, är ett nätverk i hjärnan som aktiveras vid självreflektion. Det är dessa nervceller som skapar berättelsen om jaget. Neuroavbildningsstudier har visat att erfarna meditatörer inte aktiverar de nervceller som är förknippade med jagberättelsen i lika hög grad som personer som inte mediterar, och att de i större utsträckning använder andra delar av det neurala nätverket. Vetenskapliga studier bekräftar att det berättande egot är en konstruktion av sinnet och att medveten närvaro är ett mätbart neuralt tillstånd.
Filosofen Thomas Metzinger hävdar att det, utöver den biologiska organismen, inte finns någon separat entitet som kan betecknas som ett ”själv”, och att vår identitetskänsla skapas i sinnet. Zahavis och Blankes arbeten beskriver självet som en konstruktion som hjärnan måste införliva i sin modell av den fysiska världen för att kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. Det är detta egoistiska sinne vi nu ska diskutera, och det är detta som de flesta människor identifierar sig med.
Tony Robbins och andra inom området för motivationstalare arbetar nästan uteslutande med det egoistiska sinnet. Deras främsta verktyg, neurolingvistisk programmering (NLP), bygger på att skriva om berättelsen om den egna identiteten. Den här typen av arbete stärker identifikationen med egot, vilket i praktiken är nästan motsatsen till målet med andlig utveckling, men ibland måste detta steg komma först. Det är bra att först stabilisera ett kaotiskt sinne; att skriva om egots berättelse kan vara användbart och ofta nödvändigt för att kunna undersöka självet på ett djupare plan.
Andlig utveckling är universell. Nästan varje uråldrig tradition runt om i världen beskriver en evolutionär väg från det materiella, djuriska tillståndet, genom subtilare dimensioner och vidare mot något gudomligt. Och den börjar med självrannsakan. Det finns många sätt att göra detta på. I dag ska vi titta på en metod från den yogiska traditionen:
Övningen ”Det tysta vittnet”, på sanskrit kallad Sakshi Bhava, är en grundpelare inom Vedanta och klassisk yoga och lär ut hur medvetandet i sig är kategoriskt skilt från egot och sinnets tankar. ”Vittnet” representerar verklighetens oföränderliga, eviga kärna, som observerar allt men förblir helt oberörd av det. Många hävdar att detta är det sanna självet och att yogans syfte är att befria det genom att upphöra med den felaktiga identifikationen med det egoistiska sinnet. Övningen Det tysta vittnet är en av de kortaste vägarna till att erfara icke-dualitet och vila i sin sanna natur. Den betraktas också som ett idealiskt verktyg för att överbrygga klyftan mellan formell meditation och vardagslivet.
Övningen Det tysta vittnet används för att göra slut på det psykologiska lidande som orsakas av falsk identifikation. När du väl inser att du inte är den tidsbundna berättelsen, att du inte är den mentala rösten och att du inte är det fysiska skalet, förflyttas din medvetenhet till observatören. I stället för att automatiskt reagera utifrån en känsla observerar du hur känslan uppstår, varpå den naturligt börjar förlora sitt grepp om dig. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras och sinnet blir naturligt mer stillsamt.
Det tysta vittnet kan praktiseras både som en formell sittande meditation och som ett kontinuerligt sinnestillstånd under dagen. Vid sittande meditation börjar du med att inta en bekväm sittställning med rak ryggrad, avslappnade axlar och slutna ögon. Använd dina sinnen för att bli medveten om kroppen. Släpp alla spänningar i kroppen och slappna av. Bli sedan medveten om din andning. Försök inte kontrollera den, utan var bara medveten om den – bevittna den. Lägg märke till hur magen och bröstkorgen höjs och sänks när du andas in och ut. Känn hur luften strömmar genom näsborrarna. Bli medveten om de korta ögonblicken mellan inandning och utandning.
Rikta därefter uppmärksamheten inåt, mot dina tankar och känslor. När tankar dyker upp ska du inte kämpa emot dem eller låta dig dras med av dem. Sätt helt enkelt en objektiv etikett på dem: minne, intryck, samtal eller tanke – och släpp dem sedan. Om sinnet är mycket kaotiskt kan du använda ett mantra för att träna det att bli stillsamt.
Bli slutligen medveten om det som är medvetet. Bevittna vittnet. Rikta din medvetenhet mot medvetandets källa, och din identifikation förskjuts. Du kan träna egot med hjälp av ord. I stället för att säga ”Jag är arg” kan du ändra det till ”Jag lägger märke till att det finns ilska i sinnet just nu.” Detta lösgör omedelbart din identitet från den känsla som egot har skapat.
Denna övning ger större kontroll över personen. Precis som ett otränat ego kan en stor, otränad hund som husdjur leda till en kaotisk relation. Om du tar dig tid att tygla och träna hunden kommer det att gynna er båda.
gregreese.substack.com, Det ego-styrda sinnet och det tysta vittnet
