I ett öppet brev skriver Hesham Bahari om sina upplevelser som förläggare av den etablerade medians censur och förföljelse av de som inte dansar efter dess pipa.
”Vi lever i ett samhälle där etablissemangets politiska ”sanningar” inte får ifrågasättas, eller ens diskuteras. Det vet de flesta människor. De vet att det kan leda till utfrysning och än värre saker. Alltså godkänner man hur median manipulerar vår världsbild, för det görs ju för allas vårt bästa.”
I över 20 år har Alhambra framgångsrikt verkat på den svenska bokmarknaden och berikat det svenska biblioteket med ett stort antal viktiga böcker. Resultatet har blivit över 200 titlar delade på olika serier, och tusentals recensioner. Alltsedan 2002 har Alhambra emellertid ägnat stor möda åt att belysa Palestinafrågan och händelserna kring terrorattackerna den 11 september 2001. Den palestinska intifadan, Afghanistankriget 2001, invasionen av Irak 2003, Libanonkriget 2006, Gazamassakern 2008 och planerna på ett kärnvapenkrig mot Iran har befäst min övertygelse att vi har att göra med en omänsklig fiende, en ond kraft som hellre ser jorden gå under än arbetar för att uppnå fred och rättvisa för alla jordens folk.
Kameleontlik äger denna kraft förmågan att stöpa om sig i nya ideologiska, ekonomiska och även pseudoreligiösa former. Men alla dess representanter har en gemensam agenda: att via tabu och lögner se till att sanningen inte når ut till folket. Denna kraft har hittills gynnats av ett effektivt och hänsynslöst verktyg: median med sina tidningar, filmer, televisioner och andra ideologiproducerande thinktanks. Dessa verktyg har på sistone blivit allt mer desperata i sina försök att tysta ner all opposition mot planerna på herravälde över de uppväckta folkens materiella, intellektuella och andliga resurser.
Strax innan en av Alhambras författare, den amerikanske filosofiprofessorn David Ray Griffin, (en av pionjärerna bakom 11 septembers Sanningsrörelse), skulle gästa Stockholm för att hålla sitt föredrag på ABF-huset, lät Dagens Nyheter en av sina frilansande journalister, Torbjörn Elensky, gå ut med ett grovt och idiotiskt angrepp mot hela Sanningsrörelsen genom att sammanlänka den till de s k Förintelseförnekarna. Dock undvek Elensky att nämna Alhambra i sin artikel. I stället gick han till anfall mot ABF, Griffin och Alhambras medarbetare i Stockholm, Lasse Wilhelmson, som påstods ha ensam anordnat föreläsningen. Av de 42 kommentarerna på DN:s webbsida var 40 mot Elenskys idiotiska angrepp. I samma tidning kunde man samma dag läsa följande rad i ledarartikeln: ”…sionismens påstådda krig mot arabvärlden och islam…”. (Min kursivering)
Vi avböjde replikrätten vi fick av DN. Griffins sakliga och lågmälda svar till Elensky hade vi redan filmat, översatt och lagt ut på youtube och flera bloggar runt om i världen. Svaret skulle ändå kortas till hälften, besvaras av Elensky som får sista ordet och därmed skulle den aborterade debatten ha strypts i sin linda. De som styr Dagens Nyheter och större delen av den svenska median är helt enkelt mot en fri och öppen debatt kring den händelse som lett till en rad förödande krig, en ekologisk katastrof utan motstycke i Irak och Libanon, miljoner döda och en ändlös ström av flyktingar i ett flertal muslimska länder. För Dagens Nyheter har redan matats med de korrekta svaren som utgör riktlinjerna för den nya officiella trossats som vi serverats i hela åtta år. Hur kommer det sig att så få av Sveriges tusentals journalister vågar ifrågasätta en dogm? Det är tydligen viktigare att ägna sig åt häxjakt och politiska ställningstaganden burna av ordklyverier och falska debatter än att försöka rädda demokratin. Till våra barn lämnar vi i arv ett kamouflerat fascistiskt samhälle som ljuger oss rakt i ansiktet och som räknar med att nöden alltid tvingar människan att böja sig till slut.
Jag lät saken vara tills för några dar sen, då ytterligare en journalist och författare, som kallar sig krypto-judisk-trotskist denna gång, och i sina böcker hävdar att han mest av allt månar om Palestina, går ut med den mest patetiska artikel som någonsin publicerats i en svensk tidning, och det från samma Dagens Nyheter. Andreas Malm går till anfall mot samma måltavla, Lasse Wilhelmson, som aldrig får försvara sig. Lasses brott är att ha hänvisat i en intervju med Mohamed Omar på dennes blogg till en amerikansk tidningskälla från 1919, (Den judiska tidskriften The American Hebrew 31, 1919, av Martin H. Glynn tidigare borgmästare i New York, ”The Crucifixion of Jews Must Stop!”), där man talade om de 6 miljoner judar som hotas av utrotning i Öst- och Centraleuropa. En minst sagt förbluffande siffra med tanke på att den föregår Andra världskriget med 2 decennier!
Det fanns dock en tid för inte länge sen när Wilhelmson m. fl. kända författare och akademiker fick helsidesartiklar publicerade i just DN, där de krävde ett slut på Israels apartheid- och folkmordspolitik gentemot palestinierna, en politik som i mångas ögon berättigas av just judarnas lidande under Andra världskriget. 2004 publicerades artiklar och upprop i landets största tidningar skrivna av bl.a. Lasse Wilhelmson och hundratals medlemmar ur den svenska intelligentsian skrev under. Vad har hänt under dessa 5 år som gjort att samma tidning nu förvägrar Wilhelmson rätten att förklara sig och samma intelligentsia står handfallen inför dessa odemokratiska censurfasoner? Wilhelmsons kommentarer som innehöll den amerikanska källan han anger i intervjun och som Malm misstänkliggör i raljerande referatstil i sin artikel, plockades bort från webbsidan av DN:s redaktion, gång på gång. Till slut refuserades Wilhelmsons mer utförliga svar till Malm med följande motivering: ”Jag kan inte någonstans i din replik se att du invänder i sak mot hur Andreas Malm har refererat intervjun med dig. Därför avböjer vi publicering. Mvh, Sverker Lenas”
Nej, de skäms inte för att ljuga. De plockar bort hänvisningen till källorna. De vägrar inleda en demokratisk debatt i de viktigaste frågorna och deras reaktioner andas panik. Det de skriver är tafatta försök att lägga på locket och slippa ta i de riktiga problemen.
Vilka är då de riktiga problem som dessa journalister försöker täcka över? I Gaza, som fortfarande ligger under belägring och där 50 procent av remsans kvinnor och barn lider av anemi enligt FN och hjälporganisationerna, har Netanyahu andra prioriteringar än att släppa fram hjälp till de behövande. Det sa han själv häromdan: ”…we have other priorities in the Gaza Strip”. Dessa hökar önskar inget annat än att 6 miljoner palestinier plötsligt skulle försvinna från jordens yta och sluta hemsöka dem i deras drömmar om den etniskt rena judiska staten. Detta ingår förstås inte i sionismens ”påstådda” krig mot arabvärlden och islam, som ledarartikeln i DN upplyste oss om tidigare, kanske för att slippa kommentera Netanyahus uttalande eller förklara vilka prioriteringar han talar om. Jag funderade länge över denna koppling mellan de som betvivlar den amerikanska administrationens officiella konspirationsteori om 9/11 och Förintelseförnekarna, som Elensky anförde i sin artikel. Varför är de så rädda för att starta en vetenskaplig debatt om 9/11? Varför idiotförklarar de alla vetenskapsmän och seriösa experter och t o m politiker, militärer, CIA- och FBI-folk m. fl. som kräver en ny oberoende och internationell utredning, och de räknas i tusentals idag? Är det för att ett vetenskapligt och opartiskt närmande till denna fråga kanske skulle tvinga fram ett annat vetenskapligt och opartiskt närmande till andra frågor som blivit tabu och sakrosankta i vår s k demokratiska diskurs?
Nej, vi lever i ett samhälle där etablissemangets politiska ”sanningar” inte får ifrågasättas, eller ens diskuteras. Det vet de flesta människor. De vet att det kan leda till utfrysning och än värre saker. Alltså godkänner man hur median manipulerar vår världsbild, för det görs ju för allas vårt bästa. Håll dig utanför detta, du! Du är för liten för att förstå och om du förstår så kan du ändå inte göra någonting åt saken. Kolla nu den lyckligt lottade och blottade Robinson här! Vi underhåller dig och håller dig undan problem som du inte klarar av. Ett sådant samhälle förtjänar att leva i slaveri och förtjänar den media det har skapat åt sig självt.
Men libanesiska, palestinska, irakiska och afghanska barn förtjänar inte att födas till en värld besmittad av de uranbestyckade vapen som uppfinns, tillverkas och sprids via länder som kallar sig ”demokratiska”. Därför säger jag det nu och deklarerar högt: Jag lägger hellre ner Alhambra än press-tituerar mig! Jag vet varför Alhambra och dess vänner utsätts för bojkott, smutskastning och mörkläggning. Men jag har också levt länge nog för att förstå vad det innebär att gå den smala vägen. Och för kännedom är jag den sista kandidaten för att begå självmord. Livet, inre harmoni och rättvisa är vad jag tror på och kämpar för.
Utan medvetande finns inget samvete, och utan samvete finns ingen frihet. Och utan frihet ser mina och era barns framtid mörk och frånstötande ut. Därför talar jag ut.
Ett öppet brev till Sveriges folk och journalister
