Forskare varnar för att AI försämrar minnet och gör oss dummare

Den nya tekniken i den digitala tidsåldern är på många sätt en välsignelse. Den har öppnat möjligheter för kommunikation över gränser och kreativitet inom bild, text och musik för folk i alla åldrar på ett sätt som forna tiders människor knappt kunnat drömma om och den kan dessutom utföra flera arbeten varav en del kan upplevas som själsdödande för oss.

Men det finns också flera baksidor med den nya tekniken som vi bör vara uppmärksamma på och som flera forskare nu varnar för. Exempelvis så visar ny forskning att alltför mycket skrollande på skärmar i ung ålder kan försämra koncentrationsförmågan och det i vissa fall permanent. Detta då koncentrationsförmågan behöver byggas upp under barndomen.

För att vår hjärna ska fungera effektivt skapar den beteendemönster som i varje ögonblick bestämmer vad vi kommer göra. Förmågan att koncentrera sig är av yttersta vikt men det är även ansträngande. Hjärnan måste välja bort information både utifrån och från våra inre tankar för att ägna sig åt eftertänksamhet säger Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi. Koncentrationens beteendemönster behöver både explicit och implicit uppmuntran:

”En av de större riskerna med evighetsskrollande på små barn är att den där processen inte har sin naturliga gång. Då leder det till försämrad koncentrationsförmåga för populationen i stort.”¹

Flera rapporter tyder dessutom på att barns finmotorik påverkas negativt att det ökande skärmanvändandet. Allt fler barn har svårigheter att knyta en knut, sy², använda en sax,³ göra kullerbyttor⁴ eller till och med skriva med penna på grund av skärmanvändande.

Dessutom syns en nedgång i läsandet hos framförallt pojkar. En bok lockar inte lika mycket som skrollande på skärmen eller att spela dataspel. Något som i förlängningen riskerar att leda till en intellektuell underklass som i vuxen ålder kommer bli bortvald av tjejerna.

Den mänskliga hjärnan fungerar enligt en ekonomisk princip:  Genom att förenkla och kategorisera ges den möjlighet att hantera sammanhang och situationer som i all sin komplexitet skulle skapa, eller, riskera skapa kaos i hjärnan. Om man till det lägger det faktum att människan till sin natur ofta är ganska bekväm så är det föga förvånande att  fenomen som ChatGPT och liknande har blivit enormt populärt jorden runt.

Miljontals människor runt om i världen förlitar sig numera på ChatGPT. Den nya AI-tekniken är blixtsnabb och tycks kunna svara på nästan allt vi frågar. Samtidigt så tyder den senaste forskningen på att ett alltför flitigt användande av AI-verktyg påverkar minnesförmågan, inlärningsförmågan och till och med gör oss dummare. En helt ny studie som gjordes av forskare vid MIT:s Media Lab visar skrämmande nog att överdriven användning av AI-verktyg som ChatGPT försämrar både minnet, kritiskt tänkande och hjärnaktiviteten.⁵

Studien, ”The Cognitive Cost of Using LLMs”, utforskar hur AI, och då särskilt ChatGPT, påverkar vår förmåga att tänka, lära oss och behålla information. LLMs står för Large Language Model (stor språkmodell), en avancerad typ av AI som är tränad på enorma datamängder för att förstå och generera mänskligt språk. För att undersöka den ”kognitiva kostnaden” för att använda stora språkmodeller så följde forskarna 54 studenter under fyra månader med hjälp av EEG (elektroencefalografi), för att övervaka deras hjärnaktivitet.

Deltagarna delades in i tre grupper, där en grupp använde ChatGPT, en annan Google och en tredje inte använde någon extern hjälp alls. Initialt visade den AI-drivna gruppen snabbare resultat men de långsiktiga resultaten var nedslående och alarmerande. De studenter som förlitat sig på ChatGPT för uppsatsskrivning visade sämre minnesförmåga, en minskad hjärnaktivitet och lägre poäng jämfört med de övriga eleverna i studien.

MIT-forskarna berättar:

”LLM-gruppens deltagare presterade sämre än sina motsvarigheter i gruppen som bara använde hjärnan på alla nivåer: neurala, språkliga och poänggivande.”⁶

Forskarna varnar också för algoritmisk partiskhet. Det som framstår som ett topprankat innehåll från en AI visar sig nämligen ofta vara ett resultat av aktieägardriven data, inte nödvändigtvis sanning eller värdefull fakta. Något som bara riskerar att skapa en mer sofistikerad version av ”ekokammaren”, där våra tankar subtilt formas, inte av vårt eget tänkande och resonerande, utan av en AI:s probabilistiska gissningar.

Det kan även bli allt svårare att avgöra om information från AI är sann eller falsk eftersom internet innehåller mer och mer AI-genererat innehåll vilket gör att mer av det kommer följa med när AI-botar hämtar information från de stora språkmodellerna de ska träna på.⁷ Studien pekar dessutom på hur ett överdrivet beroende av AI uppmuntrar mental passivitet. Detta eftersom bekvämligheten som AI medförde hade ett kognitivt pris: Den minskade användarnas benägenhet att kritiskt utvärdera LLM:s resultat eller ”åsikter.”⁸

Om vi återvänder till plussidan så visar en studie som gjordes 2025 med 200 IT-anställda att införandet av AI minskat den känslomässiga utmattningen med 25 procent. Systemen kunde även identifiera att 30 procent av medarbetarna  riskerade utbrändhet, vilket gav arbetsgivare en chans att sätta in förebyggande insatser. Vissa menar även att AI kan minska stress genom att ge påminnelser, föreslå pauser och jämna ut arbetsbelastning.

Siffror från Quantum Workplace visade dock att 45 procent av alla arbetstagare i USA som ofta använde AI löpte större risk för utbrändhet jämfört med dem som sällan eller aldrig använde AI.⁹ Ledarskapsstrategen Caroline Stokes beskriver ChatGPT som en ”fenomenal tankepartner” men varnar att det kan vara utmattande använda hela arbetsdagen:

”Att använda AI-verktyg under en hel arbetsdag kan kännas som att tillbringa nio timmar på gymmet”.¹⁰

Glover varnar även för att AI i många fall riskerar att öka arbetsbördan för oss istället för att minska den: ”Istället för att lätta på belastningen, skapar det egentligen bara utrymme för mer att läggas på ditt bord”,¹¹  påpekar hon. Det finns förstås fler problem än dessa.

Risken för desinformation, fusk och bedrägeri via både texter, bilder, musik och filmer är uppenbar eftersom AI ger oss förmågan att överlåta  skrivandet åt en maskin, liksom att skapa musik, bilder och filmer som låter som och ser ut som riktiga människor. Hackare kan kapa vår identitet genom att exempelvis skapa AI-meningar av vår röst och ringa upp familj, bekanta och andra för att svindla dem på pengar. Något som bevisligen hänt. Falska filmer kan visa människor i komprometterande situationer och användas för utpressning.

Flera forskare varnar dessutom för att AI så småningom kan ta över hela planeten och i värsta fall utrota mänskligheten när vi skapat och överlåtit teknik bortom vår kontroll. En av dem är Yoshua Bengio, professor vid Université de Montréal och en av AI:s pionjärer.

Bengio varnar:

”Vi bygger AI som en ny intelligent art utan att veta om den kommer att samarbeta med oss.”¹²

En annan som försöker varna är svenske Max Tegmark, professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology. Han anser att kapplöpningen är farligare än många inser:

“Vi bygger nämligen AGI snabbare än att veta hur vi ska kunna kontrollera den.”¹³

Tegmark är även chef för Future of Life Institute, en ideell organisation som syftar till att styra transformativ teknologi mot att gynna livet med fokus på existentiella risker från avancerad artificiell intelligens. 2023 uppmanade han till en paus i utvecklingen av AI-system som kan konkurrera med intelligens på mänsklig nivå för att ta reda på hur man kan sätta upp skyddsräcken för att kontrollera AI. Något som alltså inte har skett.

Tegmark varnar:

”Det är helt klart galet av oss människor att bygga något som är mycket smartare än oss själva innan vi har kommit på hur man kontrollerar det.”¹⁴

Michael Delavante, Forskare varnar för att AI försämrar minnet och gör oss dummare

Källor:

1. Hjärnforskarens larm: Ungas skrollande kan försämra koncentrationsförmågan livet ut, Rebecca Lundberg, Patricia Torvalds, svt.se 28 oktober 2025

2. Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax, Påhl Ruin, vilarare.se, 11 januari, 2024

3.Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax, Påhl Ruin, vilarare.se, 11 januari, 2024

4. DN Debatt. ”Dagens barn kan inte ens slå en kullerbytta”Dagens Nyheter, 2024-01-27

5. Is ChatGPT making us dumb? MIT brain scans reveal alarming truth about AI’s impact on the human mind,The Economic Times, Jun 19, 2025
6. Is ChatGPT making us dumb? MIT brain scans reveal alarming truth about AI’s impact on the human mind,The Economic Times, Jun 19, 2025
7. Forskare varnar: Källkritiken hotas när AI tränas på AI, Martina Karpmyr, breakit.se, 17 nov 2025,
8. Is ChatGPT making us dumb? MIT brain scans reveal alarming truth about AI’s impact on the human mind,The Economic Times, Jun 19, 2025

9. Forskare varnar: AI kan skapa en ny våg av utbrändhet, Matilda Habbe, dagensps.se, 20 september, 2025

10. Forskare varnar: AI kan skapa en ny våg av utbrändhet, Matilda Habbe, dagensps.se, 20 september, 2025
11. ‘Forskare varnar: AI kan skapa en ny våg av utbrändhet, Matilda Habbe, dagensps.se, 20 september, 2025

12.‘Dangerous proposition’: Top scientists warn of out-of-control  Arjun Karpal, CNBC; Feb 6 2025

13. ‘Dangerous proposition’: Top scientists warn of out-of-control Arjun Karpal, CNBC; Feb 6 2025

14.‘Dangerous proposition’: Top scientists warn of out-of-control  Arjun Karpal, CNBC; Feb 6 2025