Historielösheten gör oss sjuka

skräpmat excitotoxiner livsmedelsindustrin Blaylock de fem värsta historielöshete

Utöver skrämselpropagandan runt coronaepidemin överflödas dagens olika medier av inslag som handlar om vad vi skall och inte skall äta för att må bra och vad vi skall välja för livsmedel för att inte skada miljön. Olika idéer om diet är idag en djungel som ofta tar sig fanatiska former. Veganer predikar sin lära med samma fanatiska glöd som vissa religiösa extremister och klimatalarmister går hand i hand med dem och demoniserar animalier som klimatvärstingar på ytterst lösa grunder. Mot sig har de den växande folkrörelsen LCHF som kommit till insikt om att vår metabola sjuklighet främst drivs av en blodsockerhöjande kost byggd på kolhydratrika vegetabilier som främst socker och mjöl.  Sedan finns det hur många andra skolor som helst, där någon skyller sjuklighet på mjölkprodukter, någon annan på gluten i spannmål och jag har t.o.m. stött på en som menade att ägg skulle vara den skadligaste kosten.

Förvirringen underblåses av rader av felaktiga forskningsstudier och rent forskningsfusk på området. Allt drivs på av enorma ekonomiska intressen inom livs- och läkemedelsindustrierna. Vi har i 60 år fått höra från skolmedicinen att mättade fetter är skadliga, trots att det finns rader av ytterst seriösa forskningsstudier som visar på motsatsen. De hälsovådliga fetterna är istället de fröoljor som man uppmanar oss att använda som ersättning för animaliskt fett. Så här håller det på och allmänheten får allt svårare att orientera sig i denna djungel.

Att dagens kosthållning runt om i världen mestadels är ytterst ohälsosam kan det dock inte råda någon tveksamhet om. Snart har halva jordens befolkning någon eller några kroniska sjukdomar relaterade till vad vi äter och 40 miljoner dör årligen i förtid av någon sådan sjukdom. Den sjukligheten har skenat de senaste 40 åren sedan politiker började komma med kostråd. Detta har utvecklats till en verklig pandemi som jag skrivit om i min bok Den Metabola Pandemin. Läget har förvärrats och satts på sin spets av coronaepidemin som visar sig främst drabba de metabolt sjuka.

Efter att i åratal ha fördjupat mig i vetenskapen rörande sambanden mellan vår hälsa och vår kost, har jag kommit fram till att det bara finns ett hållbart förhållningssätt till detta frågekomplex. Vi måste göra vad kloka människor brukar göra – lära av historien. Många av dagens problem skulle inte finnas om inte historielösheten varit så total.

För att förstå den metabola pandemins ursprung är det nödvändigt att gå tillbaka i vår evolution och studera hur våra förfäder levde. Dagens människa med våra nedärvda biologiska egenskaper utvecklades för några miljoner år sedan. Vi blev genetiskt präglade i en miljö och av en kost som avvek starkt från det som huvuddelen av dagens människor lever med. Sannolikt har vår metabolism inte ändrats nämnvärt, sedan vi levde på jakt och fiske och samlade frukter, rötter, svamp och nötter på Afrikas savann och i regnskogar. Det som möjligen ändrats och delvis anpassat oss till den moderna kosten är bakteriefloran i magtarmkanalen. Tillsammans med andra förändringar i vår livsmiljö måste dagens kost utgöra en viktig orsak till stora delar av de metabola sjukdomarna.

Hur vår kropp reagerar på olika förhållanden i vår miljö och vår kost bestäms alltså av våra 40.000 år gamla genetiska egenskaper och den aktuella bakterieflorans sammansättning. Vår kost består till stor del av levande materia som även den är genetiskt kodad. Vår metabolism har förmåga att känna igen födoämnen som vi utvecklats med och den har biokemiska mekanismer hur den ska ta hand om den.

Vi har de senaste dryga hundra åren, börjar sätta i oss en kost som vår kropp inte längre känner igen, bestående av allt mer industriprocessade lättförbrända kolhydrater och raffinerade fröoljor. Det ökar risken för att ämnesomsättningen gör fel eller att vårt immunförsvar mobiliseras för att försvara oss mot det som uppfattas som främmande inslag. Häri ligger sannolikt en stor del av förklaring till de ökande metabola hälsoproblemen och de ökande autoimmuna sjukdomarna.

Det vanliga sättet att adressera den ökande sjukligheten är att peka på speciellt nyttig kost och nyttiga kosttillskott av olika slag. Nätet och MSM flödar över av olika råd vad och när man ska äta för att undvika att bli sjuk eller för att bota problem som man fått med sin hälsa därför att kroppen reagerat på vad vi satt i oss. Problemet är dock att den här vägen för att bromsa den pågående pandemin blir för komplex, få människor orkar skaffa sig en säker överblick över alla modedieter och hälsopreparat. Dessutom bygger mycket av detta på fördomar och falsk forskning.

En långt enklare strategi är att börja med att skaffa sig en känsla för hur människor levde och åt för bara dryga hundra år sedan, innan vi började bli metabolt sjuka på allvar. Sedan gäller det att se hur vi på lämpliga sätt kan ta efter hur det var då. Det behöver inte vara särskilt komplicerat, våra förfäder klarade ju av att leva ett sundare och enklare liv i årtusenden under bitvis ytterst primitiva förhållanden.

De första människorna levde som kringvandrande djur i flockar om ett hundratal individer. Man sökte sig givetvis till vissa områden där man kunde hitta föda under olika delar av året, precis som de vilda djuren gör. Perioder med rikligt med föda omväxlande med perioder av svält. De näringsämnen som fanns tillgängliga, bestämde vad som blev viktiga byggstenar i uppbyggnaden av deras kroppar under evolutionen och hur de reagerade på olika saker som de fick i sig. Dels utvecklade de en metabolism för att på ett effektivt sätt kunna ta tillvara den näring de fann i sin närmaste livsmiljö, dels utvecklade de försvarsmekanismer mot sådant som inte passade in och som var skadliga för dem – det vi idag kallar immunförsvar.

Ett stort språng i utvecklingen av de ursprungliga apliknande människorna, var när de kom ner från träden och mer systematiskt började jaga och fiska för över 2 miljoner år sedan. Därmed ökade inslaget av köttprotein och animaliskt fett i kosten markant. För ungefär en miljon år sedan lärde sig människan även att kontrollera elden. Den gjorde att man kunde värma maten och därmed bättre tillgodogöra sig näringen i såväl kött som växter.

Den nya animaliska födan passade perfekt eftersom människan i princip är uppbyggd på samma sätt och av samma kemiska föreningar som bytesdjuren. Av den anledningen är det givetvis rent nonsens att utmåla animalier som skadliga för människors hälsa, då skulle ju våra egna reserver, som vi förbränner vid svält och fasta, vara skadliga för oss. Det animaliska mättade fettet från bytesdjuren fick människans hjärnor att börja växa och vi fick större kranier.

Det är uppenbart att köttätande gjorde våra förfäder smartare, tillräckligt för att tillverka bättre redskap, vilket i sin tur ledde till andra framsteg. Att ta bort animalierna ur kosten är därför en ytterst riskabel väg att gå. Den kommer att leda till bristsjukdomar och sannolikt lägre intelligens hos stora grupper. Att kunna leva som vegan utan att drabbas av allvarliga bristsjukdomar kräver en hel vetenskap som är omöjlig att förmedla till en större allmänhet.

Sannolikt sökte våra förfäder allt i den vilda naturen som var användbart såsom olika ätliga vilda växter som rötter, nötter, bönor, örter, frukter och svamp. Spannmål var inte en del av den kosten. Vår metabolism anpassade sig på detta sätt till ett brett spektrum av olika näringsämnen och mineraler som metaboliserades till viktiga byggstenar för våra celler. Det som inte passade in utan gjorde oss sjuka lärde vi oss att undvika. Mikroorganismer och ämnen som var skadliga och som vi ändå fick i oss tog immunförsvar, lever och njurar för det mesta hand om. Denna evolutionära process formade under årmiljoner de gener som styr vår metabolism till att de fått den uppsättning de har idag.

Ekologiskt uppfödda gräsbetare lever fortfarande på detta sätt, varför deras kött har i stort sett den sammansättning som köttet som människor åt till för hundra år sedan hade. De industriellt uppdrivna köttdjuren får en delvis annan köttsammansättning som vår metabolism inte riktigt känner igen och som har brist på viktiga näringsämnen och en dålig balans mellan omega-3 och -6 fetter. Processat kött, s.k. charkuterier försämrar köttet ytterligare och fjärmar det från vad som är naturlig människoföda.

Självklart fick våra förfäder i sig alla möjliga olika födoämnen i sitt ständiga sökande efter saker man kunde äta för att överleva. När man lyckades fälla ett villebråd, så åt man upp allt ätligt på bytesdjuret. Man tog ofta t.o.m. tillvara benen och kokade soppa på dem. De viktigaste animaliska näringsämnena finns ofta i djurets inälvor och benmärg. Det är bara att studera hur rovdjur prioriterar när de äter ett fällt byte, om bytet är stort börjar de med inälvorna och lämnar inte sällan muskelvävnaden till asätarna.

Mångfalden av olika födoämnen som våra förfäder tvingades till för att överleva, var det som präglade dem genetiskt. Andra viktiga faktorer var att de säkert tvangs till såväl långa som korta perioder av fasta, precis som de jagande rovdjuren. Bevisligen blev de inte sjuka av att förbränna sina egna animaliska fettreserver – tvärt om.

Fasta har under vår utvecklingshistoria varit ett viktigt inslag i ett metabolt sunt liv. Det är ingen slump att perioder med fasta påbjuds inom flera stora världsreligioner. Våra förfäder rörde sig även ute mer under bar himmel och fick på så sätt sol som bland annat gav dem viktig vitamin D3 som stärkte deras naturliga immunförsvar. De hade inte våra metabola sjukdomar och missbildade skelett, så slutsatsen var enkel; vår tids skenande metabola sjuklighet beror sannolikt till stor del på sentida förändringar av hur vi lever och vad vi stoppar i oss i det moderna kosthållet.

Degenereringen visade sig i en första våg redan för tiotusen år sedan, när en del människor slutade sitt kringvandrande flockliv och blev bofasta. För att få fram mer föda inledde man odling av spannmål och ganska snart började ett ökande spannmålsinnehåll i kosten att sätta spår i människors hälsa. Det mest påtagliga som arkeologer funnit var att kariesangreppen på människors tänder dök upp och människorna blev mindre och fick vissa missbildningar på skelett, kranier och tandställningar. Precis det som forskare observerat som en skillnad mellan naturfolken och den moderna människan.

Under historien har trots allt flertalet människor levt på och av jakt, fiske och jordbruk och man har varit bosatt på landsbygden nära naturen. Detta borgade för att man odlade och tog tillvara allt ätligt som man hittade i sin omgivning och därmed fick en förhållandevis mångfacetterad kost. De betande djuren omvandlade för oss oätliga växter till prima människoföda. Avsaknaden av dagens giftbesprutning som dödar mångfalden, säkrade en stor variation av olika nyttiga näringsämnen. Ibland tvingades man svälta, vilket även det var ett naturligt inslag i vår utveckling. De metabola sjukdomarna var däremot ytterst ovanliga.

Herdarnas mat ger en fingervisning

Antropologen professor David W. Antony har skrivit boken The Horse, The Wheel and Language: How Bronze-age riders from the Eurasian steps shaped the modern world. Den beskriver kampen mellan jordbrukare och nomadiserande herdefolk som utspelades för fem, sex tusen år sedan, det vill säga några tusen år efter att själva jordbruket uppstod i Mellanöstern. Allt utspelade sig på slätterna och i floddalgångarna ovanför Svarta Havet, bergskedjan Kaukasus och det Kaspiska Havet från Balkan i väster till Altaibergen flera hundra mil längre bort i öster. Det var i väster som jordbruksinslagen var som störst men bortom Volga på stäpperna i öster fanns, inom den s.k. Yamnayakulturen, i stort sett inga odlade sädesslag utan all föda kom från de hjordar av djur som man domesticerat från hästryggen. Att döma av de benrester arkeologerna funnit vid utgrävningar gällde följande fördelning mellan djuren: får och getter 65%, nötboskap 15%, hästar 8% och hundar 5%.

Med andra ord; Antony bekräftar vetenskapligt att den LCHF-liknande kosten (lite kolhydrater och mer mättat animaliskt fett) i stort sett motsvarar matkulturen hos dessa herdefolk. När det gäller människornas hälsa visade sig alltså den kosten helt överlägsen den mer vegetariska kosthållningen hos de bofasta jordbrukarbefolkningarna redan för tusentals år sedan.

Den gradvisa förbättringen av hälsan från väster till öster i det aktuella området vid denna tid, har man kunnat fastställa genom att undersöka skelett i gravar. Herdefolken var ståtligare än jordbrukarna, hade kraftigare skelett men framför allt hade de en fantastisk tandhälsa. T.ex., hos 428 undersöktas tänder i Samara fann man, på samma sätt som forskaren Weston Price gjort hos andra jägar- och samlarfolk, att inte en enda tand var angripen av karies. Bland alla krukskärvor man undersökt mikroskopiskt, har man inte heller kunnat hitta en enda skärva med spår efter något sädeskorn, vilket antyder att man inte åt något bröd.

Man var inte jordbrukare annat än indirekt eftersom man bara vaktade de hjordar som skötte om jorden. Däremot har man funnit tecken i bosättningarna, bland annat genom pollenanalyser, som tyder på att man samlade in frön från örter av olika slag och framför allt mållor (idag typiskt nog betraktat som ogräs). Mållor använde vi tidigare som ett viktigt inslag i kosten även i Sverige.

En huvudsakligt fet köttdiet med måttligt inslag av mjölkprodukter (om man nu tål laktos), rötter och grönsaker som växer ovan mark, har alltid gett oss människor en optimal hälsa. Laktosen som finns i mjölk (27%) är en sockerart som man ska vara restriktiv med. Mjölkprodukterna som är hälsosammast är smör (0% laktos), grädde (3% laktos) och ost (0% laktos).

En LCHF-diet fattig på blodsockerhöjande kolhydrater och rik på animaliska fetter är speciellt viktig för oss som är äldre eftersom den enligt många studier minskar risken att utveckla Alzheimer. Ni som vill fördjupa er hur ni ska äta för att försöka undvika senilitet bör läsa Preventing Alzheimer’s Disease May Be Easier Than You Think.

Kött som produceras genom gräsbete likt de herdefolk som Antony beskriver, är både bra för miljön i allmänhet och för klimatet. Därtill leder det till en ökande mullbildning i marken när betesdjuren trampar ner växtmaterial och sina egna fekalier i jorden. Gräsbeteskött är giftfriare och har en bättre fettbalans än industriköttet. Därför ska ni alltid köpa kött från naturligt gräsbetande djur. Gräsbetare kan beta på ängs- och skogsmarker som är helt olämpliga som jordbruksmark och som ofta idag ligger obrukade och igenvuxna. Till detta ska läggas att världen idag producerar 4000 kcal föda per person, medan vi bara behöver hälften. Med en bättre fördelning av maten kan vi lätt föda även en större befolkning med riktig hälsosam människoföda.

Resultaten från forskningen rörande herdefolkens diet stämmer helt med Weston Prices kartläggning av naturfolkens diet. En kosthållning enligt LCHF-principen är det enskilt viktigaste mänskligheten kan göra för att förbättra folkhälsan och minska sjukligheten på äldre dagar. Inte minst visar sig den kosten minska riskerna för svår Covid-19 sjuklighet. Det är långt viktigare än nästan alla existerande mediciner tillsammans.

Problemet är att den hälsosamma maten inte passar in i den globala livsmedelsindustrins affärsmodell och att den eliminerar en stor del av marknaden för farmaka.

Lars Bern, Historielösheten gör oss sjuka

Originaltext: anthropocene.live

Riksföreningen för Metabol Hälsa arbetar för att sprida kunskap om hur vi undviker metabol sjuklighet och vad som bör göras mot den. Om ni vill stödja Riksföreningen ekonomiskt, har ni möjlighet att göra det genom att antingen bli stödjande medlem i RMH eller att donera till föreningen. Alla medel som flyter in går oavkortat till vår ideella verksamhet. De enda betalningar som går till engagerade personer är en liten blygsam lön till den kvinna som sköter medlemsregistret och till betalning av reseutlägg och andra direkta omkostnader i arbetet mot kvitto. Styrelsen jobbar helt ideellt.

Föreningen kan ta emot bidrag på följande konton:

Bankgiro:     195-1607

Swish:           123 270 0441

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here