När FN:s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) gör fiasko med publiceringen av sin femte rapport, finns det inget tvivel om varför hos de globala beslutsfattarna. Skepticismen över den globala uppvärmningen som sägs orsakad av människan och tvivlen över den vetenskapliga giltigheten hos växthusgasteorin är högre än någonsin tidigare.
Skälet? Trots att koldioxidhalterna har stigit med 40 procent, har den globala temperaturen varit oförändrad sedan 1998. Ingen av IPCC:s klimatmodeller förutsåg detta. I själva verket säger växthusgasteorin, den vetenskapliga grunden för 30 års klimatalarmism, entydigt att ökad koldioxid i vår atmosfär måste medföra en ökad uppvärmning. Men verkligheten motbevisar teorin.
Den senaste IPCC-rapporten har nu reducerats till att medge att en ”naturlig variabilitet” verkligen spelar en roll. Detta medgivande motsäger en annan hörnsten i deras huvudtes, nämligen att naturliga orsaker är av liten eller ingen betydelse. Men precis som de som har ”avlivat” teorin sedan lång tid tillbaka har visat, har den alltid varit bristfällig, eftersom den har gjort många tvivelaktiga antaganden, bland annat följande:
Jorden är platt.
Jorden roterar inte.
Solen skiner hela dagen och hela natten med samma intensitet.
Energiutbytet i klimatet sker helt hållet genom strålning.
Konduktion, konvektion och latent värmeöverföring sker inte.
Energiflödesparametrarna är konstanter utan variabilitet.
Energiflödet är ” balanserat” med ett inflöde som direkt motsvarar utflödet.
Luftrörelser, vind, regn, orkaner ignoreras.
Kaos har avskaffats
Förändringar i detta system orsakas helt och hållet av en ökad mängd spårgaser i atmosfären vilka orsakas av människan.
Jorden är död: det finns inga levande organismer, inga träd, djur, fåglar eller människor.
Vid denna punkt skulle ärliga forskare erkänna att ”teorin” verkar misskrediterad. Rationella sinnen skulle erkänna att man behöver ta en ny titt på de motstridiga påståendena från forskare med avvikande uppfattningar. Sådana forskare har hittat en samlingspunkt på Principia Scientific International (PSI) .
För dem som är villiga att kasta ett nytt öga på växthusgasteorin och vetenskapen bakom den, rekommenderar PSI läsarna att börja ta en titt på en banbrytande uppsats av Gerlich och Tscheuschner som först publicerades 2008 Den fullständiga uppsatsen (omarbetad 2009) kan hittas här, men som en inledning rekommenderar vi den kortare godkända versionen av Hans Schreuder som finns här: IPCC in disarray: Time for a review of greenhouse gas ”science”.
Översättning och redigering: Peter Pettersson