I ett djärvt drag som kan omdefiniera framtidens förnybara energi har Kina tillkännagivit planer på att bygga en enorm solkraftstation i rymden, kapabel att generera lika mycket energi på ett år som alla jordens oljereserver tillsammans.
Projektet, som leds av den framstående kinesiska raketforskaren Long Lehao, innebär en 1 kilometer bred solpanel i omloppsbana, placerad 36 000 kilometer ovanför jorden.
Det ambitiösa initiativet, som jämförs med ”ett nytt Tre raviners damm-projekt ovanför jorden”, syftar till att övervinna begränsningarna hos markbaserad solkraft genom att utnyttja solens energi i rymden, där den är tio gånger starkare än på jordens yta.
Tillkännagivandet, som gjordes under en föreläsning vid Kinesiska vetenskapsakademin (CAS) i oktober och publicerades i december, understryker Kinas växande ambitioner inom rymdteknologi och förnybar energi. Om projektet lyckas kan det innebära en vändpunkt i det globala energilandskapet genom att erbjuda en i princip obegränsad och oavbruten energikälla.
Den föreslagna solkraftstationen i rymden skulle placeras i geostationär omloppsbana, vilket innebär att den förblir stillastående i förhållande till jorden. Denna placering skulle möjliggöra kontinuerlig insamling av solenergi, opåverkad av väder, dygnsrytmer eller årstidsvariationer. Enligt Long skulle den energi som samlas in på ett år motsvara den totala mängden olja som kan utvinnas från jorden.
”Det här är ett otroligt projekt att se fram emot,” sade Long under sin föreläsning. ”Den energi som samlas in på ett år skulle motsvara hela den mängd olja som kan utvinnas från jorden.”
Projektet drar paralleller till Tre raviners damm, Kinas enorma vattenkraftverk vid Yangtzefloden, som genererar cirka 100 miljarder kilowattimmar el årligen. Dammen är så massiv att den, enligt NASA, har saktat ner jordens rotation med 0,06 mikrosekunder på grund av den enorma vattenmassan. Longs vision om en solpanel i rymden är lika monumental, med potential att revolutionera den globala energiproduktionen.
Tunglyftraketer och teknologiska utmaningar
Att bygga en solpanel av denna skala i rymden är ingen liten bedrift. Projektet är beroende av utvecklingen av Long March-9 (CZ-9), en återanvändbar tunglyftraketer kapabel att transportera minst 150 ton (136 metriska ton) till låg omloppsbana runt jorden. Denna raket, som för närvarande är under utveckling, skulle överträffa NASAs Saturn V och Space Launch System (SLS) i lastkapacitet och utgör en kritisk del av Kinas rymdambitioner.
”CZ-9 kommer att bli 110 meter hög, och en av dess huvudsakliga användningsområden kommer att vara byggandet av solkraftstationer i rymden,” förklarade Long.
De logistiska utmaningarna med att montera en så massiv struktur i rymden är enorma. Flera uppskjutningar skulle krävas för att transportera komponenterna till omloppsbana, och avancerad teknologi behövs för att sända den insamlade energin tillbaka till jorden via mikrovågor. Kina har redan börjat testa nyckelteknologier, inklusive ”Chasing Sun Project”, ett markbaserat verifieringssystem för rymdbaserad solkraft som har uppvisat världsledande prestanda inom mikrovågsenergitransmission och effektivitet.
Kina är dock inte ensamt om att utforska rymdbaserad solkraft. Konceptet, ofta kallat ”energibranschens Manhattan-projekt”, har diskuterats i vetenskapliga kretsar i decennier. USA, Japan och Europeiska rymdorganisationen (ESA) har alla undersökt teknologin, och Japan planerar att skjuta upp en liten proof-of-concept-satellit redan i år. Amerikanska företag som Lockheed Martin och Northrop Grumman utvecklar också system för solkraft i rymden.
Det som gör Kinas plan unik är dock dess skala och ambition. Landet har redan gjort betydande framsteg inom rymdteknologi, inklusive byggandet av sin rymdstation Tiangong och planerna på en forskningsbas på månen till 2035. Projektet med rymdbaserad solkraft ligger i linje med Kinas bredare mål att uppnå energisjälvförsörjning och minska sitt beroende av fossila bränslen.
Även om projektet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede är dess potentiella påverkan enorm. Rymdbaserad solkraft skulle kunna erbjuda en ren, förnybar energikälla som fungerar dygnet runt och därmed löser en av de största begränsningarna med markbaserad solkraft. Om det lyckas skulle det kunna minska det globala beroendet av fossila bränslen och bidra till att mildra klimatförändringarna.
Men vägen framåt är full av utmaningar. Utvecklingen av Long March-9-raketen, monteringen av solpanelen i omloppsbana och den effektiva överföringen av energi tillbaka till jorden är alla formidabla uppgifter som kommer att kräva många år av forskning och tester.
naturalnews.com, Kinas galaktiska satsning: En solkraftstation i omloppsbana för att revolutionera förnybar energi
