En systematisk översikt som beställts av Världshälsoorganisationen (WHO) har dragit slutsatsen att det finns ”hög säkerhet” för att exponering för mobilstrålning orsakar två typer av cancer hos djur.
Den WHO-stödda översikten, som publicerades online den 25 april i Environmental International, fastslog att radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) som emitteras från mobiltelefoner och andra trådlösa enheter är kopplade till en ökad risk för maligna gliom i hjärnan och maligna schwannom, eller nervtumörer, i hjärtat i djurstudier. Översikten noterade att båda tumörtyperna tidigare har påvisats i studier på människor.
WHO:s översikt drog också slutsatsen att det finns ”måttlig säkerhet” för att exponering för mobilstrålning ökar risken för sällsynta lever- och binjuretumörer.
Ron Melnick, Ph.D., ordförande för International Commission on the Biological Effects of Electromagnetic Fields (ICBE-EMF) och tidigare ledande toxikolog vid National Toxicology Program (NTP), sade i ett uttalande:
”Bevisen är nu tydliga — mobilstrålning kan orsaka cancer hos djur, i linje med de tumörtyper som identifierats i studier på mobilanvändare. Eftersom djurstudier är avgörande för att förutse cancerrisk hos människor, bör regeringar utveckla vetenskapligt baserade säkerhetsstandarder för att skydda människors hälsa.”
WHO:s översikt fick ledande forskare inom ICBE-EMF att den 27 april uppmana till ”omedelbara politiska åtgärder” för att skydda människor mot potentiella skador från trådlös strålningsexponering.
”Givet denna höga grad av säkerhet,” sade ICBE-EMF i ett pressmeddelande, ”bör beslutsfattare världen över omedelbart revidera sina gränsvärden för RF-strålning för att skydda folkhälsan och miljön.”
ICBE-EMF är ett ”konsortium av forskare, läkare och andra fackpersoner” som studerar RF-EMF och ger rekommendationer för exponeringsriktlinjer baserat på den bästa peer-reviewade vetenskapliga forskningen.
Gruppen varnade för att en fördröjning i att revidera dessa riktlinjer ”kan få allvarliga konsekvenser i en tid av globalt ökande användning av trådlösa kommunikationsenheter.”
WHO-forskare analyserade 52 studier
Översikten, som delvis finansierades av WHO, syftade till att systematiskt utvärdera effekten av exponering för trådlös strålning på cancer hos försöksdjur.
För översikten analyserade författarna systematiskt 52 studier. De drog slutsatsen att det finns ”måttlig säkerhet” för en ökad risk för vissa sällsynta tumörer, såsom feokromocytom i binjurarna och hepatoblastom i levern.
De fann ”ingen eller minimal” evidens för en ökad cancerrisk i njurarna och bröstkörteln.
De fann också ”ingen eller minimal” evidens för ökad cancerrisk i vissa organsystem, inklusive mag-tarmkanalen, endokrina systemet, muskuloskeletala systemet, urinvägarna, reproduktionssystemet och hörselsystemet.
I sin rapport erkänner WHO-forskarna att djurstudier ofta används för att bedöma om något kan vara cancerframkallande för människor. Dock är det ”komplext” att extrapolera cancerrisk för människor från djurstudier när det som studeras är trådlös strålning, menar de.
En av de 52 studier som WHO-forskarna granskade var NTP:s (National Toxicology Program) 30 miljoner dollar stora studie om mobilstrålning, som fann ”tydliga bevis” för maligna hjärttumörer hos hanråttor, ”vissa bevis” för maligna hjärntumörer hos hanråttor samt ”vissa bevis” för benigna, maligna och komplexa kombinationer av binjuretumörer hos hanråttor.
Enligt myndighetens webbplats är NTP ett ”samarbetsprogram mellan och finansierat av” U.S. Food and Drug Administration (FDA), Centers for Disease Control and Prevention (CDC) och National Institutes of Health (NIH).
Som The Defender rapporterade vägrar NIH att offentliggöra nästan 2500 sidor dokument relaterade till NTP:s beslut att lägga ned sin forskning om hur trådlös strålning påverkar människors hälsa.
”Man vet att vi har problem” när industrivänliga WHO erkänner att något är fel
WHO-rapporten är en del av en serie vetenskapliga översikter som WHO har beställt för att granska möjliga hälsorisker med trådlös strålning. Hittills har de flesta andra studier i serien inte funnit några ökade hälsorisker från trådlös strålning.
Till exempel hävdade en översikt om ett möjligt samband mellan trådlös strålning och hjärncancer hos människor att det inte fanns något samband. ICBE-EMF publicerade ett genmäle och krävde att översikten skulle dras tillbaka.
Kritiker, inklusive ICBE-EMF-medlemmen Joel Moskowitz, Ph.D., och Mona Nilsson, har hävdat att detta sannolikt beror på att vissa av översikternas författare är partiska och motvilliga att finna hälsorisker kopplade till trådlös strålning.
Nilsson, medgrundare och chef för Strålskyddsstiftelsen i Sverige, uttryckte förvåning över att WHO:s senaste översikt erkänner skadliga effekter av trådlös strålning.
”WHO har snarare en historik av att bagatellisera sådana effekter och främja industrivänliga ståndpunkter,” sade Nilsson.
I ett inlägg från den 7:e mars på sin webbplats Electromagnetic Radiation Safety noterade Moskowitz att samtliga WHO:s vetenskapliga granskningsteam innehåller en eller flera medlemmar från International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP).
Moskowitz är chef för Center for Family and Community Health vid School of Public Health, University of California, Berkeley.
ICNIRP, som Moskowitz kallade ett ”kartellnätverk”, är en tysk ideell organisation som fastställer gränsvärden för RF-strålning ”skapade av sina egna medlemmar, deras tidigare studenter och nära kollegor.”
Telekomindustrin föredrar ICNIRP:s gränsvärden eftersom de är utformade för att endast skydda mot strålning som är tillräckligt stark för att alstra värme — vilket innebär att man bortser från möjliga hälsoeffekter från lägre strålningsnivåer som inte hettar upp vävnad.
En av författarna till den senaste WHO-studien, Andrew Wood, har varit kopplad till ICNIRP sedan 2013.
Med tanke på att WHO:s granskare kan vara partiska är det särskilt anmärkningsvärt att denna senaste rapport fann ”hög säkerhet” för en ökad cancerrisk från trådlös strålning, menar Miriam Eckenfels, chef för Children’s Health Defense (CHD):s program för elektromagnetisk strålning (EMR) och trådlös teknik.
”När till och med WHO:s panel, som är utformad för att tona ner problemet, erkänner att det finns ett problem — då vet man att vi har ett riktigt problem,” sade hon.
Eckenfels tillade:
”Det är absurt att invånare inte kan välja var mobilmaster placeras baserat på oro för att strålningen från en mast nära deras barns skola kan påverka barnens hälsa.
Därför är vår kampanj 704 No More så viktig.”
CHD:s initiativ samlar in medel för att juridiskt utmana paragraf 704 i Telecommunications Act (TCA) från 1996. I paragrafen står det:
”Ingen delstatlig eller lokal myndighet eller instans får reglera placering, konstruktion eller modifiering av trådlösa tjänsteanläggningar baserat på miljöeffekterna av radiofrekventa utsläpp, så länge dessa anläggningar följer kommissionens regler kring sådana utsläpp.”
Dags för WHO att klassificera trådlös strålning som ”känd cancerframkallande för människa”
Lennart Hardell, M.D., Ph.D., en ledande forskare inom ICBE-EMF, säger att han anser att det nu finns tillräckligt med bevis för att WHO:s International Agency for Research on Cancer (IARC) ska omklassificera RF-EMF som en Grupp 1 cancerframkallande substans för människor.
År 2011 klassificerade IARC RF-EMF som en Grupp 2B-risk, det vill säga ”möjligtvis cancerframkallande för människor”.
Hardell menar att WHO:s senaste översikt stärker experters tidigare påståenden om att det nu har samlats tillräcklig vetenskaplig evidens för att IARC ska kunna klassificera RF-EMF som en ”känd cancerframkallande för människa”.
”Vi har nu liknande fynd av ökad risk för gliom och akustikusneurinom i humanepidemiologi, djurstudier och mekanistiska studier som visar exempelvis reaktiva syreradikaler och DNA-skador,” sade han. ”Dessa resultat uppfyller kriterierna för en cancerframkallande substans hos människa.”
Nilsson höll med. Hon uppskattade att det nu finns ”flera hundra” studier som förklarar de mekanismer genom vilka trådlös strålning ökar risken för cancer, såsom DNA-skador och oxidativ stress.
Elizabeth Kelley, verkställande direktör för ICBE-EMF, påpekade att 267 forskare från 45 länder har undertecknat EMF Scientist Appeal, som kräver starkare hälsoskydd mot exponering för elektromagnetiska fält.
”Hundratals forskare globalt är eniga om att nuvarande exponeringsgränser är föråldrade och inte ger tillräckligt skydd mot hälsorisker,” sade Kelley.
Federal Communications Commission (FCC) i USA har inte reviderat sina gränsvärden för RF-strålning på nästan 30 år.
Även om FCC fastställer de juridiska gränserna för människors exponering för trådlös strålning, ligger kommissionen inte under det amerikanska hälsodepartementet, utan är en oberoende myndighet som lyder under kongressen.
FCC fortsätter att trotsa ett domstolsbeslut från 2021, som kräver att kommissionen förklarar hur dess nuvarande gränsvärden skyddar människor, särskilt barn, samt miljön från skada.
Enligt Moskowitz måste myndigheten agera nu om den ska skydda folkhälsan. Han sade i ett uttalande:
”Den stora majoriteten av forskningen som publicerats sedan 1996 visar på negativa biologiska och hälsomässiga effekter från långvarig exponering för låga nivåer av modulerad eller pulserande trådlös RF-strålning.
Med tanke på den omfattande globala användningen av trådlös teknik bland människor i alla åldrar, kommer även en mycket liten ökning i sjukdomsförekomst att få stora konsekvenser för folkhälsan.”
The Defender frågade FCC när de tänker följa domstolens krav från 2021 och om de planerar att uppdatera sina gränsvärden för trådlös strålning. Myndigheten svarade inte före deadline.
childrenshealthdefense.org, Koppling mellan mobilstrålning och cancer hos djur enligt WHO-studie
