En granskad artikel från 2020, publicerad i Journal of the American Medical Association, undersökte både typen av olagliga aktiviteter och de ekonomiska påföljder som ålagts läkemedelsbolag mellan åren 2003 och 2016. Studien fann att 85 procent (22 av 26) av företagen fick ekonomiska straff för olagliga aktiviteter. Totalt fick de böter på sammanlagt 33 miljarder dollar.
De olagliga aktiviteterna inkluderade tillverkning och distribution av förorenade läkemedel, vilseledande marknadsföring, underlåtenhet att avslöja negativ information om en produkt (t.ex. betydande biverkningar inklusive dödsfall), mutor till utländska tjänstemän, bedrägliga förseningar av konkurrents produkter på marknaden, pris- och finansöverträdelser samt olagliga ersättningar.
De största böterna har betalats av GlaxoSmithKline (GSK) (nästan 10 miljarder dollar), Pfizer (2,9 miljarder), Johnson & Johnson (2,6 miljarder) och andra välkända namn, inklusive AstraZeneca, Novartis, Merck, Eli Lilly, Schering-Plough, Sanofi Aventis och Wyeth. Studien visade också att många av dessa läkemedelsbolag är återfallsförbrytare.
Att ta sig an läkemedelsindustrin är ingen lätt uppgift
Rättsfall mot läkemedelsföretag kan pågå i åratal och kräver betydande ekonomiska resurser för att nå en gynnsam dom. Värre är att om ett fall vinns, överklagar Big Pharma ofta till en högre domstol.
Ett exempel är Pfizers uppgörelse på 35 miljoner dollar efter 15 års rättsliga manövrer i ett nigerianskt fall. I stämningen påstods att företaget experimenterade på 200 barn utan deras föräldrars vetskap eller samtycke.
Ibland dyker det upp fall som avslöjar dessa företagsstrategier och visar på läkemedelsföretagens inflytande samt hur långt de är villiga att gå för att maximera vinsten. Ett sådant exempel är det australiska fallet Peterson v. Merck Sharpe and Dohme (MSD), som involverade tillverkaren av läkemedlet Vioxx.
Vioxx lanserades 1999 och användes av upp till 80 miljoner människor världen över. Det marknadsfördes som ett säkrare alternativ till traditionella antiinflammatoriska läkemedel, som ofta orsakade besvärliga mag- och tarmbiverkningar.
Peterson hävdade att Merck var vårdslöst genom att inte ha dragit tillbaka läkemedlet från marknaden tidigare än 2004. Genom att inte varna för riskerna och göra vilseledande uttalanden till läkare, bröt de mot Commonwealth Trade Practices Act 1974 för vilseledande och bedrägligt beteende.
Enligt Graham visade en Merck-finansierad studie, innan läkemedlet godkändes, en sjufaldig ökning av hjärtattacker. Trots detta godkändes läkemedlet av tillsynsmyndigheter, inklusive FDA i USA och TGA i Australien.
År 2013 nåddes en förlikning med deltagarna i grupptalan, vilket resulterade i en maximal ersättning på endast 4 629,36 dollar per kravställare. MSD avstod från att kräva ersättning för sina rättsliga kostnader från Peterson.
Det påstås att läkemedelsjätten sponsrade tidskrifter genom den välkända vetenskapliga förläggaren Elsevier, inklusive en publikation kallad Australasian Journal of Bone and Joint Medicine. Dessa tidskrifter såg ut som oberoende vetenskapliga tidskrifter men innehöll påstådda artiklar som tillskrevs läkare men egentligen skrevs av Merck-anställda. Företaget tjänade över 2 miljarder dollar per år i försäljning innan Vioxx slutligen drogs tillbaka från apotekshyllorna 2004.
naturalnews.com, Läkemedelsbolag har betalat 33 miljarder dollar i böter för sina olagliga aktiviteter
