Manifest för ett demokratiskt Sverige – Ett Sverige i en demosokratisk värld

    demosokrati demokratiskt

    Ordet demosokrati är myntat av Hagberg/Nordfors och i korthet kan det bara här beskrivas som en form av direktdemokrati som hämtat vissa beståndsdelar från antikens Grekland, men som i dag praktiseras i Schweiz. Man kan mycket snart använda sig av modern IT-teknik för att snabbt och effektivt stämma av med hela folket vad de vill.

    Var finns makten?

    För Sveriges vidkommande måste först en mycket förenklad beskrivning göras av dagens tillstånd. Enligt vår konstitution ska all offentlig makt utgå från Riksdagen, som i sin tur ska representera folkets vilja genom val. Riksdagens maktställning har mejslats fram genom århundradena där makten förskjutits från mäktiga klasser såsom kungamakten och adelns makt till att med rösträttsreformer omfatta hela den vuxna befolkningen inklusive alla kvinnor. Kvinnorna fick sin rösträtt för nästan 100 år sedan.

    Men när vi talar om makt så finns det flera maktcentra i det svenska samhället:

    Dessa kan enkelt beskrivas såhär. Den lagstiftande makten ligger hos riksdagen

    Den dömande makten ligger hos olika domstolar som är delvis underställda riksdagen

    Den ekonomiska makten ligger hos de med stort kapital och den styrs utifrån såväl internationella banker som inhemska sådana. Den är idag global till sin struktur och det svenska inflytandet utövas av ett litet antal familjer. Riksdagens inflytande över bankerna är marginellt.

    Den granskande makten – dvs att hela tiden se att de folkvaldas beslut ifrågasätts och följer upp konsekvenserna ligger hos två av riksdagen närstående institutioner: KU, Konstitutionsutskottet och RRV, Riksrevisionsverket . Här finns också den tredje statmakten med i bilden: En press – med olika medier som bör granska utfallet.

    Maktförskjutning

    Under de senaste 30-40 åren har emellertid skett en förskjutning av alla dessa funktioner.

    Riksdagens beslutsområde  har kraftigt reducerats till förmån för EU. EU i sin tur är inte heller någon demokratisk organisation då dess parlament som i och för sig tillsätts utifrån folkomröstningar mestadels enbart fungerar som en demokratisk kuliss. De övergripande besluten inom EU fattas av dess kommission och dess ministerråd. I dessa fall rör det sig också om institutioner där lobbyintressen med stor penningmakt har inflytande. Det folkliga inflytandet är här mycket marginaliserat.

    EUs historiska framväxt

    Historiskt sett är ursprunget av EU en direkt följd av en global maktelits strävanden. Bara om man granskar EUs förste kommisionär och också dess juridiska fader Walter Hallstein, så förstår man hur sanningen är  satt på undantag. Ja , så till den milda grad att statsminister Stefan Löfvén samtidigt som han varnar för andra partier med nazistsympatier hamnar rakt i knät på Hallsteins skapelse, en av nazistpariets främsta statsbyggare.

    Globalisterna

    Detta historiska faktum är avgörande för en mycket förenklad bild av maktstrukturen i dagens värld. En liten global maktelit, vi väljer kalla dem för globalisterna, försöker nu , speciellt i Coronatider ta ytterligare steg i att förstärka sin egen maktpostition. Detta har de gjort genom att utnyttja olika internationella organisationer såsom FN , WHO, NATO och EU. Också genom att kontrollera vissa avgörande ekonomiska sektorer såsom bankväsendet, oljesektorn, läkemedelsindustrin och man försöker också dominera alltmer livsmedelsindustrin.

    Det är denna elit som har initiativet i den rasande utveckling som skett. Samma elit ser alla former av folklig demokrati som ett hinder för deras strävanden.

    Den globala eliten har givitvis också sett hur viktigt det är att kontrollera invånarnas uppfattning av sin omvärld. Detta har man länge gjort genom att försöka kontrollera media.

    Media viktig

    För Sveriges vidkommande har man de senaste åren sett hur exempelvis Bonniers flyttat fram sina positioner genom att kontrollera bortemot 80% av all nyhetsförmedling. Schibsteds och Bonniers uppköp av lokala tidningar och tidigare LO-ägda tidningar har lett till en ur demokratisk synvinkel mycket snedvriden situation. Till detta  hör också  den påverkan dessa har över Public Service där den kritiska lyssnaren / tittaren ser att de  mer framför en agenda än att spegla händelser och medverka till en mångsidig debatt. Genom sitt urval är det inte fel att anklaga mainstreammedia för lögner. Ett bra exempel är den ensidighet som man visat upp i sambandet med klimatfrågan. Likadant nu med Corona.

    Det ska också sägas att det tillkommit ett demokratiskt tillskott de senaste åren genom att mängder med opinionsbildare skaffat sig på Internet egna bloggar , nyhetssidor där man kunnat framföra en motvikt till de etablerade.

    Partiernas anpassning

    En liknande utveckling har skett hos partierna och deras ledamöter som sitter i Riksdagen. Man kan enklast förklara detta som att de är fångar i ett PK-perspektiv (PK = Politiskt korrekt). De är mer är eller mindre rädda att hävda och driva sin politik efter sina partiprogram. Den personliga faktorn är viktig, då ett medlöperi under riksdagsperioden kan belönas med en fin karriärspost inom globalisternas sektorer. Detta kan också förklara de två senaste valens efterbörder med JÖK-en och DÖ-verenskommelsen. Det viktigaste var att kunna sitta på ministertaburetter för de flesta, istället för att fullfölja sina vallöften. Skilllnaderna mellan majoriteten av partierna har börjat suddas ut, även om PK-media försöker måla upp skillnaderna som att det skulle finnas stora meningsskiljaktigheter. I början av Corona epidemin visade dettta sig tydligt. Man abdikerade och lämnade över makten till de myndigheter som i sin tur direkt opererade på order från globalisternas WHO. Därav följde som en konsekvens att Sverige under ett antal veckor uppvisade världens högsta dödstal per capita. Precis samma vårdapparat uppvisade dessa katatrofsiffror, som tidigare av statsministern själv kallats för världen bästa vård. Detta visade klart för mängder av medborgare att våra ledande politiker ljuger för oss!

    Lögnen måste få ett slut

    Detta kan inte längre få fortsätta ! Det enklaste vore ju att helt enkelt ta avstånd från de politiker som i fråga efter fråga fört in Sverige i en utförsbacke vad det gäller ett flertal samhälleliga parametrar. Tidigare hade exempelvis Sveriges naiva invandringspoltik kraschat under migrationsvågen 2015. Idag skördas frukterna av denna farliga politik. Dels med den abnorma brottslighet som drabbat Sverige, där rena maffian nu försöker kontrollera flera stadsdelar i många storstäder. Antalet våldsbrott ökar katastrofalt och också ekonomisk brottslighet.

    Skolans och vårdens försämrade villkor torde inte vara obekanta. Det kan inte längre få fortsätta på detta vis. Och så sker det mest ömkansvärda när Stefan Löfvén i början av augusti i Bryssel tillsammans med de flesta EU-länder lämnar ut sina medborgare till enorma banklån som kommer att ytterligare försätta länderna i en skuldfälla som inte kan lösas på decennier. Återigen speglar bara PK-media detta som ett skådespel, där man underlåter att ta upp de verkliga konsekvenserna.

    Återerövra makten

    Vad som måste göras är ju att folket återerövrar makten – och det gör man inte enbart genom att kräva nuvarande regerings avgång. I och för sig ett första steg, men likafullt måste de som ersätter bära med sig helt andra ideal, kunskaper och erfarenheter. Ett fortsatt utbrett politikerförakt skulle bara gynna andra maktcentras betydelse. Vem vill fortsatt se en Socialstyrelse som ministär, där man ytterst ställer sig bakom läkemedelsindustrins affärsidéer?

    Alltså borde svaret vara att man via Riksdagen återställer en vanställd demokrati. Den första tanken som då faller på plats är att bilda ett parti – med partiprogram och ändlösa interna möten och interna persondebatter. Också med den uppenbara risken att det uppstår, vilket det redan gjort, en mängd med småpartier som tillsammans alla hamnar långt under fyraprocentsspärren. Det skulle också uppstå en mängd med interna debatter om olika ställningstaganden . Det är en process som skulle ta år att föra framåt. Det som skulle kunna fungera vore en ren lista med kompetenta kandidater där väljarna valdagen är de som har det avgörande inflytandet över de som ska hamna i Riksdagen. Då bör också den gemensamma valplattformen vara mycket förenklad, där återinförandet av demokrati bör vara den gemensamma ledstjärnan. De som erbjuds stå med på en sådan lista måste ju vara de personer som på olika sätt – inte minst inom alternativ media skapat sig ett namn och framfört åsikter och sin egen karaktär på ett sådant sätt att de skulle vara lämpliga att stå fast för en riktig politik i Riksdagen.

    Vår ”nationalkaraktär”

    I detta skede måste man också betrakta den svenska ”nationalkaraktären”. Den har i sig  själv en stor skuld att vi hamnat i den situation vi befinner oss i. Ett sådant karaktärsdrag är att bli upprörd och leta syndabockar, gärna knyta näven, men samtidigt gömma den i fickan och uppmana andra att gå i täten för en annan politik. Ett annat mycket vanlig drag är att kritisera motdebattantens enstaka sak- eller åsiktsfel istället för att koncentrera sig på det som förenar. En annan mental belastning vi svenskar lider av är den överdrivna respekten för överheten. Vi kritiserar gärna nedåt eller mot jämlikar men står med mössan ihand inför överhet, vare sig det gäller arbetsgivare eller andra. Det senare har dessa dagar förstärkts då man med ideliga Coronarubriker piskat fram en rädsla gränsande till ångest hos de flesta..  Makten har och samhällsutvecklingen har också medfört att gammaldags hederlig moral som förenade alla samhällsklasser har luckrats upp. Det kristna arvet har alltmer ersatts av ett konsumtionssamhälle där vi fått lära oss att betrakta oss själva som kunder istället för människor. Vi har också levt i en världsuppfattning där det gäller att snabbt införliva en fungerande världsbild efter att ha serverats vissa basfakta. Det kallar vi för perception och den har också vissa könsskillnader. Män är mycket mer trofasta och uppfostrade att vara bestämda i sin upp fattning. Kvinnor mer ifrågasättande. Detta att stå bergfast i en viss uppfattning kan hos vissa yrkeskategorier utveckla sig till rena übermenschideal. Detta har ju visat sig i att man inom svensk vård kunde utveckla rena eutanasimetoder för de sjuka. Istället för att ge bästa vård gavs morfin till många gamla !

    Men det gäller också att när ens grundmurade föreställningar ställs på kant så upplever man en oro. Att växla världsbild är inte enkelt – men nödvändigt i en föränderlig värld. Därför blir man också när man diskuterar dessa företeelser oftast ansedd som en ”foliehatt” eller konspirationsteoretiker. Men det är förmodligen dessa människor som tvingats bryta med trygga – men falska världsuppfattningar som kan idag vara föredömen och har mycket enklare att söka nya vägar.

    Detta måste vara viktiga delar som borde tas med i beräkningen när man formulerar ett verkligt alternativ till den förda politiken.

    Ett måste vara att rädda den historiska framväxten av en demokrati till eftervärlden och att snarare utveckla den, sedan vi sett dagens demokratiska förflackning.

    Utifrån detta snabbresonemang skulle följande steg i en sådan riktning vara.

    De 99% mot elitens en procent

    En mindre grupp med initiativtagare från olika grenar av samhället som står fast i övertygelsen att elitens koncept är den nya aggressiva formen av ett världherravälde utifrån en liten nästintill maktfullkomlig elit som vill föra in vårt samhälle i ett odemokratiskt system där det blir en teknokratisk och ekonomisk överklass med enorma resurser ifråga om maktmedel. Vi kallar dem enklast för globalisterna och de utgör maximalt en procent av världsbefolkningen. Vi som motsätter oss detta ska representera de andra 99%. Förvisso kan man nog beräkna att denna stora majoritet ändå bär på en mentalitet och åskådning som sammanfaller med elitens. Men eliten saknar vissa grundläggande egenskaper som vi äger: Kärleken till allt levande och empatin med våra medmänniskor. Det är våra viktigaste mentala vapen. Och i takt med den negativa samhällsutvecklingen så kommer alltfler att vakna upp och inse att vår analys är den som kan rädda världen eller som i detta fallet Sverige.

    Riksdagslista först

    Konkret borde det alltså uppföras en riksdagslista med människor som är valbara för att återerövra demokratin. Att göra en en formell partibildning kan få avvakta. Det valprogram man går till val på är då främst att de röstande får göra personval utifrån det förtroende de har för de valbara. De frågor som tas upp på programmet ska vara mycket begränsade – andra frågor som enbart kan skapa en ofruktsam intern strid kan enkelt hänskjutas till att där genomför man egna folkomröstningar – inte att ledamöterna offrar tid på dessa frågor. Här kan Demosokratins IT-omröstningar vara ett värdefullt verktyg.

    Vad ledamöterna ska göra istället är att driva de frågor som är viktiga. Till exempel :  1) En demokratisk förnyelse, där kravet på ett svenskt Brexit :  Swexit borde stå främst

    2) Att de som länge beskrivit hälsofrågor ser till att de myndigheter vi har idag i Sverige ges helt andra direktiv, dvs att folkhälsan ska gå före kommersiella intressen från läkemedelsindustrin.

    3) I det senare perspektivet ingår också att hälsan bygges utifrån ett uthålligt jordbruk som verkligen producerar livsmedel.  Mat som bygger hälsa – istället för att skapa metabola sjukdomar.

    4) De som länge ettdera blivit offer för de två stora miljömässiga experimenten på hela Sveriges befolkning: Insättandet av kvicksilver som tandlagningsmaterial och användandet av artificiella elektromagnetiska fält måste bli representerade i Riksdagen för att därifrån driva frågan.

    5) De som sett Sveriges ekonomiska förfall måste se till att man denna gången garanterar att de som ligger lägst på den ekonomiska skalan garanteras en sådan privatekonomi att vi slipper en våldsam utslagning ifråga om nyfattigdom. De som fört oss in i skuldfällan ska dömas och ställas inför skadestånd.

    6) Skapa ett forum där vi på nytt via diskussionen återför debatten om moral och egenansvar, som ska gälla alla medborgare. Både att stärka de positiva delarna, som att peka ut dagens brister, t.ex den dolda korruptionen

    Utopi , eller varför inte lära av Indien och Schweiz

    Här måste vi som ser fram mot detta inte blir uppsplittrade. Vi har till delar lånat ett historiskt exempel, Indien, som föredöme. Mahatma Gandhis formulerade strategin för frigörelse från en elitistisk brittisk kolonialmakt. Då gällde det att inte låta sig splittras efter kast eller klasstillhörighet. Att inte låta sig splittras upp på en höger- vänsterskala. Att inte överbetona skillnader mellan kön, religion eller etnisk tillhörighet. Det kommer elitens media att påminna oss om. Indien lyckades utan att bruka övervåld med sin uppgift. Det historiska exemplet har lett till en kraftfull nationell enighet, trots stora skillnader – men kanske viktigast Indien har bevarat sin moral och sitt andliga mänsliga kapital. Ett modernare exempel är Schweiz där man lyckats att med flerfaldiga folkomröstningar upprätthålla en maktfördelning som gör att utvecklingen stått pall för den nya teknikutvecklingen och där folkomröstningarna gör att man kan införliva ett modernt samhälle med värderingar om en delaktighet.

     

    Vill du vara med oss att bygga ett Sverige som bevarar det goda från vår historia och avlägsnar moderna abnormiteter som en global elit försökt pådyvla oss?

    Du som får detta manifest har utsetts av oss som en lämplig kandidat att göra inträde i Sveriges beslutande församling. Vi tycker du ska vara osvensk och besvara detta brev med orden : Jag ser det som en ära . Jag ställer upp.

    Ingemar Ljungqvist med inspiration från Hans Jensevik och Mikael Nordfors

    nix-to-the-six.se

    7 KOMMENTARER

    1. Hej Vaken.se, Hans, Ingemar o Mikael

      Jag ser det som en ära . Jag ställer upp.
      Av ovanstående text finns det inget jag inte kan ge min support till.

      Hur blir det bättre än så här?

    Lämna ett svar

    Please enter your comment!
    Please enter your name here