Nuförtiden tycks det mesta kvalificera som konst, om det bara väcker avsmak och retar upp folk. Å andra sidan tycks det inte finnas något som retar upp moderna konstnärer mer än sådant som konstnärer förr ägnade sig åt, till exempel vackra avbildningar av människor och natur. Trots att moderna konstverk ofta skaver mot våra sinnen istället för glädja dem betalar köpare obegripliga summor för dem. Är konstnärers skönhetsideal mer utvecklade än vanligt folks, eller är det hela ett spel för gallerierna och en låtsaslek där ingen vill erkänna att han inget begriper? Varför är konsten så konstig?
Väldigt fint att Vaken lade ut den här videon. Vad som inte framgår av introduktionstexten är att föreläsningen tar upp säkerhetstjänsternas inblandning i utformningen av den moderna konstscenen. Något som borde rimma väldigt illa med en demokratisk kultur.
Congress for Cultural Freedom senare International Association for Cultural Freedom (IACF) var en produkt av det kalla kriget. IACF lades ned 1977.
Jackson Pollock som nämns dog i en bilolycka orsakad av hans alkoholism 1956.
2007 således en av hans tavlor Untitled 1950 för 17 miljoner dollar.
Ayn Rand stödjer ”offentligt våldsmonopol och ensamrätt till försvars-, polis- och domstolsväsen (så som det ser ut i de flesta moderna rättsstater), var lika grundligt som det totala motståndet mot statlig inblandning i näringslivet.”
Frankfurtskolan är en marxistisk konstinriktning bildad 1930.
För mig ser det ut som Markus Andersson inte har kollat upp sitt material.
Det är inte ovanligt att folk ser penisar i olika konstverk trots att konstnären aldrig tänkt sig detta. Markus Andersson ser det i Dream av Jaume Plensa ock i vår stad finns också ett konstverk där en del ser en penis.
Ecce Homo var först en mycket kontroversiell utställning men Elisabeth Ohlson Wallin uttalade kristna tro gjorde att den visades i Uppsala domkyrka dock inte utan en massa bråk.
Det är inte hel klart vad Markus Andersson vill säga med sitt fördrag. Konstvärlden är stor så att vad som helst går att visa på genom att göra ett urval. Markus Andersson tycker att myndigheter och rätt kontakter styr konsten men tyvärr visar han inte de på ett övertygande sätt.
De som han påstår styr är förvånansvärt konturlösa och bara nämns som ”rätt kontakter” och liknande diffusa begrepp.
Det är typisk argumentation från vaken.se domänen där man ska visa på saker som har diffus karaktär eller inte finns. Då kan man inte var kritisk till det egna lilla materialet för då kan hela resonemanget försvinna.
Konstnärer kan andas ut. Markus Andersson har inte visat att ni är styrda av någonting.
Man ser vad man vill se. Så kan det vara, både med konsten och verkligheten.
Det kan finnas två huvudsakliga aspekter på ”konst”.
#1. det är en symbolisk signifikans i den.
#2. det är en mental emotionell frekvens direkt relaterad till den. Ju högre frekvens ju vackrare konst.
Kunders emotionella frekvens bestämmer konstvalet. (Hick’s frekvensskala).