USA:s högsta domstol har beordrat Meta, moderbolaget till Facebook och Instagram, att svara på en petition inlämnad av Children’s Health Defense (CHD) senast den 31:a mars.
Petitionen hävdar att Meta samverkade med tjänstemän i Biden-administrationen för att censurera CHD:s innehåll, särskilt gällande vaccin och covid-19. Detta beslut kommer efter att Meta initialt avstått från sin rätt att svara, vilket väcker frågor om teknikjättens transparens och dess roll i att tysta avvikande röster.
Fallet, som går tillbaka till 2020, har fått förnyad uppmärksamhet efter att Metas vd Mark Zuckerberg offentligt medgett att regeringsföreträdare pressade företaget att censurera innehåll under pandemin. CHD, en ideell organisation som förespråkar vaccinsäkerhet och informerat samtycke, blev avstängd från Facebook och Instagram i augusti 2022 och har inte återinförts.
Högsta domstolens beslut att tvinga Meta att svara tyder på att domarna tar fallet på allvar, vilket potentiellt kan bana väg för ett banbrytande avgörande om censur och yttrandefrihet i den digitala eran.
En strid om yttrandefrihet och statlig maktöverskridning
CHD:s stämningsansökan, som lämnades in i november 2020, anklagar Meta för att ha samarbetat med tjänstemän i Biden-administrationen för att undertrycka dess innehåll, inklusive inlägg om covid-19-vaccin, naturlig immunitet och alternativa behandlingar som ivermektin. Organisationen hävdar att sådan censur strider mot det första tillägget, särskilt när den censurerade informationen är baserad på vetenskapliga data.
Metas åtgärder mot CHD började redan i maj 2019, då inlägg togs bort eller begränsades. I augusti 2022 blev organisationen helt avstängd från Facebook och Instagram. CHD:s vd Mary Holland påpekade att organisationens möjlighet att dela kritisk hälsoinformation ströps vid en tidpunkt då sådana diskussioner var som mest nödvändiga.
Tidpunkten för Högsta domstolens order är anmärkningsvärd, då den kommer bara veckor efter att Zuckerberg i Joe Rogans podcast medgav att regeringsföreträdare ”ringde upp vårt team och liksom skrek på dem och svor” för att kräva att innehåll skulle tas bort, även när det var faktamässigt korrekt. Dessa erkännanden motsäger Metas tidigare påståenden i domstol om att dess censurbeslut fattades självständigt, utan statlig påverkan.
Zuckerbergs erkännanden väcker frågor
Zuckerbergs avslöjanden har gett ytterligare bränsle åt CHD:s fall. I januari, mindre än 24 timmar efter att CHD lämnade in sin petition till Högsta domstolen, meddelade Zuckerberg att Meta skulle avsluta sitt tredjeparts faktagranskningsprogram—ett drag som många ser som ett försök att distansera företaget från dess kontroversiella censurpraxis. CHD menar dock att denna förändring inte befriar Meta från dess tidigare handlingar.
”Att USA:s högsta domstol nu har krävt att Meta ska svara verkar vara ett hoppfullt tecken på att domstolen tar vår petition på allvar och att vi också kommer att få en chans att bemöta Metas inlaga,” sa CHD:s chefsjurist Kim Mack Rosenberg.
Fallet har uppmärksammats av förespråkare för yttrandefrihet och juridiska experter som varnar för riskerna med statligt ledd censur i den digitala tidsåldern. Den nationella hälsojuristen Rick Jaffe, som inte är direkt involverad i fallet men representerar CHD i andra ärenden, kallade Högsta domstolens beslut en ”positiv indikation” på att domarna tar frågan på allvar.
”Min spekulation är att Zuckerbergs senaste erkännanden, som Roger Teich skickligt påpekade i sitt tilläggsbrev till domstolen, fick vissa domare att vilja ha ett svar från Meta,” sa Jaffe.
CHD:s kamp mot Meta är en del av en större strid för att hålla teknikjättar ansvariga för deras roll i att forma den offentliga debatten. Som Mary Holland skrev i en nylig debattartikel: ”Den amerikanska allmänheten tjänar bättre på att få mer information snarare än mindre, särskilt när den är baserad på vetenskapliga data. Människor är tillräckligt smarta för att bilda sina egna uppfattningar.”
Högsta domstolens beslut att tvinga Meta att svara på CHD:s petition markerar en avgörande punkt i den pågående debatten om yttrandefrihet och censur. Med Zuckerbergs erkännanden som kastar tvivel över Metas påståenden om oberoende, kan fallet skapa ett prejudikat för hur sociala medieplattformar hanterar sitt ansvar i den digitala offentliga sfären. När tidsfristen den 31:a mars närmar sig riktas nu allas blickar mot domstolen för att se om den tar upp ett fall som kan omdefiniera gränserna för yttrandefrihet i det 21:a århundradet.
naturalnews.com, Meta granskas av USA:s Högsta domstol för påstådd regeringsledd censur av vaccinkritiker
