Under 2020 och 2021 fick vi ofta höra att Sveriges coronastrategi var misslyckad. Ledarskribenter på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet, tävlade med kommentatorer på SVT och TV4 samt partiledare för M, SD, KD och V och diverse forskare om att göra ner Anders Tegnell, FHM och andra som förespråkade en mer sansad hållning än de panikartade och stundtals drakoniska åtgärder andra länder införde.

Hemliga facebookgrupper bildades där opinionsbildare, läkare och forskare, kallade Sverige naivt och hjärntvättat och beskrev de ansvariga för coronastrategin som förövare. Bland annat förespråkades att ”arkitekterna bakom” den svenska ”strategin” borde ställas inför rätta för brott mot mänskligheten eftersom de inte vidtagit hårdare åtgärder mot pandemin. (1)

På DN undertecknade 29 forskare ett upprop som anslöt sig till den internationella rörelsen ”zero covid” med nollvision och Nya Zeeland som förebild. Strategin går ut på att via upprepade och totala samhällsstängningar och tvingande regelverk helt försöka utplåna viruset. En närmast verklighetsfrånvänd idé eftersom nedstängningar aldrig visat sig kunna stoppa virus och eftersom både lagvidriga och omänskliga åtgärder skulle införas. (2)

Även utomlands gjorde man sitt bästa för att kölhala Anders Tegnell och Sveriges taktik. I oktober 2020 skrev tidningen Time att Sveriges att coronastrategi var en katastrof och inte borde stå modell för världen. President Bidens rådgivare Andy Slavitt, som tidigare var engagerad i ett schweiziskt företag som tillverkar munskydd, serverade följande tirad:

”Anders Tegnell som låg bakom ”bara ignorera det”-strategin i Sverige är också ute. Din strategi kan inte ta livet av folk hur länge som helst innan du antingen får sparken eller jämförs med en nazist”. (3)

Det ska inte förnekas att vi stundtals haft ett mycket högt tryck på IVA men det är viktigt att komma ihåg att Sverige, till skillnad mot länder som Finland, har gjort stora nedskärningar inom vården ända sedan 90-talet. Före det fanns cirka 2000 disponibla intensivvårdsplatser men i kölvattnet av de stora nedskärningarna efter finanskrisen så minskade platserna rejält. 2004 larmade exempelvis tidningen Sjukhusläkaren om att det bara fanns 4,3 platser per 100 000 invånare i Stockholm jämfört med 7,2  som  då var genomsnittet i landet. (4)

Dessutom ledde neddragningarna på sjuksköterske- och läkarutbildningen i spåren av finanskrisen till en årlig brist på 700–1000 läkare. I en rapport från 2018 skrev Socialstyrelsen att ”vårdplatsbeläggningen och den stress som överbeläggningar medför för personalen har varit ett genomgående tema sedan 1990-talet.”(5) I december 2020 så låg Sveriges intensivvårdsplatser på runt 680 platser och enligt en ny plan så skulle alla regioner utöka antalet IVA-platser och vara beredda att hjälpa de regioner som hade det svårare.

Det som i slutändan brukar hänvisas till hur väl, eller illa, ett land har hanterat en pandemi är dels hur många som blivit sjuka under perioden men framförallt hur många som har dött.

Hur stod sig då Sveriges strategi 2020 och 2021 om vi jämför den med resten av Europa?

Låt oss börja med 2020:

Ett tydligt sätt att mäta utvecklingen av antalet dödsfall är att studera överdödligheten. Den är ett mått på hur många fler som dör under en viss tidsperiod jämfört med normalt. Överdödligheten är enligt experterna ett av de allra bästa måtten för att ta reda på hur hårt sådant som exempelvis pandemi drabbat ett land. Vi ska här titta på flera studier i ämnet.

Eurostat är EU:s statistikkontor och publicerar högkvalitativa europeiska statistikuppgifter och indikatorer, så att man kan jämföra olika länder och regioner. Sedan årsskiftet 2020/2021 publicerar de statistikportalen European Statistical Recovery Dashboard för att samla viktiga covid-19-relaterade fakta. Indikatorn i studierna bygger på alla inrapporterade dödsfall, oavsett dödsorsak, och belyser direkta och indirekta effekter av pandemin.

En  sammanställning av överdödligheten 2020 av Eurostat och Oxford university visar att de flesta länder i Europa drabbades betydligt hårdare av pandemin än vad Sverige gjorde. (6)

”Det cirkulerar myter om att Sverige skulle vara bland de värst drabbade av covid-19 i Europa, berättade Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker vid Stockholms universitet och författare till ”Corona – vår tids pandemi i ett historiskt perspektiv”. ”Det stämde i viss mån i slutet av den första vågen i maj, och det tycks vara den bild som har fastnat på näthinnan hos många. Men nu ser man att Sverige är ett av de mer lindrigt drabbade länderna i Europa”. (7)

Faktum är att två tredjedelar av länderna i Europa hade betydligt högre överdödlighet än vad Sverige hade. Överdödligheten i ett land räknas ut genom att jämföra hur många som har dött under året jämfört med de föregående fyra åren och är ett av de mer exakta sätten att undersöka hur ett samhälle påverkas av en pandemi, förklarade Charpentier Ljungqvist:

”Att utgå från ländernas egen rapportering av smitta och dödsfall i covid-19 är i princip meningslöst, eftersom testning och kriterier varierar så mycket. Att dessutom göra det vecka för vecka i början av en pandemi är närmast intetsägande, eftersom situationen förändras kraftigt ju längre smittan pågår. Det vet vi sedan tidigare pandemier”. (8)

Karin Modig är docent i epidemiologi vid Karolinska institutet. Även hennes studier visade lägre överdödlighet här.(6) Teknologie doktor Thomas Lindh, tidigare lärare och forskare på KTH, skrev följande apropå kritiken: ”De som dömer u