Antalet födda barn i Sverige var 98 451 år 2024. Detta är sett i ett längre tidsperspektiv en mycket låg nivå, det har inte fötts så få barn sedan 2002. Och detta trots en betydande befolkningstillväxt i landet under senare år.
Perioden 2017-21 hade som högsta tal 115 832 och som lägsta 113 077 med ett snitt under perioden på 114 622 barn. Antalet födda barn 2021 uppgick till 114 263. Det skedde därefter en dramatisk nedgång med 9 529 färre födda till endast 104 734 år 2022, – 8,3 procent. År 2023 blev minskningen jämfört med året innan 4 683 till 100 051 barn, – 4,5 procent. Antalet födda barn 2024 var 1600 färre än 2023, –1,6 procent.
I jämförelse med år 2021 var sålunda 2024 antalet födda barn 15 812 färre, –13,8 procent. Detta innebär sammantaget för de senaste tre åren att det fötts 39 553 färre barn jämfört med om antalet födda varje år varit detsamma som år 2021.
Detta är en alarmerande förändring, vilken förstås kan bero på många olika faktorer. Men det som sticker ut är den synnerligen stora nedgången år 2022. Det kan konstateras att detta i tiden följde på de massinjiceringar mot covid-19 av gravida som skedde året innan. De tre senaste åren har injiceringsgraden sjunkit. Man har dock hela tiden klassat gravida som en riskgrupp för att få covid-19 och rekommenderat injicering. Detta har skett trots massor av larmsignaler internationellt om att sprutorna försämrat fertiliteten.
Det finns tydliga korrelationer mellan mängden injiceringar och nedgången av antalet födda både i Sverige och i andra länder med hög andel injektioner mot covid-19 i befolkningen. Mönstret är att ju fler injektioner desto större minskning av antalet födda. Det är därför hög tid för en ingående analys av om det även finns ett kausalt samband mellan sprutorna mot covid-19 och den uppseendeväckande mycket lägre nivån av antalet födda, eller om det kan finnas andra förklaringar.
Källa: Av SCB publicerade data, senast 25-02-21
Gunnar Söderberg
